Ängens Årsplan2021-2022: Normer och Värden

Det ska vara roligt och kännas tryggt att komma till Lilla Skintebovägens förskola. Här skall alla barn och vuxna mötas med hänsyn och respekt. Det är viktigt för oss att varje barn tycker att det känns roligt att komma till förskolan. Det är ett tecken på att barnen trivs och känner sig trygga i vår genomtänkta lekmiljö. Vi arbetar medvetet strategiskt för att barnen ska bli individer som har respekt för och bemöter sin omgivning med omtanke. Barnen lär sig dela med sig och uppmuntras att hjälpa varandra. Vi låter barnen ta ansvar och uppmuntrar dem att våga ta egna initiativ. Vi vill att barnen ska bli självständiga individer som bemöter varandra med respekt och medmänsklighet och därigenom blir bra förebilder för varandra. Barnen lär sig att hantera konflikter och vi uppmuntrar dem att i försöka reda ut konflikterna själva, med en pedagog närvarande. Alla barn ska få vara precis som de är! Vi utmanar och stimulerar deras utveckling och lärande utifrån deras individuella förutsättningar och behov. Varje barn har rätt till att få det stöd som barnet är i behov av. Vi arbetar aktivt för att motverka all slags kränkande behandling eller att barn eller vuxna behandlas illa.

 

Ängens Årsplanering 2022 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att efterhand omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang  Uppdrag Allas lika värde genom Barnhälsa /Hållbar utveckling/enhetens arbetssätt/stopp min kropp Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att bl.a. utveckla:   – öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande, - förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, - förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, – respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, – ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i Samhället. -Stötta små barn som har fullt upp med att lära känna sig själva och sin omgivning. Mycket tid går för dem åt till att upptäcka hur den egna kroppen fungerar, vad den kan göra och inte kan göra. -Situationer där vi vuxna sköter och vårdar ett barn, exempelvis tvättar, byter blöja, smörjer in eller matar, skall vi på olika sätt signalera till barnet att det är din kropp, den är värdefull, du är med och bestämmer över den – även om någon annan måste vara med och hjälpa till. För pedagogerna arbetssätt innebär detta att de skall:   Bidra med skarpa nulägesanalyser utifrån ett barnperspektiv så att de aktivt i en lärande organisation kan förändra sina samt arbetslagets arbetsmetoder för att möta barnen mer utifrån deras behov. Skapa ett system som tydliggör barnens nulägesanalys på BBM: Så här kommer vi att genomföra detta mål:  ·       Daglig avstämning i pedagogpar ·       Veckovis avstämning i teamet vid behov/särskilda fall. ·       Observera  ·       Dokumentera  ·       Analysera  ·       Diskutera  ·       Reflektera    På barn-nivå skall pedagogerna aktivt arbeta så att barnen under dagen har möjlighet att ingå i mindre och större grupper. Så här kommer vi att genomföra detta mål:   §  Vi har indelat i mer åldershomogena grupper. §  Möjlighet till spontana gruppindelningar på barnens initiativ. §  Vi fördelar grupperna i våra olika miljöer (4 inne/5 ute)   Barnen skall ha stora möjligheter att byta mellan olika aktiviteter under dagen. Så här kommer vi att genomföra detta mål:   §  Vi har flera tydliga inspirerande lärmiljöer §  Vi växlar mellan ute och inne. §  Vi använder olika gårdar §  Vi tar vara på barnens intresse. §  Synliggöra och introducera material. §  Vi är lyhörda för att ändra lärmiljöerna när barnens intresse växlar. §  Uppmuntra och utmana till nya aktiviteter.  §  Hjälper barnen att leka i olika konstellationer.    Flickor och pojkar skall ha samma möjligheter. Så här kommer vi att genomföra detta mål:   §  Vi har ett aktivt genustänk i hela verksamheten. §  Vi ser barnens som individer och utgår från deras intresse och individuella behov. §  Vi Synliggör och introducera material så det är tillgängligt för alla §  Uppmuntra och utmana till nya aktiviteter.  §  Vi uppmuntrar barnen att leka i olika konstellationer.    Barnen skall vara delaktiga i utvecklingen av pedagogiska miljöer så väl inne som ute Så här kommer vi att genomföra detta mål:   §  Fånga barnens intresse genom att ha inspirerande lärmiljöer. §  Bygga vidare på deras idéer. §  Miljö som speglar och utmanar barngruppen §  Lyhördhet §  Tillåtande miljö     Vi skall teamsvis och på förskolenivå regelbundet genomföra trygghetsvandringar Så här kommer vi att genomföra detta mål:   §  Pedagogers närvaro i alla miljöer, ute och inne. §  Identifiera “riskområden” och placera oss strategiskt efter dem. §  Regelbundna observationer   Barnen ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Så här kommer vi att genomföra detta mål:   Social §  Vi pedagoger är goda förebilder §  Barnens utbildning inom Normer och värden, Utveckling och Lärande, Delaktighet och Inflytande ska präglas av en positiv framtidstro. De ska få uppleva att de får kunskap och verktyg för att ta sig an omvärlden, §  Vi vill ge barnen en förståelse för hur människors val kan bidra till en hållbar utveckling. §  Varje enskilt barn ska få känna deras handlingar gör skillnad i samhället. §  Barnens intressen styr och vi pedagoger kopplar det till det sociala hållbarhetsperspektivet.   Ekonomisk §  Vara rädda om vårt material. §  Samtala med barnen om var saker kommer ifrån och hur vi vill använda våra resurser. §    Miljömässigt §  Källsortera med barnen och prata om varför man gör som man gör. §  Låta barnen vara delaktiga i källsorteringen §  Arbeta och prata om kretslopp. Ex Plantering §  Återanvända material för lek och skapande verksamhet   Passa på att prata med små barn om trygg fysisk närhet i vardagssituationer. Berätta för barnet att vi har känsliga områden på kroppen som är mer privata än andra. Så här kommer vi att genomföra detta mål:   §  Bemöta barnen med integritet §  Hjälpa barnen att verbalt kunna sätta ord på sina känslor §  Lära barnen att lyssna på varandra och försäkra sig om att det finns ett samtycke   Låt barnet vara delaktigt i den dagliga skötseln genom att berätta vad du gör med barnets kropp och varför du gör det. Uppmuntra barnet att själv tvätta sina privata kroppsdelar och torka sig efter toalettbesök när det är redo för det. Så här kommer vi att genomföra detta mål:   §  Vi finns tillhands och uppmuntrar dem till att testa själva §  Möta barnen med integritet   Uppmana inte barnet att kramas, pussas eller sitta i knäet. Fråga istället om barnet vill göra det. Lär barnet att det är okej att säga nej till närhet även till personer som de tycker om. Så här kommer vi att genomföra detta mål:   §  Fråga om barnet vill och var uppmärksam på dess signaler. §  Hjälpa barnen när dom försöker säga nej till andra barn. §  Stopp min kropp, gäller åt båda håll. Som man själv vill bli behandlad behandlar man andra.   Förklara att om någon gör, eller vill göra, något med ens kropp som vi inte själva vill, då får vi säga nej och berätta om det för andra. Så här kommer vi att genomföra detta mål:   §  Lära barnen vad ett nej betyder i alla situationer och uppmuntra barnen hämta hjälp om det inte blir lyssnade på.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Beskriv ett nuläge. 

