👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Utbildningsplan-Myran-vårterminen 2022- Fruängens förskolor

Skapad 2022-02-20 10:50 i 233331 Förskolan Kata Dalström Stockholm Hägersten-Älvsjö
Förskola
Utbildningsplanen bildar en ram för Fruängens Förskolors utbildning. Den är en del i vårt systematiska kvalitetsarbete och beskriver de fokusområden som gäller för Fruängens förskoleområde under VT-2022. Områdena är framtagna utifrån förskolornas utvärderingar och Hägersten-Älvsjö SDF´s prioriterade områden.

Innehåll

Utbildningsplan

Varför har vi valt de här områdena?

Områdena är valda i relation till förskolornas utvärderingar och Stadsdelens prioriterade områden, med Läroplan för förskolan samt Barnkonventionen som grund. Fokus under året riktar sig mot språk och fysisk rörelse samt att användningen av digitala verktyg ska främja undervisningen och barnens utforskande.  

Nämndmål:

Alla barn i förskolan utvecklar sin förståelse för grundläggande demokratiska värden

Enhetsmål:

I Fruängens förskolor är gruppen en tillgång där varje barn har sin självklara plats, ges utrymme och blir lyssnad på.

Förväntat resultat

  • Barnens tankar, idéer, kultur och mångfald tas tillvara och syns i den pedagogiska miljön
  • Barnen samarbetar, samspelar och respekterar varandra
  • Barnen möter en språklig och kommunikativ miljö där de kan utveckla sin förmåga att utöva inflytande

Övergripande arbetssätt för Fruängens förskolor

En kartläggning görs i början av varje termin, av miljö samt barngruppens intressen och behov. Den ligger till grund för utformning av den pedagogiska miljön, innehållet i verksamheten samt värdegrundsarbetet kopplat till Barnkonventionen och Aktiva Åtgärder och plan mot Kränkande behandling. 

Pedagogerna är närvarande vuxna som lyssnar på varandra och barnen och tar tag i konflikter direkt när de uppstår. Pedagogerna är tydliga positiva förebilder, vägleder och gör barnen delaktiga i konfliktlösningar. Pedagogerna bemöter barn och vuxna med insikt om allas lika värde och kulturella identitet.

Pedagogerna är uppmärksamma på och reflekterar tillsammans över sitt eget förhållningssätt i relation till alla barns möjlighet till lika stort utrymme och inflytande i förskolan. Pedagogerna arbetar aktivt och normkritiskt medvetet genom att, tillsammans med barnen, diskutera bilder, böcker, filmer som representerar olika normer.

Litteratur och digitala hjälpmedel används för att belysa olika kulturer och normer. Pedagogerna uppmuntrar barn, föräldrar och varandra att dela med sig av kunskap kring olika kulturer och låter dessa vara en del av förskolans verksamhet.

Bilder och text används för att ge förslag på aktiviteter och material. Pedagogerna arbetar med bokstäver och symboler i olika projekt samt använder sig av språkstödjande metoder som TAKK och PECS. Ett varierat litteraturutbud finns synligt för att väcka barnens nyfikenhet. Högläsning, boksamtal  och berättande är viktiga arbetssätt som medvetet används vid olika tillfällen under dagen. 

 

 

1. Barnens tankar, idéer, kultur och mångfald tas tillvara och syns i den pedagogiska miljön
 

Myrans förhållningssätt och arbetssätt (Hur arbetar vi för att uppnå ovanstående förväntade resultat?) 

1.1 Utbildningen på Myran tar sin grund i ett pedagogiska förhållningssätt där vi pedagoger respektfullt, empatiskt och glädjefyllt bemöter varje barn som en kompetent, nyfiken och lärande människa och samhällsmedborgare med unika behov, erfarenheter, känslor och tankar. 

1.2  Barnens intressen, tankar och nyfikenhetsområden, i relation till målformuleringarna i läroplanen för förskolan, ligger till grund för hur vi utformar den pedagogiska lärmiljön, utbildningen och undervisningen.

