Tema Kroppen

Tema arbete kopplat till kroppen, dess olika system och våra känslor.

 

 

Var är vi?

Vi har en barngrupp på 22 barn, ålder 4-6. Barnen är indelade i två gruppen, Mars 14 st. (5-6 år) och Pluto 8 st. (4-5) Mars gruppen är indelad i två tvärgrupper om 7 barn.

På vår avdelning har vi rutinen att dela upp barngruppen jämt med de antal pedagoger som är på plats. På så sätt ger vi barnen en lugnare arbetsmiljö samt mer enskild tid med närvarande pedagog. De rum som vi har är: Skapanderummet, Konstruktions/biblioteks rummet, Lekhallen, Lägenheten samt vår utegård. 

Genom våra SIT-test har vi sett god språkförståelse. Det vi ser vi behöver ge barnen stöd till är att hantera flerstegs instruktioner, lägesord.

Vi använder oss av observationen, BHT samt kartläggning för att se barnens intressen. Barnen är bra på att benämna känslor och är medvetna om hur de ska hantera sina olika känslor, vi har uppmärksammat utvecklingsområde där vi ger barnen verktyg att förhålla sig och uppmärksamma andra barns känslor. Barngruppen har också visat intresse kring kroppens inre funktioner så som matsmältning, blodomlopp, muskler och skelettet. 

Vi har beslutat i arbetslaget att använda kroppen som tema och håller just nu på att ta reda på barnens kunskap inom temat genom samtal, böcker och tankekartor. 

 

Vart ska vi?

• Vi vill ge barnen verktyg för att kunna hantera och lösa konflikter och motgångar på förskolan.
• Vi vill ge barnen en ökad förståelse och insikt i de andra barnens känslor och utryck. 
• Vi vill utmana barnen i deras språk och introducera dem till mer avancerade begrepp. 
• Vi vill ge barnen förståelse för hur fysisk aktivitet påverkar kroppen. 
• Vi vill ta vara på de rum som vi redan använder på avdelningen och anpassa undervisningen kopplat till tema kroppen. 
• Vi vill ge barnen en förståelse för hur aktiviteter i skogen påverkar kroppen fysiskt och psykiskt. 

Hur gör vi?

• Arbetslaget fortsätter att samtala om kroppen och dess system med barnen för att ta reda på vad de redan kan, vill veta mer om samt är intresserade av. 
• Arbetslaget tar vara på de olika rumsuppdelningar som vi har på avdelningen och formar undervisningen i rummen efter tema kroppen samt efter de verktyg som rummet erbjuder. (Till exempel när vi är i legorummet så bygger vi varelser där vi benämner kroppsdelar eller när vi är i biblioteket så läser vi böcker som handlar om kroppen). Vi använder reflektions och analys verktyg för att utveckla och dokumentera utbildningen i rummen. 
• Vi använder materialet Djuren på Djuris för att ge barnen möjlighet att fundera, diskutera och arbeta med sina och andras känslor.
• Vi använder gymnastik undervisningen som ett tillfälle att prata med barnen vilka kroppsdelar vi tränat och vad rörelse samt nedvarvning gör för musklerna. 
• Vi lånar böcker från biblioteket kopplat till tema kroppen och väljer medvetet faktaböcker med ett mer avancerat språk. När vi använder poliglut så väljer vi också böcker som är kopplat till temat. 
• Vi tar vara på samlingen för att tala allmänt om konflikter, dilemman eller motgångar som barnen stöter på i förskolan.  
• Vi använder måltidssituationen som ett tillfälle att prata om kroppsfunktioner så som matsmältning, smak, lukt med mera. Samt matens påverkan på kroppen.
• Vi använder programmering som ett verktyg för att tala om kroppens olika delar, rörelser samt använda lägesord.  
• Vi använder de tillfällen som vi är i skogen för att diskutera den samband med fysik och psykisk välbefinnande på individen. Genom att till exempel skapa ett undervisningstillfälle där vi varvar ner och lyssnar till skogens ljud. 