Använd resultat och mätningar från tidigare uppföljningar, reflektioner, analyser och andra relevanta underlag t.ex. resultat från enkäter, observationer, självskattning och synpunkter som inkommit under året.

• Var befinner vi oss just nu?
• Var är vi i det systematiska kvalitetsarbetet? Vad vill vi ta reda på, vad är vi nyfikna på och varför?
• Vilka prioriterade utvecklingsområden har vi i förskolan/barngruppen just nu?

 

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Vilket utvecklingsområde ser vi och vad är det vi vill uppnå, hur ser det ut när vi nått målen.

Prioriterat målområde: Beskriv prioriterat målområde och koppling till målformuleringar och taggar för läroplanen

Förväntat resultat: Beskriv förväntat resultat. Vilka effekter och förändringar förväntar vi oss se hos barnen som visar att vi är på rätt väg? Vad konkret vill vi uppnå?

Stöd i forskning och vetenskaplig grund: Beskriv kortfattat.

 

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Vilka aktiviteter/insatser ska vi göra, beskriv specifika handlingar som ska göras för att uppnå vårt utvecklingsområde

Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära: Vilka förmågor, färdigheter, begrepp ska barnen få möjlighet att möta, förstå och utveckla. På vilket sätt erbjuder vi det, hur och när? 

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande: Barnsyn, atmosfär, attityd och förhållningssätt. Hur planerar och organiserar vi undervisningen så att alla barn känner sig kompetenta och upplever att de har goda förutsättningar för att leka, lära och utvecklas?

Hur ska lärmiljön utformas inne och ute: Fysiskt, socialt och språkligt för att främja lek, lärande, utforskande och skapande. Tillgång till material, anpassningar och tillgänglighet.

Hur kommer vi följa upp och utvärdera effekterna: vad ska dokumenteras? Vem/vilka ska dokumentera? Hur och när ska det dokumenteras och följas? 

• Under vilken tidsperiod ska vi arbeta mot de utvalda målen?
• Hur ska vi följa upp arbetet mot målen, för att bedöma måluppfyllelsen?
• Hur ska vi ta tillvara på den spontan undervisningen?

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
• Effekter i form av barns utveckling och lärande
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?