Ekorren Projektsammanfattning Södermalm 2021-2022, Uppföljningsperiod 3

Det här är den tredje uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektsammanfattning. Projektsammanfattning är en uppföljning av det projektarbete som pågått under året som blir till en pedagogisk berättelse. I Projektsammanfattningen gör pedagogerna en analys av sin undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Sammanfattningen utgör också underlag för gruppens självvärdering genom WKI (Stockholms stads Webbaserade kvalitetsindikator)

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Vad kan växa i vår stad?

 

• Hur uppfyllde vi projektets syfte/fråga? Hur har vi arbetat ämnesdidaktiskt, kopplat till Lpfö18?
  
   Syftet med vårt projekt var att barnen ska lära sig om dinosaurier och de läroplansmål vi fokuserat på är 

• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
  

Vi tycker att vi uppfyllt vårt syfte och haft målen i fokus under hela projektet. Samtidigt har vi även integrerat andra ämnen så som skapande, matematik, digitalitet, språk och rörelse i vårt projekt precis som planerat.

• Hur kommer det sig att vi valt detta innehåll/fokus?

Vi inledde projektet med projektmöten där barnens medhavda projektbilder tyvärr inte väckte större intresse i barngruppen. Under vår projektuppstart ute på gården tyckte vi att barnen visade stort intresse för alla stationerna, men kanske litet extra för stationen om djur och dinosaurier. Vi såg även ett engagemang för djur och dinosaurier i barnens fria lek och då vi frågat barnen vad som kan växa har de ofta återkommit till olika dinosaurier. 

• Vilka förväntningar/mål fanns från början?

Vi pedagoger var väldigt förväntansfulla och ivriga då vi kom på projektets inriktning och vi trodde att vi kunde skapa ett projekt som skulle engagera alla barnen. Vi formulerade snabbt syfte och mål utgående från förskolans läroplan, och dessa har vi hållit genom projektets gång.  

• Vad har barnen varit med om i förskolan under året och vad har de fått mer kunskap om?

I projektavstämning, uppföljningsperiod 2 har vi räknat upp mängder av aktiviteter barnen fått uppleva under projektet.  

• På vilka sätt har barnen haft inflytande i projektet?

I valet av projektämne utgick vi från barnens intresse. Även i hur vi jobbat med projektet har vi utgått från barngruppens intresseområden. T.ex. har flera av barnen visat engagemang för skapande och musik, då har vi fått in det i vårt projekt... Barnen har också haft inflytande genom att vi jobbat med dinosaurier som de visat extra fascination över. I de planerade uppgifterna/undervisningssituationerna har vi gett barnen utrymme att påverka och välja på olika sätt.

• Hur reflekterade vi med barnen?

Vi har reflekterat i helgrupp, smågrupper och individuellt med barnen. Även vi pedagoger har under möten reflekterat tillsammans över undervisningen och hur vi skall gå vidare.

• Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen?

Vi ser att barnen lär av varandra i olika sammanhang. De har en stolthet över deras erövrade kunskaper och de vet även att kompisarna kan mycket. De är dinosaurieexperter!

• Vilket lärande och förändrat kunnande har skett hos enskilda barn?

Eftersom vi tog reda på barnens förkunskaper i början av projektet så blir det extra tydligt att varje barn lärt sig MASSOR! Vi märker även av det förändrade kunnandet i leken, i hur de pratar med varandra och i vad de berättar till oss.

• Hur har barnen fått syn på sin egen/varandras lärande och förändrat kunnande?

De får syn på sitt kunnande i samtal med varandra och med oss pedagoger. Vi påpekar deras förändrade lärande ofta ”nu har du lärt dig…”

• Hur har vår organisation (dag- och veckoorganisation, roller och ansvar) fungerat? 

Vi har organiserat oss kring undervisningen eller uppgiften, snarare än att ha en förbestämd veckoorganisering. Alla pedagoger har varit involverade i projektet och undervisningen. Sofia har som förskollärare haft ett övergripande ansvar.

• Hur har den pedagogiska lärmiljön bidragit till lärandet? 

Vi skapade ett dinosaurierum på avdelningen i början av projektet. Rummet har bidragit till lärande genom att vi har satt upp bilder med dinosaurier och namn, hur skeletten ser ut, genom att vi tillfört naturmaterial för autenticitet. Vi tror definitivt också att vår entusiasm för projektet har bidragit till barnens lärande.

• Vilka material och verktyg verkade stödja barnen i deras utforskande?

Vi hade möjligheten att köpa in en massa material kopplat till projektet i inledningen. Dinosauriematerialet har genomsyrat hela avdelningen. Vi har dinosaurer i olika former, storlekar och material i alla rum. Vi har dinosauriepussel, utklädningskläder, böcker och bilder tillgängliga. Alla dessa material har bidragit till barnens utforskande och lärande.

• Hur har familjerna/vårdnadshavarna involverats? 

Familjerna har involverats genom att de får ta del av verksamhetsbrev och lärloggar på Skolplattformen. Vi har även i dagliga samtal och i utvecklingssamtal lyft barnens lärande och utveckling i projektet.

• Vad blev bra/mindre bra – och varför?

Vi är mycket glada och stolta över vårt projekt. Vi har lyckats engagera alla barnen och de har haft roligt i sitt lärande. Det är tydligt att alla barnen lärt sig massor om dinosaurer vilket ju varit vårt syfte.
Något som varit mindre bra är dinosaurierummet: vi pedagoger hade större ambitioner vad det gäller dess estetik men även att användandet av det har begränsats eftersom vi behöver använda det som vårt sovrum också. Då är det bra att vi har dinosaurier i alla rum och att projektet lever i hela avdelningen,  

• Var det något som förvånade oss? Vad är vi mest stolta över i projektet?

Att verkligen ALLA barn visat intresse och lärt sig om dinosaurier. Vi är även stolta över avdelningens miljö, att det är så tydligt vad vi jobbar med.  

• Vår viktigaste lärdom inför framtida projekt?

Att vila i vetskapen om att vi kommer att komma fram med ett projekt genom att lyssna in barnen. Att inte stressa och pressa fram någonting.

• Tankar om kommande pedagogiska år?

Vi hoppas kunna hitta ett projekt som engagerar på samma sätt kommande läsår. Kanske kan vi tom ta med oss projektet och fortsätta med det på något sätt? Detta eftersom intresset i allra högsta grad ännu lever hos barnen.