Projektberättelse:

Under det gångna läsåret har vi i Hökarängens förskolor gått in i ett tre års långt projekt om hållbar utveckling. Inom hållbar utveckling finns tre områden social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Utifrån det övergripande området hållbar utveckling har varje avdelning utformat sitt projekt genom att utgå ifrån barnens intressen, våra styrdokument samt utvecklingsområden som kommit fram från brukarenkäten och förskolans kvalitetsindikator. Vi på Guldfisken kom fram till att det sociala perspektivet på hållbar utveckling var något som vi behövde fokusera på under läsåret. Vi valde denna del av hållbar utveckling dels utifrån avdelningens kvalitetsindikator där ett av våra utvecklingsområden var att aktivt arbeta med barnkonventionen och barnens rättigheter. En anledning till val av inriktning var att vi fick en ny barngrupp i augusti där värdegrundsarbetet var väsentligt för att få en trygghet hos barnen. Inom social hållbarhet har värdegrundsarbetet en stor roll då det handlar om att utveckla färdigheter som krävs för att dels stärka sig själv och sitt jag samt i mötet med andra. 

Vi började läsåret med att dyka ner i barnkonventionen på olika sätt. Till vår hjälp hade vi kompisböckerna som handlar om två figurer, kanin och igelkott. Serien om kompisböckerna bygger på olika artiklar från barnkonventionen. De riktar sig till yngre barn i förskolan och situationerna som kanin och igelkott ställs inför är väl bekanta för barnen. Vi valde ut några artiklar i barnkonventionen som vi upplevde var mest relevanta för barnen på Guldfisken, som vi kunde omsätta tydligt i praktiken och arbeta med på olika sätt. Genom litteraturläsning, boksamtal, reflektioner och praktiska uppgifter såg vi att barnens jagkänsla stärktes och deras relationer till varandra ändrades. Vi lyfte vikten av förmågor inom social utveckling som respekt, lyssna på varandra, våga säga stop, tro på sig själv och sin förmåga samt uttrycka sina tankar och idéer. 

Under andra halvan av terminen gick vi vidare inom området social hållbarhet genom att titta närmare på de kulturer som vi har representerade på avdelning. Genom olika uppgifter som barnen utförde tillsammans med er vårdnadshavare gav dem oss en inblick i deras liv. Uppgifterna delade vi upp i tre olika grupper: min familj och hem, min internationalitet och kulturella bakgrund samt kultur, mat och musik. Inför varje del fick barnen en hemuppgift som de sen fick presentera för övriga barn. Vi fortsatte på så sätt höstterminens arbete med normer och värden då barnen genom sitt berättande övade på att prata inför andra samt lyssna och respektera varandra. Barnen har även fått skapa olika saker kopplat till uppgifterna genom att använda olika estetiska uttrycksformer. Vi har bland annat skapat flaggor, gjort hus av glasspinnar, tittat på filmer om de olika länder som vi har representerade på avdelningen samt lyssnat på musik och sagor på barnen och pedagogernas olika språk. 

Vårdnadshavarnas delaktighet:

Ett område vi kunde identifiera genom brukarenkäten som ni vårdnadshavare har gjort var att ni önskade mer delaktighet och inflytande i verksamheten. Detta har vi haft med som utvecklingsområde när vi planerade vårt projekt. Ett sätt för er att vara delaktiga har varit genom de hemuppgifter som vi lämnat ut till er. Ett annat sätt har varit via skolplattformen där vi kontinuerligt att dokumenterat den undervisning som vi har bedrivit i projektet både på gruppnivå och individnivå. Vi har även bjudit in er på vernissage där ni har kunnat följa barnens arbete.

Teoretiska perspektiv:

Sociokulturellt perspektiv - Vygotskij - vi lär och utvecklas i samspel med andra och med föremål. "Genom interaktion med andra bygger således individen upp sociala erfarenheter som medieras genom språket". Vi har även tagit stöd av "Reggio Emilia pedagogiken" där man ser att barnen "har hundra språk" som kan beskriva alla de uttryckssätt ett barn har, och hur barn kommunicerar i samspel med andra. Vi har arbetat på barnens nivå, både gällande deras fantasi och intresse, samt tidigare kunskapsnivå. Vilket är det som styrt projektet och dess riktning.