Utifrån barnens livsvärld, nyfikenhetsområden och intressen utformar vi lärmiljöer och aktiviteter som väcker lust, inspiration och intresse att utforska och lära. Vi lyssnar in barnen genom att se vart de riktar blicken, vad de väljer att göra, hur barnen undersöker, vad som händer i mötet med material och kompisar och vilka aktiviteter de söker sig till.

1.3 Det pedagogiska lärmiljöerna (rummen/zonerna) på Myran ger möjligheter till möten, relationer, kommunikation och kamratkulturer. 

1.4 För att synliggöra barnens tankar, uttryck och lärande finns foto- och skriftdokumentation uppsatt i varje pedagogisk lärmiljö/rum/zon. Dokumentationen synliggör hur barnen undersöker och utforskar materialet och vad de upptäcker och lär kring.

Dokumentationen syftar också till att väcka lust, inspiration och nyfikenhet till ett vidare utforskande. Genom att tillsammans reflektera kring bilddokumentationen kan barnet själv få syn på sitt lärande.

Pedagogisk dokumentation och reflektion är även verktyg för oss pedagoger som används för att få syn på och utveckla utbildningens kvalité. 

1. 5 Vi har en nyfiket och intresserat förhållningssätt inför kulturella olikheter och mångfald. Vi ser olikheter och mångfald som en viktig och berikande komponent i lärande och en betydelsefull del i att förstå och leva i ett demokratiskt samhälle. 

 

2. Barnen samarbetar, samspelar och respekterar varandra

Myrans förhållningssätt och arbetssätt 

2.1 Den pedagogiska miljön är utformad med "rum i rummet" och mindre zoner. Det medför att barnen söker sig till olika miljöer och skapar i sin tur samspelsmöjligheter i mindre grupper. Det leder till att barnen får ett större utrymme att uttrycka sig, bli lyssnad på och lyssna på sina kompisar. För att känna mig delaktig vill jag att någon lyssnar till, respekterar och bekräftar mina tankar, känslor och erfarenheter. 

2.2 Vi planerar, iscensätter och utformar pedagogiska miljöer/stationer där barnen möts, ges möjlighet att kommunicera, såväl verbalt som sinnligt, lyssna på och inspireras av varandra och lära i mindre grupper.

2.3 Vi uppmuntrar och stöttar barnen i socialt samspel. Vi stödjer barnen i att utveckla sin lekförmåga och lära sig turtagning, ömsesidighet och samförstånd, vilka är grundläggande komponenter i ett demokratiskt förhållningssätt. Att känna att man blir insläppt i leken och accepterad av andra barn är avgörande för identitetsutvecklingen och därmed för att känna sig reellt delaktig.

2.4 Vi arbetar med ett projektinriktat arbetssätt  där barnen upptäcker, undersöker och utforskar i mindre grupper om 4-6 barn. Projektet skapas utifrån ett noggrant lyssnande (pedagogisk dokumentation och reflektion i arbetslaget) för att utifrån barnens nyfikenhet kunna välja ut något att undersöka tillsammans. Vi iscensätter och arrangerar en inbjudande, inspirerande och lustfyllt aktivitet, där vi utgått från det vi sett, hört och observerat av barnens diskussioner, sinnliga/kroppsliga prövanden och intresseområden. 

Exempelvis: Några barn i gruppen har ett stort intresse och fascination för regnbågar. Det kommer till utryck i deras samtal, lekar och uttryck genom estetiska språk. Då iscensätter vi exempelvis en undervisningsaktivitet (ett rum, ett bord, en hörna) där vi provar att skapa egna regnbågar. Vi funderar tillsammans kring: Vad behövs för att det skall bli en regnbåge? Hur skulle vi kunna prova detta? Vilket material behövs? Barnen samarbetar, samspelar och delar med sig av sina förslag och idéer och lyssnar till sina kompisars tankar. Utifrån det som lockar och fascinerar barnen vid detta tillfälle, fortsätter utforskandet av regnbågen vidare. Nästa gång kanske vi utforskar regnbågar genom färg, lera eller teckning.  Eller, hur skulle vi kunna bli regnbågar med kroppen? Kan vi dansa som regnbågar? Hur skulle vi kunna bygga en regnbåge. Genom ett lekfullt och utforskande arbetssätt använder vi de otaliga estetiska språken i vägen mot förståelse och kunskap.

