1. Reflektion kring projektperioden

Vad är barnen intresserade av?

Vatten: sätta på och stänga av kranen, känna, hälla, använda med olika material, vattnets olika effekter: stänka, plaska, droppa, forsa, rinna över kanten, sprida ut sig när en häller.

(och se nedan)

Vad är de nyfikna på, vilka frågor ställer dem inom det gemensamma ämnet?

På allting, allt är ju så nytt för dem, nya material, nya utmaningar, nya möjligheter, t ex vattensprejflaska, playdoo, dansa med sjalar, djuren som simmar och hoppar i filmerna, vattenbordet ute, färg, blanda färg, lera. Och att få göra samma/liknande igen, flera gånger.

Vilka spår ser vi som kan bli ett fördjupningsområde och vad är utforskningsbart?

Vatten - vattnets rörelser, hur en kan påverka vattnet, hälla mellan olika kärl, bära och flytta vatten, plaska, stänka, droppa, rinna, forsa, sprida ut sig, styra vattnet, sätta på och stänga av kranen, hälla och sluta hälla. 

Fiskar och andra djur som rör sig i havet - titta på fiskar och andra djur som rör sig i havet genom att projicera stort på väggen eller i kuben för att ge barnen erfarenheter av hur djuren lever i havet och hur de rör sig. Utforska genom Skapande dans, musik, dramatiserande, berättande.

Vårt arbetssätt (hur vi arbetar utforskande, ger utmaningar och uppgifter), allt material, alla möjligheter på förskolan.

Rita - på olika sätt, olika pennor, olika papper, efter utforskande  som reflektion.

Måla - färger, blanda färger, på olika sätt, olika sorters färger, med penslar, svampar, potatistryck, olika papper.

Lera - forma, sätta ihop, "rita på", göra mönster i leran.

2. Definiera kortfattat ert projektval

Förflyttning- Hav, Vatten, snö, is och rörelse.

3. Projektplan

Syfte

Vilka förmågor och kunskaper vill vi att barnen ska vidareutveckla genom fördjupningen av projektet och varför?

Kännedom om vatten och vattnets egenskaper och kännedom om djur som lever i havet.

Hantera vatten på olika sätt, blanda, hälla, ösa, plaska, droppa, forsa, flytta, fylla, tömma, sprida ut, torka upp m m.

Förmåga att uttrycka sig med olika material som vi arbetar med här på förskolan, som dansa, rita, måla, lera, limma, bygga, sjunga m m .

Hur gör vi alla barn delaktiga?

Planera för hur vi ska genomföra reflektion med barnen

Alla barn är med och arbetar utifrån sina förutsättningar. Vi planerar undervisningen så att alla har möjlighet att utforska och ta sig an uppgifter.

Hur gör vi vårdnadshavare delaktiga i projektet? 

Dagliga samtal, bilder i hallen, lärloggar,  väggdokumentation i hallen, utvecklingssamtal, föräldramöten, daglig kontakt och eventuell "hemuppgift".

Vilka förändringar behöver vi göra i lärmiljöerna som ger bränsle till projektet?

Hur gör vi genom vårt förhållningssätt lärmiljöerna tillgängliga och utmanande?

Genom dags struktur och organisation.

Undervisningstillfällen både på fm och eftermiddagen.

Prata om och bjuda in barnen till undervisning.

Material i miljön som stimulerar lärandet kring förflyttning:

Ex, vatten glas i rollek, hälla vatten i glaset när vi äter lunch och mellanmål.

Sånger, rörelse, fysiskaktivitet kopplat till vatten, snö och is.

Mobila dokumentationsbilder och inspirationsbilder.

Hur gör vi för att alla läroplanens områden ska rymmas i vårt projekt, transdisciplinärt och rhizomatiskt?

Vilka är projektets språkliga och kommunikativa möjligheter?

Vi stödjer barns språkutveckling genom att samtala mycket med barnen under hela dagen, vid projekttillfällen, vid måltiderna och vid påklädning och avklädning och genom att vara nära i leken och sätta ord på det som pågår. Vårt projektinriktade arbetssätt utvecklar barnens språk inom olika kunskapsområden och genrer, barnen får sätta ord på sina erfarenheter, tankar och kunskaper i det pågående utforskandet och utökar sitt ordförråd utifrån det som pågår.  I våra förberedelser inför ett projekt introducerar vi ord och begrepp som kan fördjupa kunskaperna i ämnet och använder dem i undervisningen.

Projektet skapar meningsfulla sammanhang och ger möjlighet till mycket språkande och samspel. Vi lyssnar aktivt på vad barnen kommunicerar och uppmuntra dem att aktivt lyssna på varandra.