Vilket förändrat lärande har vi sett i gruppen: 

En förmåga som alla barn i gruppen har utvecklat är tron på sig själva. Vi har arbetat mycket med att få barnen att våga utrycka sig och delge sina tankar. Vi kan se att alla barn har utvecklat förmågan att våga prata i grupp på olika sätt. Barnen har varit ivriga att få berätta och visa sina hemuppgifter för de övriga kompisarna. Vi ser även en ökad samhörighet i gruppen och att barnen har fått en ökad förståelse för varandras olikheter. Barnens kunskap om olika kulturer, länder och levnadssätt har ökat. Fler av er vårdandhavare har kontinuerligt berättat för oss att barnen berättar om det vi arbetar med i projektet. I början var det vikten av att säga stop de pratade om och omsatte i praktiken. Nu är det kunskap om länder, flaggor och språk vi får höra om.

Barnens delaktighet:

Varje läsår börjar alltid med att vi observerar barngruppen och erbjuder olika material och aktiviteter för att identifiera vad barn gruppen behöver vad barnen finner intressant. Vi såg snabbt att värdegrundsarbetet var viktigt för vår grupp och vårt projekt tog form utifrån det. Under projektets gång har vägar ändrats utifrån barnens frågor, funderingar och intressen. Genom sina hemuppgifter har barnen verkligen fått vara delaktiga då de har utgått från barnen själva och de fått välja vad de vill berätta. 

Dokumentation:

På reflektionstiden vi har tillsammans i personalgruppen har vi planerat kommande veckas aktivitet i projektet. Denna aktivitet har även dokumenteras av oss. Vi har kommit överens om hur vi dokumenterar så att all personal kan göra detta. Barnen har fått varsin dokumentationspärm som finns framme i den pedagogiska miljön där de kan följa sitt lärande i form av foton, egna ord samt skapande alster. För att barnen ska få vara delaktiga i dokumentationen får de även berätta vad de har gjort i den undervisningsaktivitet som utförs. Inför varje nytt undervisningstillfälle börjar vi med att prata om vad projektet handlar om och vad vi har gjort. Sen introducerar vi veckans aktivitet för alla barn samtidigt så att de får en tydlig förståelse för vad som kommer ske. Detta upplever vi har gett positiv resultat då alla barn vet vad som förväntas av dem och vad som ska hända. 

För att göra dokumentationen tydligt kopplad till projektet har vi en projektvägg där vi sätter upp barnens dokumentationer. Vi har valt att ha en centrerad plats för detta för att minska på synintrycken i miljön. 

Reflektion med barnen:

Vi har genomfört intervjuer med barnen där vi ställt följande frågor till barnen om projektet:

• Vad har vi gjort i projektet?
• Vad har du lärt dig?
• Vad var roligt?
• Vad var mindre roligt?

Barnen kommer mest ihåg det som ligger i närtid och det som vi (nyligen) arbetat med. Några har även berättat att de minns vad de fick göra under höstterminen. En gemensam nämnare är att barnen minns att vi pratat om olika länder och att det ser olika ut där, att vi bor i olika hem och att det ser olika ut där, det pratas olika språk och att vi alla bor i Sverige. Några barn har även återkopplat till oss att vi pratat om att en del barn kommer ifrån flera olika länder.

Det som barnen berättat att de kommer ihåg från höstterminen är Igelkott och Kanin och att de läst olika böcker med dessa kompisar i där det bland annat togs upp att man ska vara snäll, man ska säga stopp om man inte vill någonting, inte slåss eller skrika på varandra, vänta på sin tur samt förstå att vi är olika men ändå lika värda m.m.

Barnen har uttryckt att de tyckt det varit väldigt roligt att få berätta om sina hemländer och kulturer, mat och exempelvis favoritleksak. Barnen har även uttryckt att det varit roligt att få rita, göra flaggor med silkespapper, prova på lera och se på filmer kopplade till projektet. Barnen har också uttryckt att det inte alltid varit lika roligt att sitta still och vänta på kompisarna som berättar saker. En tanke vi såklart tar med oss till kommande projektarbete.

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,

  Lpfö 18
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

  Lpfö 18
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och

  Lpfö 18
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,

  Lpfö 18
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,

  Lpfö 18
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,

  Lpfö 18