Hur blev det?

I och med vårt arbete så har vi sett att barnen utvecklat sina förmågor att hantera, lösa samt reflektera kring konflikter. Vi ser att barnen verbalt förmedlar hur de känner på ett bra sätt, de kan förklara samband mellan det som hänt och hur det får dem att känna (Orsak verkan). Vi har även observerat att barnen är bra på att ta emot det som förmedlas, de lyssnar och hjälper till att lösa konflikten (Till exempel säger förlåt, hur gick det eller eller hjälper till att laga). 

För att utmana barngruppens språkförståelse så inducerade vi nya och svåra begrepp. Vi lånade faktaböcker, tittade på UR serien "Kropp och Kanin" samt använde korrekta kroppsbegrepp så som blodomlopp vid samtal. Vi har hört att barnen själva använder de nya begreppen i samtal samt frågar oss vad olika kroppsbegrepp heter. Vid samtal med föräldrar så har vissa även nämnt att barnen använder begreppen som vi tränat när de är hemma. 

Vi använde gymnastiksalen, skogsvandringar samt yoga för att ge barnen utökad kunskap kring fysiskaktivitet. Vi har samtalat om muskler, vad de behöver och hur de fungerar. Vi har känt på våra hjärtan efter att vi har rört oss mycket kontra hur det känns efter att vi vi vilat. Vi har också diskuterat sambandet mellan näring som vi tar in genom måltider/fruktstund och kroppens energi. Vi har hört barnen själva berätta när de är trötta i sina muskler, samt hört dem fråga vad olika muskler heter, hur stora de är och hur de växer. Yogan gav oss möjligheten att prata om hur musklerna kan sträcka på sig och om vikten att stretcha muskler. Vi har hört barnen själva säga namnet på olika yoga ställningar efter vårt arbete med dem. 

Vi anpassade medvetet rummen på avdelningen så att de följt temat kroppen. Vi tog in kroppsböcker till biblioteket som barnen själva tittade i samt läste tillsammans med pedagog. Detta gjorde så att vi kunde återkoppla till begrepp och samtal som vi haft tidigare kring temat. En bok som handlade om baciller skapade många frågeställningar kring sjukdomar hos barnen som vi kunde koppla till vikten av hygien i vårt lärande i dagliga aktiviteter.

När vi byggt med lego och plus plus så har vi uppmanat barnen till att försöka bygga kroppar. Till en början såg vi att detta var en utmaning för barnen, men efter att pedagoger varit med och stöttat samt visat instruktionsvideor på paddor så har barnen nu själva kunnat göra byggen. Vi ser fortfarande att barnen bygger kroppar med plus plus och har själva utvecklat sina byggen och gjort bland annat sjöjungfrurar, Disneyfiguer samt Pokemons.   

I skaparummet så har barnen fått göra självporträtt med hjälp av speglar. De har också fått fylla i anatomiskt korrekta hjärtan utifrån bilder i faktaböcker. När vi pysslat så har vi också samtalat kring kroppens anatomi, som tillexempel när de ville bygga djur och dockor då de fick tänka efter hu de skulle göra armar, ben, hår etc. 

Våra vistelser till skogen vart tyvärr något få i och med omständigheter i verksamheten. Vid ett tillfälle byggde vi skelett utifrån pinnar som vi plockat i skogen. Vi har även pratat om hur vi känner oss i muskler efter att ha gått i uppförsbackar. Barnen har också fått uppdragkort där de bland annat ska hitta saker i skogen som tillexempel varit lika långt som armen eller har samma form som huvudet. 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet
• stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,
• uppmärksamma barnen på att människor kan ha olika värderingar som styr deras uppfattningar och handlingar och samtidigt förankra de grundläggandena värdena, och
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• utmanas och stimuleras i sin motoriska, sociala, emotionella och kognitiva utveckling,
• aktivt inkludera ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn får likvärdiga möjligheter till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet, och
• samverka i arbetet med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling,
• medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet,