Vitsippans förskola 21-22 Aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling 21-22
Alla barn har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering och kränkande behandling. Alla barn ska kunna delta i all verksamhet på likvärdiga villkor.

Vilka risker och hinder finns (övergripande):
Var/när finns det risk för diskriminering och kränkande behandling?
I rum/miljöer där pedagoger saknas. I förrådet utomhus, vårt kalhygge och i tornet vid sandlådan. När barnen blir ivriga och uppspelta. I toalettkön och under toalettbesök, samt vid in- och utgång. 

Var finns det hinder?
Hinder uppstår främst om barnen leker utan uppsyn p.g.a. personalbrist. Personalen räcker inte till för att hela tiden se alla barn. 

Kön: Att barnen blir kategoriserade och bemötta utefter kön. 
Könsidentitet eller könsuttryck: Att barnen blir kategoriserade utefter det biologiska könet och inte det sociala könet. 
Etnisk tillhörighet: Att förskolan inte har en mångkulturell barngrupp. 
Religion eller annan trosuppfattning: Att förskolan inte har en barngrupp där olika religioner eller trosuppfattning uttrycks. 
Funktionsnedsättning: Att alla barn på förskolan inte kan göra sig förstådda och att de inte kan ta sig in i sociala samspel. 
Sexuell läggning: Olika familjekonstellationer kan leda till frågor och funderingar hos barnen. 
Ålder: Att barnen på förskolan förväntas att uppföra sig på ett visst sätt beroende på ålder.

Kränkande behandling: Att ett barn medvetet utesluter ett annat barn eller att ett barn knuffar eller slår ett annat barn. 

Analysera orsaker
Varför finns det risker och hinder?
Barngrupperna är för stora och personalen är otillräcklig i jämförelse med antal barn. 

Kön: Pedagogerna kan omedvetet bemöta flickor och pojkar på olika sätt, samt ha olika förväntningar på dem. 
Könsidentitet eller könsuttryck: Pedagogerna kan omedvetet bemöta flickor och pojkar på olika sätt, samt ha olika förväntningar på dem. Pedagogerna kan omedvetet uttrycka sig på olika sätt om en flicka eller pojke uttrycker sig utanför traditionella könsroller. 
Etnisk tillhörighet: Att vi inte har en mångkulturell barngrupp och att barnen kan ha frågor och funderingar inom området. 
Religion eller annan trosuppfattning: Att vi inte har en barngrupp där olika religioner och trosuppfattningar uttrycks och att barnen kan ha frågor och funderingar inom området. 
Funktionsnedsättning: På förskolan förekommer uttalssvårigheter hos barn, samt att det finns barn i behov av särskilt stöd. 
Sexuell läggning: Frågor och tankar kan uppstå hos barnen då vi har vårdnadshavare som har samkönade relationer. 
Ålder: Pedagogerna kan omedvetet kategorisera barnen utefter ålder och förväntar sig en viss mognad av dem i förhållande till deras ålder. 

Kränkande behandling: Att barnen vill hävda sig och testa olika roller och gränser i sitt samspel med andra. 

Åtgärder (förebyggande och främjande):
Vad/hur kan vi göra?
Pedagogerna arbetar förebyggande och främjande för att barnen ska reflektera över kamratskap och respekt för varandra. Vi organiserar barnen i olika grupper och konstellationer vid olika aktiviteter, samt gör justeringar varje dag och lyssnar in barnen. Pedagogerna för löpande diskussioner i arbetslaget, ser över rutiner och är flexibla. Vid ut- och ingång går några barn i taget, tillsammans med en pedagog. Pedagogerna cirkulerar och deltar i barnens lek i den mån de kan. 

Kön: Pedagogerna hjälper varandra att medvetandegöra sitt bemötande med flickor och pojkar, exempelvis genom att säga "hopplahej" när vi går i en genusfälla eller uttrycker oss könsstereotyp. Under läsåret kommer all personal att arbeta med observationer av genus och jämställdhet utifrån en genushandledning. 
Könsidentitet eller könsuttryck: Pedagogerna hjälper varandra att medvetandegöra sitt bemötande med flickor och pojkar, exempelvis genom att säga "hopplahej" när vi går i en genusfälla eller uttrycker oss könsstereotyp. Under läsåret kommer all personal att arbeta med observationer av genus och jämställdhet utifrån en genushandledning.
Etnisk tillhörighet: Pedagogerna ska vara nyfikna på, samt lyfta och synliggöra olika etniska tillhörigheter inför barnen, exempelvis genom film, musik, böcker, dockor och bilder. Pedagogerna ska skapa en nyfikenhet hos barnen för att medvetandegöra och ge kunskap om olika etniska tillhörigheter. Förskolan ska under läsåret utveckla och implementera arbetet med sverigefinsk förskola. 
Religion eller annan trosuppfattning: Pedagogerna ska sträva efter att visa på olika religioner och trosuppfattningar i undervisning och utbildning. 
Funktionsnedsättning: Vi ska övergripande arbeta med språkutveckling för att inte peka ut barn med uttalssvårigheter, exempelvis genom att göra mungymnastik, rim och ramsor, använda tecken som stöd och bildstöd i hela barngruppen. Vi ska utgå från varje barns enskilda intresse och behov, samt arbeta för att barnen ska utvecklas i sociala sammanhang. 
Sexuell läggning: Pedagogerna ska prata med barnen om att alla är olika, samt att lyssna in barnens lek och gå vidare med barnens funderingar och tankar. Böcker, bilder och film kan även synliggöra olika sexuella läggningar för barnen. 
Ålder: Pedagogerna hjälper varandra att medvetandegöra sitt bemötande till barnen och att ålder inte nödvändigtvis måste vara sammankopplad med mognad. 

Kränkande behandling: Pedagogerna ska dagligen vägleda barnen i sitt samspel med andra. Barnen ska få erfara begrepp som empati och allas lika värde på ett konkret och nära sätt. Vi samtalar om rätt och fel, samt dramatiserar olika sociala händelser för att belysa barnen inom området. 

 

 

Lärlogg: Här synliggörs åtgärder i bild och/eller text (förebyggande och främjande)

 

 

Reflektion:

 

Följa upp och utvärdera (december, mars + slutreflektion)

Hur gick det?

Lyckades vi eliminera risker och hinder? Om vi inte lyckades, vart tog det stopp?

Har vi uppfyllt våra mål på kort sikt?

Lärdomar inför nästa läsårs arbete (skrivs i slutreflektion)

 

Kön:

Könsidentitet eller könsuttryck:

Etnisk tillhörighet:

Religion eller annan trosuppfattning:

Funktionsnedsättning:

Sexuell läggning:

Ålder:

 

Kränkande behandling:

 

 

Nästa steg

Ny planering upprättas kommande läsår under augusti-september med lärdomar från detta arbete.