Ängens Årsplan 2021-2022 Omsorg, utveckling och lärande

2.2 Omsorg, utveckling och lärande

Utbildningen i förskolan ska bidra till att barnet utvecklar en förståelse för sig

själv och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att leka och lära ska

vara grunden för utbildningen. Den ska präglas av att omsorg, utveckling och

lärande bildar en helhet. Utbildningen i förskolan ska ta sin utgångspunkt i

läroplanen samt barnens behov, erfarenheter och det de visar intresse för. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet.

 Uppdrag

Barnens bästa möte genom barnhälsa, Morgondagens kompetens, Hållbar utveckling

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar bl.a. att utveckla:

 

För pedagogerna arbetssätt innebär detta att de skall:

 

1.Förskolan ska erbjuda barnen en trygg omsorg och har en viktig roll för att bidra till att grundlägga barnens trygghet och självkänsla. Utbildningen ska präglas av omsorg om barnets välbefinnande och trygghet. Alla barn ska få uppleva den tillfredsställelse och glädje det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att vara en tillgång i gruppen. Förskolan ska ge barnen möjlighet att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer.

2.Förskolan ska stimulera barnens kreativitet, nyfikenhet och självkänsla. Barnen ska få möjlighet att förundras och utveckla sin förmåga att utforska, kommunicera och reflektera. Utbildningen ska stimulera barnen till att ta initiativ och ansvar samt ge dem möjlighet att arbeta både självständigt och tillsammans med andra.

3.Barnen lär sig genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Barnens lärande kan bli mångsidigt och sammanhängande om arbetssätten varierar och miljön är utmanande och stimulerande samt lockar till lek och aktivitet. Utbildningen ska ge utrymme för barnens egna initiativ, fantasi och kreativitet. Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och inomhus och i varierande miljöer.

 

4 Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. Att främja barns fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande kan göras på många olika sätt i förskolan. Rörelse, goda matvanor och en väl avvägd dagsrytm kan bidra till detta. Det handlar även om att barnen ska få utveckla sin identitet och känna trygghet i den. De första åren lägger också en viktig grund för den psykiska hälsan senare i livet.

 

För pedagogerna arbetssätt innebär detta att de skall:

 

Förskolans pedagoger skall utveckla reflektionen runt det nya begreppet omsorg -Vad skiljer det sig mot trygghet. Så här kommer vi att genomföra detta mål:

 

§  Omsorg- handlar om att tillgodose barnens psykiska och fysiska behov

§  Tillgodose varje barns behov

§  Att ge barnen verktyg i konflikthantering.

§  Utmana barnen individuellt och i grupp, på en nivå där dom kan lyckas och övervinna svårigheter.

§  Närvarande och tillgängliga pedagoger.

§   

Utveckla begreppet undervisning med delaktighet för oss på förskolan/vår avdelning?

Så här kommer vi att genomföra detta mål:

§  Undervisning sker när en pedagog är delaktig och aktiv i samråd med barnen.

§  Målstyrd

§  Undervisning kan ske både planerat och spontant.

§  Utgår från barnens intresse tillsammans med en vuxen

§  Vi tar till vara på situationer i leken, exempelvis lära barnen matematiska begrepp i legobygget

  

Utveckla lärmiljöer tillsammans med barnen som speglar barnens behov i den proximala utvecklingszonen. Så här kommer vi att genomföra detta mål:

 

§  Vi kommer vara närvarande pedagoger som kommer utmana barnen i sitt lärande och hjälpa dem till nästa nivå

§  Föränderliga lärmiljöer utifrån behov

§  Förstärka miljöerna med bildstöd

Implementera barnens naturliga intresse för att utforska/utmana sin verklighet.

Så här kommer vi att genomföra detta mål:

 

§  Lyhörda och närvarande pedagoger som sätter ord på det som sker och utmanar till nya upptäckter

§  Att utifrån bästa förmåga genomföra det barnen uttrycker.

Exempelvis ta reda på: hur många får plats på kompisgungan, eller vad går snabbast rutschkanan eller gräset.

 

Utveckla i barnens intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som i verkligheten. Hur implementeras Läslyftet samt Läsa hjärta förskola i det vardagliga arbetet?  Så här kommer vi att genomföra detta mål:

 

§  Läsa och berätta sagor för barnen, tillföra material tex handdockor, djur mm.

§  Låta barnen skapa egna sagor.

§  Polyglutt

§  Flanosagor och dramatiseringar

§  Läsa vid flera tillfällen under dagen.

§  Utöka användandet av det digitala tillsammans med barnen.

§  Använda sig av kunskaper från läslyftet och läsa hjärta förskola.

§  Uppmuntra barn och föräldrar att låna barnböcker i vårt bibliotek.

Tillsammans med barnen utveckla deras språkliga förmåga för att tolka, ifrågasätta och analysera. Så här kommer vi att genomföra detta mål:

 

§  Fortsätta att prata och ställa frågor med barnen i alla situationer.

§  Uppmuntra att berätta vad de har varit med om.

§  Sätta ord på saker och ting

§  Sjunga, rim och ramsor.

§  Arbeta med Greenscreen/ film Appar

§  bildstöd

§  Uppmuntra dem att prata i grupp, ställa frågor och diskutera med dem så de utvecklar ett kritiskt tänkande.

Utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Så här kommer vi att genomföra detta mål:

 

§  Samtala och berätta för barnen om naturen.

§  Fakta

§  Naturvetenskapliga lärmiljöer

§  Experiment.

§  Hållbar utveckling, lära barnen hur man är rädd om naturen, sopsortering mm.

