👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Karusellernas projektsammanfattning Södermalm 2021-2022, Uppföljningsperiod 3

Skapad 2022-04-28 12:12 i 123191 Förskolan Timmermansgården Stockholm Södermalm
Förskola
Det här är den tredje uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektsammanfattning. Projektsammanfattning är en uppföljning av det projektarbete som pågått under året som blir till en pedagogisk berättelse. I Projektsammanfattningen gör pedagogerna en analys av sin undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Sammanfattningen utgör också underlag för gruppens självvärdering genom WKI (Stockholms stads Webbaserade kvalitetsindikator)

Innehåll

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Vad kan växa i vår stad?

Beskriv med stöd av text och bild projektets innehåll.

Sammanställ uppföljningsperiod 3 till en projektsammanfattning/pedagogiskberättelse med stöd av nedanstående punkter. Som grund använder ni er av tidigare underlag: projektbeskrivning, projektavstämning, reflektion/analys och lärloggar. Syftet är att synliggöra den pedagogiska processen. Använd er av de didaktiska frågorna: vad, hur, varför, när och vem.  

Använd stödmaterialet nedan för att formulera er projektsammanfattning. Starta med en ingress/inledning där ni kort beskriver hur det hela började.

I projektsammanfattningen görs en analys av undervisningen och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Kom ihåg att publicera er Projektsammanfattning när ni är klara.

  • Hur uppfyllde vi projektets syfte/fråga?

Genom att ha samma syfte och frågeställning har vi kunnat håll oss till en röd tråd och inte jobba oss för långt bort från utgångspunkten. Vi uppfyllde projektets syfte genom att återkomma till samma plats på utflykterna, vi reflekterade med samma frågor när vi kom tillbaka och vi fortsatte att jobba med vårt diagram som synliggör "tvärtom-svaret" - Sopberget som inte ska växa i staden. genom diagrammet synliggör vi att vi hjälper att motverka problemet vi utgick ifrån; att sopberget inte ska växa. Genom att visa på genom diagrammet får vi en tydlighet i att det vi återvinner kommer till just återvinningen och inte slängs på marken/i naturen eller bränns upp som hushållssopor.

  • Hur kommer det sig att vi valt detta innehåll/fokus?

Vi valde fokuset genom att lyssna in på barnens tankar och förkunskaper och gick på olika utflykter och hade hantverksperiod där barnen fick komma i kontakt med olika material och teser som pedagoger sedan reflekterade och analyserade över. Barnen visade stort intresse kring figurer som har ett budskap och vi kom då fram till att vi jobbar med Materialvärlden och gör dess uppdrag men utvecklar även utefter vad vi pedagoger ser att barnen behöver komma i kontakt med och vad de visar för intressen i samband med olika aktiviteter och rutiner.

  • Vilka förväntningar/mål fanns från början?

Pedagogerna diskuterade att läsåret skulle innehålla ett förhållningssätt som skapade nyfikenhet och att projektämnet skulle ha en röd tråd i det förändrade kunnande kring hållbar utveckling och framtida goda samhällsmedborgare. Pedagogerna ville att projektet skulle lyfta fram ett lustfyllt lärande där barnen fick utmanas och utvecklas utifrån sin egen förmåga.

  • Vad har barnen varit med om i förskolan under året och vad har de fått mer kunskap om?