Ord och begrepp som vi har och kommer att använda i projektet är till exempel: varm, kall, ljummet, blöt, torr, droppa, spreja, mjuk, len, hård, pressa, trycka, hälla, hälla ut, rinna, fylla på, rulla, rolla, måla, blanda, snö, is, frysa, tina, smälta, gnugga, torka, flyta, sjunka, simma, dansa, dyka under vattnet.

Vi benämner vad barnen gör, sätter ord på deras göranden (rinna, hälla, blåsa etc).

Ord på material som används, tungt, varsamhet, volym, mycket, lite, mer mindre, full, tom, vad som händer i deras utforskande. Benämna materialet. Namn på fiskar och andra djur i vattnet. Benämna kroppsdelar och rörelser i dansen. Dramatiseringar, sagor, böcker. Sånger och ramsor. 

Vi stödjer barns språkutveckling genom att lyfta litteratur på olika sätt, läsa, lyssna och synliggöra böcker, även på andra språk. Vi presenterar olika typer av böcker för barnen, skönlitteratur, faktaböcker, sagor etc.

Vi läser högt för barnen minst två gånger om dagen och pratar om innehållet. Det finns böcker och en plats att sitta och läsa på så att barnen kan läsa när de vill under hela dagen.

Vi tittar på och pratar om barnens namn och bokstäver i deras namn, på lapparna i hallen, när vi skriver på deras teckningar och när vi visar namnlapparna på samlingen.

Vi synliggör olika språk, vi lyfter fram och lär oss nya ord, till exempel hälsningsfraser och sjunger på olika språk för att göra barnen medvetna om att det finns olika språk för kommunikation. Vi använder även tecken som stöd, till en del ord och sånger.  

Vilka är projektets matematiska möjligheter?

Fiskarna - form och storlek, jämföra, benämna. Antal, räkna. I böcker, på bilder, med fiskar vi leker med, i sagor och dramatiserande.

Vatten - t ex hälla från ett kärl till ett annat, får samma mängd vatten plats, lite-mycket, tyngd - hur känns det att bära och flytta olika mycket vatten i olika kärl. Jämföra mängd och tyngd.

Lera - dela i bitar, räkna antal, forma i olika former, benämna, stor - liten, tung-lätt.

Vilka är projektets naturvetenskapliga och tekniska möjligheter?

Vatten - vattnets rörelser, hur en kan påverka vattnet, hälla mellan olika kärl, bära och flytta vatten, plaska, stänka, droppa, rinna, forsa, sprida ut sig, styra vattnet, sätta på och stänga av kranen, hälla och sluta hälla, hur vattnet tar sig igenom saker. Utforska vid handfaten, vattenbordet inne, i lådor med vatten, vid vattenbordet ute, i lådor, baljor och pölar ute tillsammans med olika material, till exempel koppar, hinkar, mått, trattar, silar, svampar, rör.

Fiskar och andra djur som rör sig i havet - titta på fiskar och andra djur som rör sig i havet genom att projicera stort på väggen eller i kuben för att ge barnen erfarenheter av hur djuren lever i havet och hur de rör sig.

Teknik - hur flytta vatten

Vilka är projektets motoriska möjligheter?

Dans och rörelse inspirerat av djur i havet. Skapande dans. Bära vatten inne och ute, fin och grovmotoriskt, kunna åka själv i kana.

Vilka är projektets demokratiska möjligheter hur ni kan inkludera barnkonventionen i ert arbete?

Alla delaktiga

alla får möjlighet att delta

förförståelse genom ett berättande av vad ska hända, vad händer sedan

bilder, filmer, dokumentation

Kunna göra eget val.

Vilka är projektets skapande möjligheter?

Dansa, rita, måla, lera, limma, dramatisera..

Ett urval...

flytande färg och hur penslarna och barnet rörelse påverkar färgens plats på pappret

tekniker

framöver addera akvarellfärg då fler moment och motorisk aktivitet behövs från barnen

lera -bollar

Sakap mönster med färg genom olika material( penslar, svampar etc) på pappret.

vattenfärg  som förflyttas på pappret genom målning.

Vilka är projektets digitala möjligheter?

Projicera film om hav, vatten, fiskar och bilder.

Hur kan vi bredda våra perspektiv (poesi, konst, historia, drama), ny forskning för att hitta intressanta ingångar?

Välja olika musik till Skapande dans, hitta konst som kan inspirera, kanske någon dansfilm, leta och hitta dramatiseringar av liv och rörelse i vatten.

Vilka förkunskaper har vi med oss och vilka kunskaper behöver vi införskaffa?

4. Gör en struktur kring undervisningen utifrån er projektplan?

En veckostruktur och en superstruktur. 

Mindre grupper om 4-5 barn

3 olika undervisningstillfällen förmiddagar ti-to

samt minst ett undervisningstillfälle varje eftermiddag kopplat till projekt.

Gruppsammansättningarna varieras.