2.5 Vi uppmuntrar barnen till att kommunicera- lyssna, berätta, beskriva, förklara och fråga varandra i såväl vardags, omsorgs- och planerade undervisningssituationer. 

 

 

3. Barnen möter en språklig och kommunikativ miljö där de kan utveckla sin förmåga att utöva inflytande

Myrans förhållningssätt och arbetssätt 

3.1 På Myran möts barnen av en tydlig, tillgänglig (i barnens nivå) trygg, estetisk inbjudande och kreativ lärmiljö som ger möjligheter till omsorg, lärande och utveckling. Den pedagogiska lärmiljön erbjuder rörelsefyllda aktiviteter, men ger även möjligheter till vila och rekreation, både enskilt eller tillsammans i en mindre grupp. 

 3.2 Genom att erbjuda en variationsrik, estetiskt tilltalande, tillgänglig, kreativ och trygg lärmiljö vill vi väcka förundran, delaktighet, nyfikenhet och lust att utforska och leka. Vi strävar efter att skapa miljöer som skall vara mötesplatser för upptäckande och utforskande av hur världen fungerar. 

3.3 Vår målsättning är att erbjuda ett pedagogiskt material som uppmuntrar till utforskande, problemlösning och kreativitet, som inte står för rätt eller fel. Det material vi erbjuder påverkar vilken mening, kunskap och förståelse som barnet skapar. Om materialet är föränderligt, flexibelt och med en utforskande karaktär (kan användas på många skilda sätt) skapas större möjligheter för kreativitet och lärande. 

3.4 En grundläggande del av den pedagogiska lärmiljön är vi pedagoger. Tillsammans med barnen upptäcker, utforskar, leker och lär vi. En fysisk och emotionell närhet och lyhördhet, lekfullhet och ett lyssnande till varje enskilt barns perspektiv är grundläggande för barnens upplevelse av delaktighet och inflytande. 

3.5 Barnen har tillgång till en språk-rik och kommunikativ miljö. Barnen ges möjligheter att upptäcka, undersöka, utforska och uttrycka sig på många olika sätt exempelvis genom bygg- och konstruktion, fantasi och låtsaslek, skapande med färg,  lera, sand, naturmaterial och vatten, sång, musik dans, dramatisering, ljus och ljud, böcker och sagor samt digitala verktyg såsom apparna "Polyglutt", "Gravitarium", "Fluid", "Qr-koder", "Ritplattan" och projicering av filmer om natur, djur, tågresor, utryckningsfordon etc. 

3.6 Barnens mest grundläggande och betydelsefulla språk är leken. I lekzonen  "Lilla köket, affären, bilen och bensinmacken" på avdelningen skapas möjligheter för barnen att utveckla sin föreställningsförmåga och förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser genom fantasi- och låtsaslek. Genom den livsnödvändiga leken skapar barnet mening, förståelse, gemenskap, tillhörighet och tillägnar sig ett psykiskt och fysiskt välbefinnande. 

3.7 Materialet är placerat på hyllor i barnens höjd så att de själva kan ta fram och ställa tillbaka, det material de vill undersöka, utforska och leka med, vilket gör att barnen får vara självständiga och påverka sin dag på förskola. På så sätt kan de yngsta barnen uppleva delaktighet och inflytande över sin tillvaro. 

3.9 Barnen möts av en språklig lärmiljö med böcker anpassade för åldersgruppen 1-3 år, som finns tillgängliga på barnens nivå i sagohörnan  (det ger upptäckter och utforskande av symboler och tecken). Dagligen erbjuder vi läsning, högläsning, samtal och olika material att kommunicera kring. 