Introducerat figurernas egenskaper och namn

Bilder uppsatta med figurerna

Små böcker med figurerna

Olika sorters papper

Analyserar och diskuterar i stora och små grupper

Stava sitt namn med utklippta bokstäver och skriva själva – bokstavera och ljuda

Diagram för att synliggöra den processen

Diplom efter att FTI-uppdraget är utfört

Vatten och tusch

Pappers egenskaper och upplösningsförmåga

Läst böcker om naturen och sopberg

Utflykt till återvinning en gång i veckan

Pappersklipp om hur papper tillverkas

Tar foto på skräp vi ser på utflykterna och skapar ett eget sopberg

Finmotorik – klippa, klistra, sprayflaska

Ritande tolkandes från återvinningsmaterial

Fokus på miljömedvetenhet

Tankekarta om glas

Gick på fönsterpromenad

Pratade om hur man tillverkade glas

Kollade på klipp hur glasblåsning och hur fönster skapas

Tog med glasförpackning och gissade innehållet

Skapade ett eget rosettfönster med hjälp av krossat glas

Pratade och reflekterade över symmetri i rosettfönster

Skapade rosettfönster och reflekterade kring symmetri med hjälp av olika material i Byggrummet

Ritade mandalas i koppling till rosettfönster och symmetri

Ljusets brytningspunkt med hjälp av ficklampa och prisma

Undersökte kalejdoskop vi har i lärmiljön inomhus

Klipp om glasets väg till återvinningen

Barnen gick på glasjakt hemma

Tankekarta om metall

Gick på metalljakt i närområdet

Byggde Bånk av återvinningsmaterial

Tittade på klipp om hur man tillverkar en muggtelefon

Byggde muggtelefon med hjälp av konservburkar

Tolkade och konstruerade Bånk i olika material i Byggrummet

Ritade av bygget av Bånk

Undersökte och reflekterade över magnetism

Kollade på klipp om magnetism

Utforskade magnetiska krafter i förskolans miljöer genom att ha en pol och leta efter den andra

Magnetfiske

Tillverkade magnetspel

Räknade kapsyler - hur många är vi tillsammans?

Klipp om metallens väg till återvinningen

Funderar och tar reda på om och hur länge metall finns kvar i naturen

Tankekarta om plast

Letat plast i vår närmiljö

Barnreflektion om hur plast påverkar vår natur negativt

Av plasten vi hittade skapade vi en färgblandning som liknade den plast vi hittat

Barnen fick prova olika färgkombinationer som till slut ledde fram till rätt nyans

Jobbat med primärfärger

Besökt mataffärer där vi upptäckte att stora delar av sortimentet var gjort av plast

Tittat på klipp om plaståtervinning

Tittat på klipp om skräp på land blir skräp i haven

Tittat på hur man gör saker i plast

Tittat på plast i naturen

Vi har läst en bok om problemet med plast i naturen och hur det påverkar djur och natur

Vi har pratat om hårdplast och mjukplast och dess olika användningsområden

Vi har letat plast inomhus, hur mycket av våra föremål på förskolan är av plast

Vi har byggt Ploppa av återvunnen plast, samt i Duplo

Målade av figuren Ploppa med flaskfärg på olika underlag

Utflykter i närmiljön för att se olika byggnader och dess konstruktion

Tankekarta om kartong

Vallokal och röstning av vilket bygge som skulle skapas som modell

Resultat redovisades med tabell och diagram

Fokusord: tyngdpunkt, stödyta, rätblock, bredd, djup

Diskuterat och argumenterat om vad en hypotes är

Undersökande av våra hypoteser kring tyngdpunkt och stödyta

Genomgång av grundkunskaper i vetenskapliga fenomen kring stödyta

Rumsuppfattning - vad är det? Diskussion och argumentation i helgrupp

Blandade brun och målade kartonger

Barnreflektion på fredagar - genomgång av veckans lärlogg

Barnen har fått mer kunskap om hur vi människor behöver tänka på naturen och miljön runt omkring oss. Barnen har även fått mer kunskap om olika materials tillverkning- och användningsområden och hur olika saker reagerar med vår miljö.

Ord:

Prasslis: bokstav, symbol, tidning, artikel, stjärna, cellulosa 

Klirr och Kras: reflektion, prisma, brytpunkt, platt, kantig, symmetri, kvadrat, cirkel, rektangel, ofärgat, genomskinligt, frostat, färgat, grönt, brunt, rosettfönster, glasmosaik, ram

Bånk: metall, cylinder, cirkel, konservburk, kapsyl, resonans, ljudvågor, blyerts, magnetism

Ploppa: Mjukplast, hårdplast, färgblandning, cylinder, transparant

Flirp: tyngdpunkt, stödyta, rätblock, brett, högt, stabilt, modell

 

  • På vilka sätt har barnen haft inflytande i projektet?

