Förskolan Forskaren Avdelningen Ekorren Projektplanering VT-22

Vi valde projektämnet Närmiljö för att vi tillsammans med barnen vill följa och utforska förändringar i barnens närmiljö, såväl i naturen som i den planerade miljön.

Syfte

Vad vill ni uppnå med projektet?

Beskriv det ni ska undersöka tillsammans med barnen. 

Vilka frågor är ni nyfikna att få svar på? 

Vilka förmågor ska barnen utveckla?

 Syftet med projektarbetet är att ge barnen ökad förståelse för en hållbar utveckling och människans påverkan på miljön samt för att få förståelse för naturens årstidsförändringar, djur- och växtliv och kretslopp. Den pedagogiska miljön både inomhus och utomhus inspirerar och väcker tankar till projektet. Vi ger utrymme för utforskande och experimenterande samt skapande med natur- och återvinningsmaterial. Barnen arbetar i mindre projektgrupper eller individuellt. Att delta i utforskandet av temat utvecklar kunskap hos barnen inom läroplansområden som naturvetenskap, matematik, teknik, språk, kultur, estetik, fysisk aktivitet och digital kompetens. Vi lär av varandra genom att bidra med egna tankar, idéer och erfarenheter som för projektet framåt. Under utforskandet får barnen kunskap om natur och miljö ex. kretslopp, vi arbetar med odlingsprocesser där vi tittar på växternas utveckling från frö till planta och smakar på grönsaker. Vi tittar på årstidsförändringar både på gården och på våra promenader i närmiljön (ex. löv, kottar, kastanjer, snö och is), människans påverkan på miljön samt hållbar utveckling (ex. källsortering, återvinning och återanvändning). Barnens naturfynd och återvinningsmaterial tas med i leken, i experimenterandet och i skapande aktiviteter. Vi introducerar olika typer av skapande tekniker som att måla, limma och klippa och olika verktyg som penslar/stämplar/stöpplare, vanliga föremål som blåbärsris och plastdjur ex. för att skapa spår på olika underlag som lera eller papper.

Vi vuxna vill att alla barn deltar i projektet utifrån sina förutsättningar/ ålder. Vi pedagoger bidrar med frågeställningar för att utmana barnens tänkande ex. vad kan man göra/hur kan man göra med föremålet? Barnen (och vi med) gör upptäckter tillsammans eller enskilt. Barnen delar med sig av erfarenheter och kunskap, skapar teorier och vidareutvecklar idéer och tankar. Vi låter barnen mötas i en utmanande och lärande miljö som bidrar till att barnen får förståelse för varandras kompetenser, där olikheter ses som en tillgång. Detta medför att barnen utvecklar demokratiska värden som att få uttrycka sig men samtidigt lyssna på andra, turtagande, hänsynstagande och öppenhet/respekt för andras tankar och idéer.

Fokusområden i projektarbetet

Språk

Hur ska ni arbeta för att utveckla barnens språkutveckling inom ert projektarbete? 

Språket utvecklas bäst i samtal och dialoger med andra, enligt forskningsresultat. Vi arbetar i mindre grupper för att alla får mer taltid. Vi pedagoger skapar ett demokratiskt arbetsklimat genom att se till att alla kommer till tals/får möjlighet att uttrycka sina tankar efter förmåga t.ex. genom tal, kroppsspråk eller teckenkommunikation. Barnen lär sig uttrycka sig/prata inför andra, lyssna på varandra och tänka tillsammans. Vi köper in och lånar böcker kopplade till projektämnet. Under arbetets gång introducerar vi nya begrepp och ord som förklaras och används i rätt sammanhang för att öka barnens ordförståelse och ordförråd.

Fysisk aktivitet 

Hur ska ni arbeta för att utveckla barnens rörelseaktivitet inom ert projektarbete? 

Vi har regelbundna projektpromenader i närområdet då vi utifrån projektämnet, går till skogen, till stranden, till 4H-gården eller till lekparkerna/utegymmet. På dessa promenader går vi i kuperad terräng, kliver över rötter, balanserar på stubbar/vippgungor samt klättrar i träd/lekredskap. Vi ordnar olika rörelselekar med kopplingar till projektämnet ex. dansstopp, balansgång osv. När vi dramatiserar utifrån projektämnet härmar vi ex. olika djurs/fordons rörelser och läten. 

Läroplansmål:

* Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande. 

* Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften. 

* Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap.

* Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa. 

* Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.

 

Reflektion

Hur använder ni er reflektion? 

Vid våra reflektionstillfällen i arbetslaget ser vi över de observationer, bilder och videofilmer som vi tar/skriver ner. Det ger oss möjlighet att se barnens utforskande och lärprocesser. Barnens upptäckter och funderingar ligger till grund för att planera projektarbetet framåt. Arbetslagen har reflektion varannan vecka, förskollärarna reflekterar veckovis. Vi reflekterar med barnen efter varje delmoment i projektet. Observationer, dokumentationer och reflektioner använder vi oss av när vi gör planering/uppföljning/analys i det systematiska kvalitetsarbetet. Dessa ligger sedan till grund för de pedagogiska dokumentationerna som görs. Vid projekttillfällena reflekterar vi med barnen med hjälp av bilder, anteckningar (ex. vad barnen vid de tidigare projekttillfällena gjorde och sa) och video.