Vikingatiden

Tisdagen 19 april: Bakgrund: Tidigare har vi pratat om Vikingatiden. Om när den här perioden börjar och om hur människor levde då. Vad ordet viking betyder och kommer ifrån. Vi har också pratat om vikingarna både plundrade men också var ute på handelsresor. De var för det mesta bönder. På gården var det husmor som hade makten och hon hade nycklar till förrådet. Barnen fick lära sig svåra hemarbetet, jaga, hantverk, sy kläder och skor och lära sig fiska.

• Under den här lektionen kommer vi repetera de tidigare avsnitten genom att jag ställer frågor och låter eleverna svara på frågorna.

Ex: 

Vem hade största makten i samhället?

Vilka skyddade honom?

Hur kan vi veta att han hade största makten i samhället? Ge exempel så bevisar detta!

• Därefter beger vi oss på ett område för att ta reda på om hur det vikingasamhället såg ut.
• Pyramiden

Vi läser fakta på länken nedan.

• http://www.ungafakta.se/vikingar/vardag/samhallet/
• Diskussion och tid för frågor
• Ritar pyramiden i Hi-boken
• Jämförelse mellan vikingasamhället och samhället nu.

Diskussionsfrågor:

Hur hade kvinnor under vikingatiden och vad gjorde de?

Vad gjorde männen och hur var deras liv?

Hur såg ut vikingalivet som barn? 

Finns det några likheter och olikheter från vikingasamhället och nutidens samhälle?

• Checklista om likheter/ olikheter

Fakta:

Hur man bodde:

http://www.ungafakta.se/vikingar/vardag/bo/

Växa upp som en viking:

http://www.ungafakta.se/vikingar/vardag/uppvaxt/

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven visar också hur någon av ut­vecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utveck­lade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjer­na har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.

Uppgifter

SO-arbete

Vi fortsätter med vikingatiden, om deras religion, om ASA-gudar, riter och högtider som;

Namn på några asa-gudar och vilken kraft de hade:

ODEN, TOR, BALDER, TYR, IDUN, FREJA, HEIMDAL

Oden är främst bland asarna. En komplex gud för såväl krig och kunskap som död. Han är huvudperson i flera av den poetiska Eddans sånger och beskrivs utförligt av Snorre Sturlasson. Rider den åtta­fotade hästen Sleipner. Har gett namn åt onsdagen.

Frej hör till fruktbarhetsgudarna vanerna och råder över god skörd, välmående boskap och fred. Han är alltid beredd på älskog och hans skepp Skidbladner seglar alltid i medvind.

Tor har drag av fruktbarhetsgud. Med sin hammare Mjölner tar han kontroll över kaos – det vill säga jättarna. Tor är mer rättfram och slagfärdig än Oden. Har gett namn åt torsdagen.

Frigg är gift med Oden och beskyddar, trots att hon ofta är otrogen, äktenskapet och alla mödrar. Har gett namn åt fredagen. Hennes boning kallas Fensalarna (sumpsalarna).

Freja är syster till Frej och råder liksom sin bror över fruktbarheten. Som krigsgudinna tar hon hand om hälften av de män som dött i strid. Freja är en skicklig magiker som råder över liv och död. Hennes vagn dras av katter.

Loke är egentligen av jättesläkt, men har ingått blodsbrödraskap med Oden. Kvick och slug, ständigt ute efter att störa gudarnas ordning. Loke kan förvandla sig till ett djur, och är den som, i skepnad av ett sto, föder Odens häst Sleipner.

Balder är son till Oden och Frigg och har epitetet »den gode». Hans liv ändas av en pil täljd av mistel, ett mord som Loke ligger bakom. Han sörjs av alla gudar, men vägras av dödsgudinnan Hel att få livet tillbaka. Först efter Ragnarök kan han återvända.

Heimdall bevakar bron som leder till Asgård, gudarnas hem. Med sin otroliga hörsel hör han gräset växa. Vid Ragnarök sammankallar han gudarna genom att blåsa i sitt horn Gjallarhornet.

Tyr är Odens son och har givit namn åt tisdagen. Den ende som vågar mata den fjättrade Fenrisulven. Får sin hand avbiten av detta odjur. Enligt Snorre stupar han i Ragnaröksstriderna efter att ha dödat Garm, dödsgudinnans hund.

Idun har magiska äpplen, som gu­d­arna äter av för att inte bli gamla. Dessa rövas bort och asarna blir gråhåriga, men frukterna kommer så småningom tillrätta.

Vad trodde vanliga människor på?

De isländska sagorna och Eddadiktningen tillkom eller skrevs ner i samhällets övre skikt, därför speglar de främst – om än inte alltid – elitens tro. Bland dessa stormannafamiljer spelade krigarguden Oden en viktig roll.

– Vad »vanligt folk» trodde på är svårare att komma åt, eftersom de oftast inte nämns i källorna. Men man kan sannolikt utgå från att de dyrkade vanerna, gudar som skänkte fruktbarhet och gav skydd, säger Olof Sundqvist som är universitetslektor i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle.

Olof Sundqvist tror att Völsetåten, som nämns i den isländska handskriften Flatöboken från 1300-talet, skulle kunna vara ett »folkligt» undantag i källorna. Där berättas hur Olav den helige hamnar mitt i en hednisk ritual som äger rum på en gård. En framträdande roll i ritualen innehas av en avhuggen hästlem, som kallas Völse. Husfrun hade lindat in den med lin och lök i en duk och av den behandlingen kunde den »stå hos husmodern om hon så vill».

Den balsamerade hingstlemmen betraktas som en gud och plockas fram om kvällen. Då skickas den runt till gårdens folk, som var och en läser en strof med sexuellt innehåll över Völse. Riten utfördes i samband med höstslakten och kan vara del av en ålderdomlig fruktbarhetskult som var vanlig hos bönderna.

Mytologisk ordlista

Asar: De förnämsta gudarna

Vaner: Fruktbarhetsgudar

Asgård: Asarnas hemvist, där världs­trädet Yggdrasil växer

Midgård: Människornas hemvist, i vars mitt Asgård ligger

Völva: Kvinna som praktiserar sejd mot betalning

Sejd: Utövande av trolldom i ett transliknande tillstånd

Norna: Spinnande ödesgudinna

Valhall: Guden Odens borg, där hälften av alla stupade krigare hamnar

Valkyria: Kvinnlig gestalt som eskorterar krigarna till Valhall

Ragnarök: Universums undergång

Vi kommer att söka spår efter Vikingatiden i dagens samhälle:

ex. gato-namn, veckodagar, namn på platser t ex. Heimdal vårdcentral, Valhallvägen, Odenplatsen, Hestra Midgårdskolan i Borås,

Än i dag finns det spår från vikingatiden. En fornlämning ska vara äldre än år 1850 för att räknas som en fornlämning. En fornlämning är till exempel en runsten eller en grav. De ger oss som lever nu ledtrådar om hur det var att leva under vikingatiden.

RITER:

BOLT

BÖN

VÖLVA

Vi kommer att prata om KULTPLATS