§  Ta till vara på vardagliga händelser tex undersöka växter och djur på gården med hjälp av böcker förstoringsglas Webb ägg

§  Utflykter i naturen med olika grupper.

§  Starta vårt arbete med grön flagg

 

Utveckla förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen.
Så här kommer vi att genomföra detta mål:

 

§  Visa barnen och diskutera teknik som förekommer i vardagen.

§  Att pedagogerna förmedlar sina kunskaper och vidareutvecklar barnens frågor om teknik.

§  Experiment.

§  Tillhandahålla konstruktionsmaterial.

§  Ta vara på stunder i vardagen för att upptäcka enkla teknikföremål

§  Uppmuntra till att använda olika redskap så som bestick, skohorn och liknande.

§  Lära barnen använda dragkedjor och att knäppa knappar

§  Uppmärksamma barnen på funktioner på leksaker så som exempelvis bilar. Rör dom sig på samma sätt som något utan hjul? Är det lättast att gräva med en spade eller kratta? Hur får man sandhjulet att snurra?

På detta sätt tänker vi att barnen skall få möjlighet till:

-       inflytande på verksamhetens innehåll

§  Lyssna och vara lyhörda på barnens förslag och intressen.

§  Göra gemensamma beslut med barnen så de upplever att de påverkar beslut.

§  Vara delaktiga i beslut av olika aktiviteter.

§  Inlyssnande /lyhörd pedagog

§  Ta till vara på barnens idéer

  

-       att se sin utveckling genom dokumentation bl.a. på Hjärntorget

§  Frågar föräldrar om de sett inlägg i loggböckerna, uppmanar dem att titta.

§  Vi visar barnen.

§  Låta barnen vara delaktiga i dokumentationen.

§  Låta barnen dokumentera själva

 

-       att kunna se sin utveckling i det vardagliga arbetet

§  Synliggöra för barnen när de lärt sig nya saker med hjälp av dokumentation

§  Berätta för barnen vad de har lärt sig.

§  Hänga upp barnens alster

 

-       att se sina intressen och frågor ligga till grund för avdelningens arbete

§  Synliggöra delaktighetsprocessen för barnen genom samtal och dokumentation

§  Återkomma till och utvärdera frågor som barnen varit med och bestämt, så de ser och känner att det blivit ett resultat.

§  Vi tar tillvara på barnens intressen och idéer så de känner sig delaktiga.

§  Att utifrån bästa förmåga genomföra det barnen uttrycker.

§  Låta barnen vara med i utformningen av lärmiljön.

 

-       att vistats i en miljö både inne och ute som är trygg samt ger möjlighet till personlig utveckling för alla barn på förskolan

§  Närvarande, lyhörda och trygga pedagoger, strategiskt placerade utomhus och inomhus

§  Utgå från barnets utvecklingsnivå och intressen för att utmana barnen på bästa sätt utifrån de enskilda barnets nivå

§  Ha en utmanande miljö både ute och inne som lockar till och stimulerar lek, fantasi, aktiviteter och det sociala samspelet.

§  Ha ett positivt och glatt bemötande, samt skapa ett lustfyllt klimat med goda relationer.

§  Ge barnen verktyg till att själva klara upp konflikter.

 

-       Hälsa & Välbefinnande

§  Daglig utevistelse

§  Återhämtning i form av vila

§  Samtala med barnen om vikten av att röra på sig och äta bra

 

  

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Beskriv ett nuläge. 

Använd resultat och mätningar från tidigare uppföljningar, reflektioner, analyser och andra relevanta underlag t.ex. resultat från enkäter, observationer, självskattning och synpunkter som inkommit under året.

• Var befinner vi oss just nu?
• Var är vi i det systematiska kvalitetsarbetet? Vad vill vi ta reda på, vad är vi nyfikna på och varför?
• Vilka prioriterade utvecklingsområden har vi i förskolan/barngruppen just nu?

 

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Vilket utvecklingsområde ser vi och vad är det vi vill uppnå, hur ser det ut när vi nått målen.

Prioriterat målområde: Beskriv prioriterat målområde och koppling till målformuleringar och taggar för läroplanen

Förväntat resultat: Beskriv förväntat resultat. Vilka effekter och förändringar förväntar vi oss se hos barnen som visar att vi är på rätt väg? Vad konkret vill vi uppnå?

Stöd i forskning och vetenskaplig grund: Beskriv kortfattat.

 

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Vilka aktiviteter/insatser ska vi göra, beskriv specifika handlingar som ska göras för att uppnå vårt utvecklingsområde

Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära: Vilka förmågor, färdigheter, begrepp ska barnen få möjlighet att möta, förstå och utveckla. På vilket sätt erbjuder vi det, hur och när? 

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande: Barnsyn, atmosfär, attityd och förhållningssätt. Hur planerar och organiserar vi undervisningen så att alla barn känner sig kompetenta och upplever att de har goda förutsättningar för att leka, lära och utvecklas?

Hur ska lärmiljön utformas inne och ute: Fysiskt, socialt och språkligt för att främja lek, lärande, utforskande och skapande. Tillgång till material, anpassningar och tillgänglighet.

Hur kommer vi följa upp och utvärdera effekterna: vad ska dokumenteras? Vem/vilka ska dokumentera? Hur och när ska det dokumenteras och följas? 

• Under vilken tidsperiod ska vi arbeta mot de utvalda målen?
• Hur ska vi följa upp arbetet mot målen, för att bedöma måluppfyllelsen?
• Hur ska vi ta tillvara på den spontan undervisningen?

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
• Effekter i form av barns utveckling och lärande
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• fantasi och föreställningsförmåga,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,