3.10 Vi sjunger, ramsar och lyssnar till en saga varje dag. 

3.11 Vi uppmuntrar barnen till att kommunicera- lyssna, berätta, beskriva, förklara och fråga varandra i såväl vardags, omsorgs- och planerade undervisningssituationer. 

3.12 En grundläggande del av den pedagogiska lärmiljön är vi pedagoger. Tillsammans med barnen upptäcker, utforskar, leker och lär vi. En fysisk och emotionell närhet och lyhördhet, lekfullhet och ett lyssnande till varje enskilt barns perspektiv är grundläggande för barnens upplevelse av glädje och trygghet.

_______________________________________________________________________________________________ 

 Nämndmål:

Alla barn i förskolan utvecklas och lär utifrån sina förmågor i lärmiljöer av hög kvalitet 

Enhetsmål:

Varje barn i Fruängens förskolor möts av lärmiljöer där organisation/struktur, material och pedagogernas förhållningssätt återspeglar läroplanens intentioner.

Förväntat resultat

  • Barnen visar intresse för och använder sig av matematiska begrepp
  • Barnen visar intresse för miljö, natur, naturvetenskap och teknik
  • Barnen visar intresse för och använder sig av digitala hjälpmedel
  • Barnen visar rörelseglädje och lust att utmana sig själva motoriskt.

Övergripande arbetssätt för Fruängens förskolor:

Barnen får tillgång till ett varierat konstruktionsmaterial och utmaningar att använda dessa på olika sätt enskilt och i grupp. Pedagogerna introducerar och sätter ord på olika matematiska, tekniska och naturvetenskapliga begrepp i vardagen under lek, rutinsituationer och olika aktiviteter. De uppmärksammar och introducerar barnen i vardagsteknik och använder sig av digitala verktyg för dokumentation och kunskapssökning tillsammans med barnen. Lärplattor, datorer och projektorer används som ett komplement i alla delar av verksamheten för att reflektera, återskapa upplevelser som barnen haft eller introducera nya spännande begrepp och världar. Pedagogerna är positiva förebilder. De motiverar och organiserar aktiviteter som uppmuntrar till rörelse både ute och inne. 

 

Den pedagogiska lärmiljön på Myran möjliggör för estetiska, kreativa och lekfulla naturvetenskapliga, matematiska och språkliga upptäckanden. 

 

4. Barnen visar intresse för och använder sig av matematiska begrepp

Myrans förhållningssätt och arbetssätt 

4.1 På Myran utgår vi från ett  transdisciplinärt förhållningssätt, vilket innebär en syn på att barn lär sig ämnesöverskridande. Den ämnesuppdelning som vi traditionellt sätt gör, i synnerhet i skolan, blir något felaktig i förhållande till forskning om barns hjärnor som visar att barn lär sig ämnesöverskridande. Detta kallas också att barn lär sig polysemiskt. De flätar samman och förenar olika språk (med språk menar vi både tal och skriftspråk, men också alla kroppsliga och sinnliga språk barn utforskar genom exempelvis låtsaslek, lera och dramatisering). På så sätt förhåller vi oss transdisciplinärt till barnets upptäckande och förståelse av matematik.

Vi för således samman matematik och estetiska utryck. Exempelvis: att uppleva ett tåg på en pendeltågsstation handlar inte endast om att avgöra hur långt tåget är, hur många vagnar det har eller hur snabbt det går. Mötet är också en estetisk upplevelse och tågets fartvind, doft och gnisslande ljud är viktiga estetiska aspekter av utforskandet som berikar och fördjupar lärandet.

Några konkreta exempel från vår undervisning: 

I ateljén prövar barnen att måla med olika, tjocka och smala, penslar och upptäcker skillnader. De blandar färger. Ska man exempelvis blanda färgen brun behövs tre lika stora delar av gul, röd och blå. 

När barnen utforskar play-dooh eller brun-lera tar de loss bitar i olika storlekar. Ibland sorteras bitarna och kategoriseras (delas upp) efter storlek eller systematiseras i mönster eller som något föreställande. Vi rullar runda bollar, bygger med lerkuber, högt och lågt, och skapar geometriska mönster i leran. 

