👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Religion. Tro och identitet

Skapad 2022-02-18 08:26 i Mälarhöjdens skola Stockholm Grundskolor
Grundskola 7 Religionskunskap
Identitet, vad betyder det? Hur formas din, min och alla andras identitet? Påverkar vår tro eller icke tro vår identitet? I det här arbetsområdet kommer vi att titta på hur ens identitet formas och hur tro och identitet hör ihop.

Innehåll

Vad: 
Hur formas en identitet och hur hör tro och identitet ihop?

Hur: 
Vi kommer att repetera världsreligionerna, diskutera vad som skapar en identitet och sedan skriva ett arbete som visar på hur tro och identitet kan hänga ihop. 

När: 

Schema med reservation för ändring, jag kommer att skriva in dagens upplägg på Teams ca 5-10 minuter innan lektionen startar.  

 

Vecka 10 

 

Introduktion 
Kort föreläsning
Sid 266-270 i Utkik religion.   
Binogiflmen ”religion och identitet.  

 

Genomgång skrivuppgift ”Religion och identitet”

Vecka 11

Skrivuppgift

Skrivuppgift

Skrivuppgift

Vecka 12

Skrivuppgift inlämning

Kalla kriget

Kalla kriget

 Bedömning: 

Din medverkan i diskussioner samt ditt skriftliga arbete. 

 

Matris  

I ett enkelt och till viss del underbyggt resonemang förklaras vad som kan forma en identitet 

I ett utvecklat och relativt väl underbyggt resonemang förklaras vad som kan forma en identitet.  

I ett välutvecklat och väl underbyggt resonemang förklaras vad som kan forma en identitet.   

I beskrivningarna ska du visa att du förstår begreppen genom att använda dig av områdets begrepp i rätt sammanhang.  

I beskrivningarna ska du visa att du förstår begreppen genom att använda dig av områdets begrepp i rätt sammanhang samt kunna relatera dem till varandra.  

I beskrivningarna ska du visa att du förstår begreppen genom att använda dig av områdets begrepp i rätt sammanhang samt kunna relatera dem till varandra. Du visar stor förståelse för begreppens innehåll då de förstärker ditt resonemang.  

Du visar på grundläggande kunskaper om kristendomen eller någon av de andra världsreligionerna och visar det genom att koppla dem till en persons identitet.  

Du visar på goda kunskaper om kristendomen eller någon av de andra världsreligionerna och visar det genom att koppla dem till en persons identitet. 

Du visar på mycket goda kunskaper om kristendomen eller någon av de andra världsreligionerna och visar det genom att koppla dem till en persons identitet. 

Du kan söka information om religioner och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.  

Du kan söka information om religioner och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. 

Du kan söka information om religioner och använder då olika typer av källor på ett i väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.  

 

 

 

 

 

 

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
    Re
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
    Re
  • reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
    Re
  • Centralt innehåll
  • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
    Re  7-9
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
    Re  7-9
  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
    Re  7-9
  • Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
    Re  7-9
  • Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.
    Re  7-9
  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
    Re  7-9
  • Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
    Re  7-9

Matriser

Re
Religion: Tro och identitet

Förmåga att analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa. Förmåga att analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället. Förmåga att reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.

På väg
Enkelt
Utvecklat
Välutvecklat
Kunskaper om världsreligionerna
Kunskaper om olika religioner (centrala tankegångar, urkunder, konkreta religiösa uttryck och handlingar)
Du använder inte relevant eller korrekt fakta när du beskriver.
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Du använder korrekt fakta när du beskriver
Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Du använder relevant och korrekt fakta när du beskriver. Du visar på hur handlingar hör ihop med texter och religionen.
Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Du använder genomgående relevant och korrekt fakta. Du visar på hur handlingar hör ihop med texter och religionen. Du beskriver också hur flera religioners handlingar, texter och uttryck kan vara lika varandra och varför.
Likheter & skillnader
Likheter/skillnader (inom och mellan olika religioner och livsåskådningar)
Du beskriver inga eller få skillnader och likheter mellan religionerna.
Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs­åskådningar. Du ger något exempel på likhet/skillnad mellan religionerna.
Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Du ger några exempel på likheter och skillnader mellan religionerna.
Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Du ger flera exempel på likheter och skillnader mellan religionerna och lyfter någon skillnad/likhet inom någon av religionerna.
Samband med samhälleliga förhållanden
Samhället och religion (Hur religioner och samhället påverkar varandra)
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållande­vis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Skildring av livsfrågor, livsåskådningars betydelse
Livsfrågor och identitet (Hur livsfrågor skildras i olika sammanhang. Hur religioner och livsåskådningar kan forma identiteter. )
Du ger inte något relevant exempel på hur identitet kan formas av t ex religion Du medverkar inte i diskussioner om livsfrågor
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt. Du ger något exempel på hur ens identitet kan formas. Du deltar i diskussioner om livsfrågor.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sam­manhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt. Du ger några exempel på hur ens identitet kan formas. Du deltar i diskussioner om livsfrågor genom att ge flera exempel.
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det. Du ger några exempel på hur ens identitet kan formas kopplat till både religioner och livsåskådningar. Du deltar i diskussioner om livsfrågor genom att ge flera exempel och ställa frågor för att fördjupa diskussionen.