Barnen fick i början av läsåret vara med om en hantverksperiod där de fick prova på olika material och aktiviteter där de fick möjlighet att uttrycka sig och sina åsikter på olika sätt. Barnen har under projektets gång även fått möjlighet att ha inflytande genom att få erbjudande om barnreflektion och pedagoger har skrivit upp och tagit till sig barnens olika tankar och åsikter de uttryckt innan, under och efter undervisningssituationer. Barnen har genom att verbalt uttrycka frågor och funderingar kring figurerna, dess egenskaper och när de kan jobba med dem igen visat på att de har ett stort intresse vilket pedagogerna har lyssnat på och försökt tillföra så ofta som det gått. Barnen har genom sitt engagemang i att fortsätta jobba med figurerna

  • Hur reflekterade vi med barnen?

Barnreflektionerna kom och gick men vi hade minst fyra samlingar i stora som små grupper varje vecka där barnens tankar, argument och åsikter lyftes fram och dokumenterades. Vi skrev ut lärloggarna varje vecka för att sätta in dem i en pärm som alltid var tillgänglig för barnen att läsa i.

  • Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen?

Faktakunskaper är ett lärande som har fortskridit under läsåret vilket pedagogerna har sett genom barnreflektioner och vad barnen har anammat i sin lek. Barnen har skaffat sig ett förändrat kunnande kring våra val påverkar naturen och samhället. Barnen har genom verbala medel uttryckt tankar, funderingar, argumentationer och frågor i relation till undervisningssituationer och aktiviteter som pågått inne som ute. Barnen har tagit till sig och skapat sig kunskaper i språkets utvecklingsområde "form"  använder sig av adekvata ord till sammanhanget de är i. Barnen har kommit i kontakt med fler ateljématerial och undervisningssituationer vilket har medfört att de använt sig av fler material är innan i sitt skapande. Barnen har skaffat sig ett förändrat kunnande i färgblandning vilket ger oss möjlighet till förändrat kunnande för matematik, materials innehåll och verbala uttryck.

  • Vilket lärande och förändrat kunnande har skett hos enskilda barn?

Enskilda barn har verbalt uttryckt nya faktakunskaper om återvinning, materialvärldens figurer, 

  • Hur har barnen fått syn på sin egen/varandras lärande och förändrat kunnande?

Barnens processer och produkter har funnits i deras lärmiljöer hela läsåret i en pärm, på väggar och i ett vitrinskåp. Barnen har också fått delta i samlingar där barnen har berättat, visat och förklarat för varandra vad de vet, vill veta och vad de upptäckt.

  • Hur har vi arbetat ämnesdidaktiskt, kopplat till Lpfö18?

När vi startade projektet efter hantverksperioden valde vi fyra läroplansmål att fokusera på. Valen gjordes utefter vad som framkommit under hantverksperioden genom observationer, reflektioner och barnen tankar och åsikter. Pedagogerna har till varje delområde grovplanerat vad barnen ska få komma i kontakt med och vad barnen ska få för möjlighet att få ett förändrat kunnande kring. De fyra målen vi arbetat med är:

- förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,

-förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta

-förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling

-förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Varje vecka har pedagogerna reflekterat föregående vecka och planerat kommande vecka genom att återkomma till de fyra läroplansmålet och sett om de fortfarande strävas efter och hur undervisningen skulle kunna fortsätta.

  • Hur har vår organisation (dag- och veckoorganisation, roller och ansvar) fungerat?

