Omsorg, utveckling och lärande på Rådjuret VT22

Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.

Pedagogisk planering Utveckling och lärande

1. Välj läroplans mål utifrån LPFÖ18

·         Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,

·         förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler

·         förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

2. Välj avdelningens prioriterade mål utifrån kartläggning

·         Var befinner vi oss just nu?

o   Vi befinner oss i uppstarten för att skapa struktur och tydlighet för barnen, då vi kommer ifrån en rörig terminsstart med hög frånvaro av personalen pga covid19 då vi inte haft någon undervisning under detta år. Vi har vid flera tillfällen upptäckt att när vi förskollärare tar upp penna och papper för att dokumentera barns önskemål och funderingar tas det på större allvar av barnen när det skrivs ner än om det uttrycks verbalt utan dokumentation.

·         Vilka lärprocesser ser vi hos barnen just nu?

o   Barnen är nyfikna och intresserade av fysisk aktivitet, bygg och konstruktion samt rita och skriva

·         Vad kan/vet barnen om detta?

o   Barnen tar mycket initiativ till att göra det som de är intresserade samt att förskollärarna uppmanar barnen till att testa olika saker. Barnen har stort inflytande för vad de vill göra under dagen och vi förskollärare är tillåtande och möter deras idéer.

 

·       Planerade insatser/Aktiviteter

Den rådande situationen från covid19 har påverkat uppstarten av vårterminen och vi har fått bortprioritera undervisningen. Det vi har sett och observerat under tiden är barnens intresse för bokstäver och ”deras bokstav”, dvs första bokstaven i deras namn, så har vi nu startat upp ett nytt temaarbete om bokstäver. Detta gör vi med fokus på att utmana barnen vidare inom intresset för deras bokstav och deras namn, det kommer vi göra genom att arbeta med bokstäverna i deras namn, barnen ska få skriva sina namn och även rita något i koppling till bokstäverna. Vi vill utmana och skapa förståelse för att bokstäverna kan vara självständiga i alfabetet men bokstäver tillsammans kan bilda barnens namn och även andra ord. Arbetet med bokstäverna i deras namn har vi börjat med i grupper och kommer fortsätta med att utmana i grupperna.

Vi har även startat arbete med högläsning och boksamtal i smågrupper efter lunchen, då får barnen vara med och välja bok och ha inflytande över hur vi ska läsa boken. Högläsningen vill vi satsa på för att barnen ska skapa och utveckla förståelse för skriftspråkets betydelse och budskap i en bok och att det blir handlingen i boken. Vi har även utformat lärmiljön med mer fokus på bokstäver och siffror på väggar och bord. Detta kommer fortsätta att utvecklas utifrån vad barnens idéer om vad vi ska ha inne på Rådjuret.

Utifrån vårt arbete med grönflagg där de prioriterade målen är vår närmiljö, vad mår vi bra av samt barnkonventionen så kommer vi att arbeta fortsatt med vår sopsortering, gå i väg och utforska närområdet utanför förskolan, samtala om mat, kroppens hälsa samt deras rätt till sin kropp och inflytande över sin egen vilja och åsikt. Detta kräver att vi förskollärare lyssnar, samtalar och respekterar varje barn som individ.

Vi ska stäva efter att vi förskollärare ska vara närvarande och utmanande. Vi har upptäckt att många barn har behov av mycket fysisk närhet och närvarande pedagoger. Detta kan bero på hur situationen har sett ut under terminen och mycket bortfall av personal som har påverkat barnens trygghet och där av vill vi stärka detta igen. Det kommer vi börja göra genom att använda samlingen som ett tillfälle för diskussion och ge barnen möjlighet till inflytande och delaktighet. Vi vill att barnen ska vara delaktiga och påverka vårt förhållningssätt i barngruppen för att skapa trygghet utifrån barnens behov. Barnen ska få vara med och skapa regler om vad som gäller och vad som är viktigt för Rådjuret, till exempel om hur vi bemöter varandra och hur vi bemöter vår miljö och våra saker. Att föra diskussioner med barnen kan bidra till ökad förståelse, medvetenhet och trygghet i barngruppen, detta för att minska konflikter och öka gemenskapen i gruppen.

Vi kommer att göra ett veckoschema där vi planerar vad vi ska göra under vilka dagar för att skapa struktur och rutiner för barnen. Vårt veckoschema kommer vi fortsätta med hjälp av bilder för att tydliggöra för barnen vad som kommer ske under dagen. Till exempel kommer vi att ha temaarbete i grupper på måndagar och tisdagar, onsdagar är vår promenad-dag då vi utforskar närområdet med olika syften, i helgrupp eller smågrupper. Torsdagar och fredagar kommer värdegrund, demokrati, förhållningssätt samt arbetet med grön flagg prioriteras.

 

4. Förväntade effekter/Resultat

·         Utveckling pågår när varje barn utvecklar sin förmåga att använda skriftspråket för att förmedla budskap under planerad så som spontan aktivitet.

·         Utveckling pågår när varje barn utvecklar sin förmåga att samarbeta, resonera och diskutera fram en lösning på ett fenomen som kan uppstå i deras vardag, enskilt eller i grupp.

·          Utveckling pågår när varje barn utvecklar sin förmåga att skapa medvetenhet om människans, samhällets och naturens funktion och påverkan.

Förhoppningen är även att barnen ska bli intresserade av bokstäver och skriftspråket så att vi kan utmana dem i att skriva andra ord än deras namn, tex familjemedlemmarnas namn, favoritmaten eller favoritleksaken. Utveckling pågår även när barnen tillsammans samtalar och använder det som vi har gjort tillsammans och på så sätt kan vi fånga upp var deras intresse tar vid och vad vi ska bygga vidare på. För att belysa detta krävs det att förskollärarna är närvarande och utforskar tillsammans med barnen.

En förväntad effekt är även att tillsammans stärka barnen som individer och stärka tryggheten i gruppen och på så sätt kan vi även minska konflikterna, på det sätt som beskrivs ovan. Den sista förväntade effekten är att förskollärarna är medforskare och utmanar barnen, men att vi även låter barnen vara självständiga och stärka dem som individer.

 

5. Metodval

Vi kommer att dela in barnen i mindre grupper så mycket som det går under den planerade undervisningen, då varje förskollärare har en grupp att ansvara för. Vi kommer att dokumentera i form av bild, observation och skrift. Vi kommer att fånga upp det som barnen säger och föra in i dokumentationen och även involvera barnen i dokumentationen och föra samtal om detta. Vi kommer även använda vår projektor och visa för barnen vad vi har gjort och där av att fånga lärandet och berättandet utifrån barnens uppfattningar.

 

6. Forskning/Vetenskaplig grund, Beprövad erfarenhet

Heimer & S. Pihlgren (2021) skriver att grunden till läs- och skrivkunnighet grundas i tidig ålder och är avgörande för barnets lärande, personlig utveckling och kommunikationsförmåga. Det är även en demokratisk rättighet att kunna läsa och skriva och belyser där av vikten för läs- och skrivutvecklingens betydelse i förskolan för barns livslånga lärande. Författarna skriver vidare att barn som får höra vuxna läsa högt och skriva ner saker blir medvetna om att skrift är ett sätt att kommunicera på.

Heimer & S. Pihlgren (2021) hävdar att i tre till fyra års åldern kan det upptäckas att barnen låtsasläser i en bok eller på väggar, lika så att barnen låtsasskriver genom att rita. Detta utvecklas sedan till att barnen kan situationsläsa vilket betyder att barnen kan känna igen sitt namn i olika sammanhang och även känna igen olika logotyper tex ica eller något liknande där de förstår innebörden av symbolen. Det är förskolan som ska främja denna typ av läs och skrivkunnigheter genom att möta detta i förskolans undervisningsmiljö. Barnen kan även utmanas i alfabetiskt skrivande, vilket innebär sammansättandet av de olika bokstäverna blir ett ord.

Strandberg (2006) beskriver att barns förmågor, det intellektuella, emotionella, sociala och existentiella har sin grund i sociala relationer och att samspel med andra stödjer barnets utveckling och lärande. För att ett barn ska komma i kontakt med någon annan har språket en stor betydelse, språket används som ett verktyg för att kommunicera. Det är av vikt att skapa sociala samspel mellan barn och vuxna och barn och barn. Förskollärare kan uppmuntra barn till social interaktion vilket bidrar till barnets individuella utveckling.

 

Referenslista

Heimer, Maria & Pihlgren, Ann S. (2021). Demokrati för förskolebarn: undervisning i åtta nyckelkompetenser. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur

Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag