Hälsa och rörelse grisarna

Hur vi ska arbeta med temat hälsa, rörelse samt viktigt av detta.

Prästgårdsgatans övergripande planering:

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Vi har valt att arbeta med hälsa och rörelse och vi är i uppstarten av detta tema för terminen. Vi har sett att barnen älskar att röra på sig hos oss. Allt från springa, dansa och cykla. Även vikten av prova olika grönsaker och få en förståelse varför det är bra att äta dessa, är något vi vill arbeta med. Våra barn är även ett intresserade av att  prova nya grönsaker, vilket vi kommer att fånga upp.

 

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Prioriterat målområde: Att ge barnen en kroppsuppfattning och få en grund för ett hälsosamt liv och en förståelse för varför det är viktigt att röra sig.

Förväntat resultat: Att barnen får ett öka intresse för att vara aktivt fysiska samt en förståelse för hur rörelse och näringsrika måltider påverkar hälsan och välbefinnandet.

 

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Vi arbetar i tre mindre tvärgrupper över två avdelningar där barnen är indelade efter mognad och ålder. Grupperna har vi tis-tors förmiddagar. Där gör vi även mindre planeringar som är anpassade efter vart den specifika gruppen är i sitt intresse, lärande och utveckling.

Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära:

Genom att planera aktiviteter utifrån barnens intressen och behov, ha ett öppet klimat, låta barnen utforska och ställa frågor. 

Vilka förmågor, färdigheter, begrepp ska barnen få möjlighet att möta, förstå och utveckla. På vilket sätt erbjuder vi det, hur och när? 

Att barnen utvecklar sin fin och grovmotorik, samarbete, kroppsuppfattning, bli trygga i sin kropp. Att våga prova nya saker och stärka självförtroendet.

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande: Barnsyn, atmosfär, attityd och förhållningssätt. Hur planerar och organiserar vi undervisningen så att alla barn känner sig kompetenta och upplever att de har goda förutsättningar för att leka, lära och utvecklas?

Ett lustfyllt lärande, lägga sig på rätt nivå och utnyttja miljöerna vi har både ute och inne. 

Hur ska lärmiljön utformas inne och ute: Fysiskt, socialt och språkligt för att främja lek, lärande, utforskande och skapande. Tillgång till material, anpassningar och tillgänglighet.

Lärmiljöerna behöver vara utformade så att de inspirerar barnen till rörelse. Material så som projektor eller högtalare för musik skall finns tillgängligt för barnen.

Vi går till skogen, gymnastikhallen där vi har tillgång till allt ifrån bollar till plintar, madrasser mm, ut på gården eller i våra lekhallar. 

I skogen kommer barnen ha möjlighet att få klättra och utforska närmiljön samtidigt som de utvecklar sin motorik, kommunikation och ställa frågor.

I våra lekhallar är tanken att vi ska kunna ha dansstop, just dance, yoga och andra rörelseaktiviteter men även där vi kan sitta ned och prata, ställa frågor och utforska tillsammans.

Främst vid måltiderna kommer pedagogerna på ett lustfyllt sätt försöka lära barnen om varför det är viktigt att äta grönsaker och vad de e bra för. Vi planterar grönsaker i våra planteringslådor för att ge barnen för förståelse vart grönsaker kommer ifrån.

 

Grisarnas planering:

” Vart är vi ”

Vi ser att barnen (1-3 år) tycker om att röra sig, klättra och balansera. Barnen vill att vi ska vara med och stötta dem, utveckla svårighetsgraderna och ge dem utmaningar.

Vi vill att barnen ska få erfara smak, se och höra olika frukter och grönsaker.

Barnen visar också nyfikenhet och vill ha bekräftelser på vad olika saker har för färg. Samt att de är nyfikna på att räkna.

 

”Vart ska vi”

Mål:

-Att barnen ska få möjlighet till att balansera

-Att barnen ska få smaka olika frukter och grönsaker.

-Att barnen ska kunna/ känna igen olika färger med focus på röd, grön och gul.

-Att de ska kunna/ känna igen räkneorden 1,2 och 3.

 

”Hur gör vi”

Vi kommer att utmana barnen att balansera både ute och inne. På sandlådekanten och stockarna ute och organiserade balansövningar inne som på ”snören” och ”öar”.

Vi använder oss av låtsasmaten för att benämna olika frukter och grönsaker och sorterar dem i färg och vi räknar dem.

Vi kommer även att benämna färger och räkna olika saker som tex spadar och kakformer mm.

Vi kommer att smaka på olika frukter och grönsaker, göra enkla ” blindtestet”.

 

Hur kommer vi följa upp och utvärdera effekterna: vad ska dokumenteras? Vem/vilka ska dokumentera? Hur och när ska det dokumenteras och följas?

Under våra morgon planingeringar kommer vi att utvärdera våra mindre planeringar vi göra för den specifika gruppen medans denna större utvärderar vi varje termin tillsammans.  Vi kommer att använd oss utav bilder, observationer samt våra projektplanner.

Under vilken tidsperiod ska vi arbeta mot de utvalda målen?

• Hur ska vi följa upp arbetet mot målen, för att bedöma måluppfyllelsen?

• Hur ska vi ta tillvara på den spontan undervisningen?

 

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?

• Effekter i form av barns utveckling och lärande

• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?

• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 

• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?

• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?

• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?

• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
• utmanas och stimuleras i sin motoriska, sociala, emotionella och kognitiva utveckling,