Vi har under läsårets gång strukturerat om utifrån vad vi skulle hålla i för undervisning, hur barngruppens dynamik och behov har varit och utifrån årstid och väder. Varje vecka har arbetslaget suttit och strukturerat upp nästkommande vecka eller två. Alla pedagoger har fått lyfta saker de tyckt varit viktiga för undervisningen och har fått vara med och bestämma hur sammansättning av grupper och par skulle se ut. Pedagogerna i arbetslaget har planerat kommande vecka genom ett schema där tomma rutor fylls i utifrån möjligheter till planerad undervisning och vem som gör vad för bästa möjliga delaktighet.

  • Hur har den pedagogiska lärmiljön bidragit till?

Under läsåret har pedagoger tagit fram böcker som funnits tillgängliga i miljön som haft en koppling till projektet. En hörna i miljön har även blivit en projekthörna där dokumentation och material kopplat till projektets ämne funnits. Barnen har varje dag fått tillgång till pedagogisk dokumentation för att på så sätt kunna skapa sig ett större förändrat kunnande. Pedagoger har reflekterat över att lärmiljöerna kan utvecklas ännu mer men då i samråd med andra projektgrupper då lokalerna delas.

  • Vilka material och verktyg verkade stödja barnen i deras utforskande?

Ateljén och återvinningsmaterialet i ReMidahyllan har stöttat barnen i att utforska materialen vi jobbat med just då och föregående materialvärldsfigur. Limpistol var något som barnen inte hade så stora kunskaper i och som de skapade ett förändrat kunnande kring. Limpistolen gav barnen snabba resultat i deras processer med att skapa med återvinningsmaterial. Undersökande av blandning av färg med flaskfärg har gett barnen möjligheter till att upptäcka valmöjligheten till olika nyanser som de kunnat använda i målning av ReMidabyggen.

  • Hur har familjerna/vårdnadshavarna involverats?

Varje vecka har lärloggar skrivits där redovisning, reflektion och barnens tankar har lyfts fram. Barnen har fått i uppdrag att läsa lärloggarna tillsammans med vårdnadshavare för att på så sätt få fler vårdnadshavare delaktiga i barnens lärande och förändrat kunnande.

  • Vad blev bra/mindre bra – och varför?

Barnen har haft ett stort engagemang i figurerna och dess egenskaper. Pedagogerna lyckades att fånga barnen intresse genom att bibehålla fokuset på figurerna och därmed skapa en röd tråd genom hela läsåret. Pedagogernas grovplanering har innehållit många olika delar och tidsåtgång men pedagogerna i arbetslaget har stora ambitioner vad de vill att barnen ska komma i kontakt med och dessa har inte överensstämt med tiden som funnits. Pedagogerna ser inte detta som ett nederlag utan mer som en positiv syn på hur bra undervisning barnen kan få under läsåren här på förskolan.

  • Var det något som förvånade oss?

Nej.

  • Vad är vi mest stolta över i projektet?

Vi är stolta över att vi lyckas ge barnen många olika tillfällen till att testa nya material och tillfällen där barnen får använda sig av sina tillägnade kunskaper på egen hand. Vi är även stolta över att vi har trots en del tidsbrist och personalbortfall lyckats ge barnen många undervisningssituationer där alla barn har kommit till tals och fått undervisning utifrån sina behov och kunskapsnivåer.

  • Vår viktigaste lärdom inför framtida projekt?

Att inte ställa för höga krav på vad vi ska hinna med under ett år och vad vi pedagoger MÅSTE undervisa barnen i. Vi har redan en hög lägstanivå och barnen får många tillfällen och mycket tid till ett förändrat kunnande.

  • Vilka erfarenheter har vi gjort under året, som kanske kan bli till beprövade erfarenheter?

Att introducera barnen olika material tidigt under läsåret och jobba med dessa kontinuerligt skapar trygghet och tillit till sin egen förmåga att jobba självständigt och kunna ta ett växande ansvar.

  • Tankar om kommande pedagogiska år?

Vi behöver fortsätta med att skriva en grovplanering för att kunna hålla den röda tråden och ge barnen ett samband i sitt lärande.