Vid sandbordet fyller barnen kärl och burkar, med hjälp av decilitermått, matskedar och teskedar. De lyfter kärlen och får en upplevelse av vikt-tung-lätt.

 

4.2 Barnens matematiska tänkande utmanas medvetet och de får möjlighet att individuellt och tillsammans med sina kompisar att förstå, lösa problem och tillämpa matematiskt och logiskt tänkande.

4.3 Genom ett lekfullt och estetiskt utforskande, såväl vid planerad som spontan undervisning, "matematiserar" vi tillsammans och upptäcker, undersöker och reflekterar kring: 

- om något upplevs vara högt eller lågt, många eller få, upptäckande av mönster och samband (design), urskiljande av likheter och olikheter,  upptäckande av geometriska former, uppmärksammande av olika färger, jämföra saker och material i olika storlekar, öka och minska och dela mängder (volym och mätning) exempelvis genom utforskande av sand eller vatten, uppleva tungt och lätt , att bilda par (design), att ordna i följd, att sortera och kategorisera, jämföra stor och liten, uppleva här och där (lokalisering), utforska mycket och lite, reflektera kring före och efter (tid), uppleva och undersöka temperatur etc. 

4.4 Vi pedagoger är medforskare tillsammans med barnen. Vi benämner och tillför matematiska begrepp, diskuterar och resonerar med barnen om innebörder, skillnader och likheter. Den matematiserande dimensionen blir alltså en estetisk, lekfull och kreativt komponent i barnens upptäckande, utforskande, undersökande och lärande. 

 

 

 

5. Barnen visar intresse för miljö, natur, naturvetenskap och teknik

Myrans förhållningssätt och arbetssätt 

     5.1 Ett naturvetenskapligt förhållningssätt och språkbruk erbjuder barnen redskap att förstå världen med. Under barnens tid på Myran vill vi ge ett viktigt första steg som grundlägger deras nyfikenhet, förmåga att undersöka och söka svar på frågor och önskan att vilja veta mer om hur världen fungerar och därmed lägga grunden för fortsatt lärande.

5.2 I det utforskande och lekfulla arbetssätt som präglar utbildningen på Myran utmanar vi barnens tänkande om naturvetenskapliga fenomen, Vi iscensätter och arrangerar lekfulla aktiviteter där barnen får pröva sina nyfikenhetsfrågor och hypoteser. 

     5.3  I den pedagogiska lärmiljön upptäcker, undersöker och utforskar vi olika naturvetenskapliga fenomen. Vi pedagoger benämner och tillför naturvetenskapliga begrepp i utforskandet.

     5.4 Exempel på naturvetenskapliga fenomen som barnen får möta och upptäcka på Myran:

  • Ljushörnan erbjuder ett utforskande av ljus, skugga, reflektion, spegling genom material som ljuskuber, speglar, ficklampor, overhead, cd-skivor.
  • Vid ett litet bord finns ett magnetiskt byggmaterial, geometriska figurer, djur och föremål i metall, där barnen kan uppleva och utforska magnetism. 
  • I bygg-och konstruktionszonen och bilhörnan kan barnen utforska hastigheter och lutande plan.  Genom att prova köra fordon ner för olika lutande plankor, en inklädd i filttyg och en hal planka, gör vi en upptäckt av fenomenet friktion/bromsningskraft.
     
  • I vattenrummet uppstår utforskande lekar då barnet prövar släppa olika föremål i vattnet. En del föremål flyter och andra sjunker. I detta utforskande prövas flytkraften, densiteten, ett föremåls förmåga att kunna bära sig själv i vatten. I vattenleken upptäcker vi också vattenkraft.
  • I natur. och djurhörnan får barnen möta, upptäcka, undersöka och utforska naturmaterial och djur. Ofta projicerar vi natur-och djurfilmer i bakgrunden för att skapa nyfikenhet, kunskaper och inspirera barnen vidare. 
  • Ofta iscensätter vi en såpbubbelmiljö där barnen får blåsa såpbubblor. Undersökandet och utforskandet av såpbubblor inrymmer ett upptäckande av ljus (färger) och ytspänning. 
  • Vi uppmärksammar och utforskar årstidsförändringar. I höstas iscensatte vi en lärmiljö där vi med alla våra sinnen utforskade hösten inomhus. Likaså har vi tagit in snö och undersökt med alla våra sinnen. 
  • I den pedagogiska utemiljön på gården upplever vi naturen och dess kretslopp, årstidsväxlingar och väderfenomensol, regn, vind, snö, is, värme och kyla. 

   

     6. Barnen visar intresse för och använder sig av digitala hjälpmedel

Myrans förhållningssätt och arbetssätt 

6.1 Vi ser digitala hjälpmedel som digitala språk, dvs. ett sätt för barnet att kommunicera sina tankar, känslor och erfarenheter genom.

6.2  Vi använder digitala språk såsom projicering av filmer om natur, djur, fordons eller naturfenomen ör att fördjupa, väcka lust och    inspirera och väcka spänning i barnens utforskande och lärprocesser. 

6.3 Vi berättar /projicerar sagor på vit filmduk genom appen "Polyglutt" 

- Vi använder oss av flera digitala appar såsom foto/film-appar,  Greenscreen, I-movie, Ritplattan, Gravitarium och Fluid  På så sätt kan vi ge barnen ökade möjligheter att fläta samman flera språk. Det ger också goda förutsättningar ett mer mångsidigt och fördjupat lärande. 

 

7. Barnen visar rörelseglädje och lust att utmana sig själva motoriskt.

Myrans förhållningssätt och arbetssätt 

7.1 Barnen har möjlighet att ta egna initiativ till dans, musik, rytmik och rörelsestunder dagligen. 

7.2 Vi arrangerar planerad undervisning, med koppling till målformuleringar i läroplanen, där vi  utforskar, uttrycker och lär genom dans, rörelse och motorik. 

 _____________________________________________________________________________

Nämndmål:

Boende i Hägersten-Älvsjö har tillgång till ett rikt utbud av kultur och evenemang

Enhetsmål:

Fruängens förskolor erbjuder barnen återkommande kulturella upplevelser kopplade till innehållet i den pedagogiska verksamheten.

Förväntat resultat

Barnen uttrycker sig genom sång, dans, teater och skapande i bild och form.
Barnen får uppleva kulturtillfällen Av -, Med - och För- barn som är kopplade till aktuella projekt.

Övergripande arbetssätt för Fruängens förskolor:

Pedagogerna introducerar olika material och tekniker för barnen för att skapa förutsättningar att utveckla sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer. Estetiska uttrycksformer ingår som en del i de flesta projekt. Pedagogerna tillhandahåller ett varierat material och skapar tillsammans med barnen samt uppmuntrar deras egna initiativ till skapande. Miljön anpassas för en lättillgänglig skapande verksamhet så att barnen på eget initiativ kan använda sig av utklädning, sång, lyssna på musik, dramatisera, klippa, klistra och måla.

Pedagogerna erbjuder kulturupplevelser på förskolan och i den mån det går, även utanför. Utifrån barnens intressen utvecklas projekt där kulturella upplevelser ingår som en del i temat.

Pedagogerna uppmärksammar och firar högtider och traditioner tillsammans med barnen och tar till vara på barnens egna intressen runt traditioner.

Digitala hjälpmedel används för att lyfta in kulturupplevelser, från hela världen, i de projekt som barnen arbetar med. Denna termin har vi dansat till Indisk musik. 

 

8.  Barnen uttrycker sig genom sång, dans, teater, skapande i bild och form. Barnen får uppleva kulturtillfällen, för, med, av barn som är kopplade till aktuella projekt. 

Myrans förhållningssätt och arbetssätt 

Inom barnkulturforskningen delas kulturbegreppet in i kultur förmed och av barn. Gränserna mellan dessa indelningar är emellertid flytande, så även i vår verksamhet i förskolan.

