Barns rätt till sin kroppsliga och personliga integritet

Vi vill ge alla barn förutsättningar att bli medvetna om sin rätt till sin kroppsliga och personliga integritet. Samtidigt som vi vill belysa deras rätt så vill vi ge dem rätt redskap att sätta sina egna gränser.

Enligt Lpfö 18 ska förskolan ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet.

Syftet med undervisningen är att belysa barns rätt till sin egen integritet och ge dem rätt förutsättningar samt redskap att säga stopp och sätta sina egna kroppsliga och personliga gränser.

Barnens egenvärde har en central plats i rotsystemet i det pedagogiska trädet. Det pedagogiska trädet är en av de viktigaste delarna i Dibbers pedagogiska koncept.

Vi vill även ge barnen förutsättningar att stärka sitt självförtroende så att de ska våga säga till om någon gör något mot dem mot deras vilja men även att lyssna på andra människor och att respektera vad de säger och vill.

Tillsammans kommer vi i samlingar att prata dels om kroppens delar, dels om kroppens privata områden. Två naturtrogna dockor har köpts in för att förstärka samtalen angående kroppens privata områden. Skolverket (2021) menar att forskning visar att barns identitet och integritet har ett nära samband och utvecklas samtidigt. I takt med att barnet utvecklar sin identitet förändras också barnets gränser. Barnet utvecklar också sin identitet i samspel med andra.

Vi kommer att belysa vikten av att få vara i fred, tex på toaletten när man vill. Att man måste respektera varandra när någon säger Stopp! Jag vill inte! Stopp min kropp! Sluta! Slutar inte någon då så går man och pratar med en vuxen. Vi kommer att konkretisera detta genom att barnen får använda drama som uttrycksform. De spelar, om de vill, teater mot varandra där de får öva på att säga Sluta! Stopp! Stopp min kropp! Jag vill inte!

Vi kommer också att ha samtal om att ge kramar, klappar eller pussar. Att man alltid måste fråga innan man ger någon det. Detta kommer även det att förstärkas genom dramatisering.

Åsa Karsin (2020) skriver att även om vi snubblar på orden, känner oss obekväma och får börja om, så gör vi de små barnen en stor tjänst genom att försöka tidigt. När vi lyfter frågor om kroppslig integritet och avdramatiserar sådant som rör kroppen så stärker vi barns trygghet. Dessutom ökar vi sannolikheten för att barnet kommer till oss för hjälp om något händer. En vuxen som visat sig "pratbar" brukar vara lättare att gå till igen. Med tanke på detta så kommer vi att prata om bra och dåliga hemligheter för barnen och stärka dem i kunskapen om vad som är vad. En bra hemlighet ska kännas pirrig och spännande medan en dålig känns ledsam och gör ont i magen. Dåliga hemligheter måste man berätta för någon.

Vi kommer att, genom Barnkonventionens material, belysa barns rätt att bli lyssnade på och även lyssna på andra människor. Materialet bygger på ett stöd av bilder som barnen kommer att få berätta om och sedan få träna på att lyssna på kompisarna. Ett föremål kommer att skickas runt för att symbolisera att det är talaren som håller i föremålet och de andra måste lyssna. Barnkonventionen (2009) belyser just detta i sin artikel nummer 12 att barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad. 

Att alla har rätt att bli kallad för sitt namn kommer vi också att diskutera. Ingen har rätt att kalla någon för något annat eller rimma på någons namn om man inte har frågat först.

Reflektionerna tillsammans med barnen kommer att göras spontant under våra diskussioner och en pedagog kommer att föra anteckningar så även vi pedagoger kan reflektera och analysera arbetet efteråt.

Alla barn på Kärnan kommer att delta efter egna förutsättningar och på sin egen nivå.

Alla pedagoger på Kärnan kommer att utföra undervisningen och alla ansvarar för att dokumentera.

Målet med undervisningen är att vi ska ge alla barn förutsättningar att kunna säga ifrån när de upplever saker obehagliga och skrämmande. Att kunna ge dem rätt redskap och självförtroende att säga till när de blir tillsagda att hålla hemligheter som gör dem ledsna. Målet är också att ge barnen förutsättningar att känna trygghet både i sin personliga och kroppsliga integritet och kunna sätta sina egna gränser för vad de tycker är okej eller inte.

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,