För oss på Myran innebär KULTUR estetiska intryck och estetiska uttryck som sker i möten, kommunikationer och samspel mellan barn-barn och barn-vuxna i förskolan. Barn växer av kultur. De får upplevelser, känslor och nya tankar som ger självförtroende och självkännedom och utvecklar deras kreativitet.

Kultur är olika sätt att uttrycka sig på och bearbeta livet. Det är oerhört viktigt att barnen blir lyssnade på och att deras egen kultur och skapande tas på allvar och utgör en grund i den undervisning vi pedagoger planerar och iscensätter. 

8.1 Vi ser estetiska språk som den viktigaste vägen till kunskap. Barnkultur, är en viktig demokratisk rättighet där barn, i synnerhet de yngsta barnen, som inte har utvecklat sitt verbala språk, kan komma till uttryck och bli hörda. 

Kultur för barn
Inrymmer föreställningar, sagostunder, dockteater, filmvisning och dramatiseringar som vi vuxna gör för barnen. Det innefattar också att barnen får ta del av professionell barnkultur. Det är dock en del som varit begränsad under pandemin. Tidigare har vi varit på biblioteket på filmvisning och vi har haft en danspedagog som kom och dansade en bok med oss.

Vi hoppas att kunna  besöka Bibliotekets filmvisningar under vårterminen 2022. 

Kultur med barn
Inrymmer "Alla barns hundra språk"-kulturella/estetiska och sinnliga uttrycks/intrycksformer som vi upplever tillsammans.  

Kultur av barn
Innefattar alla barns språkliga uttryck, fantasilek, skapande, dans, rörelse, berättande etc. Det kan handla om både kulturella processer (lekar) och kulturella produkter (exempelvis en teckning). Det är viktigt att barnen tillåts ha utrymme för och får förutsättningar för sina egna kamratkulturer.
Den allra viktigaste och mest betydelsefulla formen av denna kategori är leken (låtsas- och fantasilek). 

8.2 Barnen erbjuds en språkrik och kommunikativ miljö (100 språken) vilken ger möjligheter att uttrycka sig och kommunicera genom många olika sätt exempelvis genom bygg- och konstruktion, fantasi och låtsaslek, skapande med färg, lera, sand, naturmaterial och vatten, sång, musik dans, dramatisering, ljus och ljud, böcker, sagor och digitala verktyg etc. 

8.3 Vi uppmärksammar och firar högtider och traditioner tillsammans med barnen och tar till vara på barnens egna intressen runt traditioner. 

8.4 Vi erbjuder kulturupplevelser på förskolan såsom dockteater, sångsamling, samlas kring böcker och erbjuder estetiska/kulturella upplevelser och i den mån det går, även utanför, exempelvis: sagostund, teater och låna böcker på biblioteket. 

8.4 Vi läser böcker på barnens hemspråk och lär oss ord och sånger på andra språk. 

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
    Lpfö 18
  • förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
    Lpfö 18
  • respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
    Lpfö 18
  • ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
    Lpfö 18
  • sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
    Lpfö 18
  • nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
    Lpfö 18
  • självständighet och tillit till sin egen förmåga,
    Lpfö 18
  • sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
    Lpfö 18
  • förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
    Lpfö 18
  • motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
    Lpfö 18
  • förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
    Lpfö 18
  • förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
    Lpfö 18
  • ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
    Lpfö 18
  • intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
    Lpfö 18
  • intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
    Lpfö 18
  • förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
    Lpfö 18
  • förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
    Lpfö 18
  • förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
    Lpfö 18
  • förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Lpfö 18
  • förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
    Lpfö 18
  • förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
    Lpfö 18
  • förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
    Lpfö 18
  • förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
    Lpfö 18
  • förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
    Lpfö 18
  • både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
    Lpfö 18
  • intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
    Lpfö 18
  • förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
    Lpfö 18
  • förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.
    Lpfö 18
  • fantasi och föreställningsförmåga,
    Lpfö 18
  • både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
    Lpfö 18
  • svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,
    Lpfö 18
  • förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,
    Lpfö 18