Vardagsmatematik

Tidigt i livet möter barn situationer som har med siffror, räkneord och tal att göra. Överallt runt omkring oss finns matematik och nu ska vi tillsammans synliggöra den.

Generativ fråga:

Vad händer om vi lägger till/tar bort?

 

Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

Dagligen använder människor sig av matematik. I hemmet, i skolan, i förskolan, på arbetsplatser. Att få en god och bred grund samt förståelse till varför något är inom matematiken, skapar bättre förutsättningar att tycka matematik är roligt.

 

Övergripande mål ur Lpfö18

Lpfö 18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta

 

Avdelningens mål

Att börja räkna men också förstå vad vi räknar

 

Teoretisk kunskap

Denna medfödda förmåga att uppfatta små antal kallas perceptuell subitisering. Forskarna Alice Klein och Prentice Starkey konstaterade att möjligheten att skilja mellan en, två, tre eller fyra prickar är betydligt större än om antalet prickar är fler än fyra. Den medfödda förmågan till perceptuell subitisering kopplas genomolika erfarenheter samman med ord i räkneramsan och man lär sig att uttrycka små antal med hjälp av räkneorden. Förhållande mellan ett räkneord och en talbild automatiseras.

Konceptuell subitisering innebär att vi direkt kan uppfatta även något större antal än 3–4 objekt genom att uppmärksamma mönster eller grupperingar, som prickarna på tärningar eller på dominobrickor. Talbilden är ett mönster, en helhet, men samtidigt en spatial gruppering av dess delar. Andra grupperingar kan vara kinestetiska, t ex sådana vi visar med våra fingrar, som eller rytmiska mönster när vi trummar eller klappar.

Enligt matematikdidaktikern Douglas Clements är talbilder i form av prickar som ordnats som på pricktärning eller dominobrickor lämpliga att börja med i undervisningen. För några elever är det en tillräckligt stor utmaning att skilja mellan talbilderna för ett och två. Antalet prickar i talbilden utökas efterhand. Det handlar om att kunna skilja mellan talbilder inte att kunna uttrycka antalet.

 

Forskarna Rochel Gelman och Charles Gallistel har formulerat fem grundläggande principer om processen där förståelsen formas.

• Abstraktionsprincipen innebär att föremål i väl avgränsade och definierade mängder kan räknas.

• Ett–till–ett-principen innebär att ett föremål i en mängd kan bilda par med ett föremål i en annan mängd. Är antalet i de båda mängderna lika eller olika? Räcker bullarna så det blir en var? Det kan också vara att räkneord och föremål bildar par. En känd svårighet för nybörjare är att hålla samma takt för räkneord och föremål, t ex att säga ett räkneord i taget och samtidigt peka på det som räknas.

• Principen om godtycklig ordning innebär förståelse för att när vi räknar antalet föremål i en mängd spelar det ingen roll i vilken ordning vi räknar dem eller hur föremålen är grupperade. Det viktiga är att veta vilka man har räknat och vilka som återstår.

• Principen om räkneordens ordning handlar om att varje räkneord följs av ett annat bestämt räkneord. Antalet i mängden bestäms av ett ord i räkneramsan.

• Antalsprincipen, också kallad kardinaltalsprincipen, innebär att när varje föremål i mängden har parats ihop med ett räkneord så utgör det sist sagda räkneordet antalet föremål i hela mängden. Vi ”mäter” antalet föremål med hjälp av räkneorden. På frågan hur många det är i mängden, svarar många barn med att räkna alla en gång till. De tror att föremålen i mängden ”heter” respektive räkneord. Elever som har förstått antalsprincipen upprepar eller betonar ofta det sista räkneordet för att markera att det skiljer sig från de övriga, att det betecknar hela mängden.

Källa: Skolverket 2022

Modul: Didaktiska perspektiv på matematikundervisningen 1

Del 7: Om tal och tid

 

Barnkonventionen

Artikel 28: Barns rätt till utbildning

 

Barnens begrepp

Antal, räkneord, siffror & jämföra

 

Förskollärarnas och barnskötarnas förhållningssätt och kunskaper

Barn som växer upp i sammanhang där tal och räkning uppfattas som viktigt får erfarenheter som hjälper dem att lära och använda räkneorden. Vygotskij menar att det är en social rutin där kunnandet gradvis övergår till att bli den enskildes.

Pedagoger behöver således dagligen tillsammans med barnen uttrycka matematiska termer i vardagliga situationer. Pedagoger behöver aktivt vara medvetna om vilka matematiska begrepp vi ska använda oss av i specifika situationer.

 

Barnens förförståelse visar sig:

I vardagen när de samtalar med varandra och vuxna, hur de resonerar kring matematiska begrepp.

När de räknar i sin vardag, om de förstår vad de räknar.

 

Specifika mål

Yngre barnen: Att de förstår mängden av att räkna 1.2.3

Äldre barnen: Att de förstår mängden av att räkna 1.2.3.4.5.6

 

Barnens nya vetande visar sig när:

 

När de pekar på och förflyttar föremål samtidigt som de räknar.

 

Utvärdering

Följa upp veckovis på reflektionen

Fånga upp barnens citat/uttryck i spontana situationer och skriva upp dem på tankebubblan på projektväggen

Återkoppla barnens upplevelser i boksamlin

 

2b. Utvärderingssätt

Under veckan samlar vi ihop dokumentation och citat utifrån spontana och styrda aktiviteter. Dessa skrivs sedan ner under reflektionstillfället här i dokumentet. Alla pedagoger ansvarar för att delge sina tankar.

När barnen uttrycker egna tankar och reflektioner kring våra aktiviteter skriver vi upp dessa citat och fäster på köksskåpet. Dessa kan användas i dokumentationen på unikum och reflekteras kring på reflektionen på fredagar. 

 

3. Aktivitetsplan

 

Undersökning

 

3.a Startaktivitet

Vi ska tillsammans med barnen skapa en mindmap för att ta reda på barnens förförståelse. Begreppen

• Siffror
• Antal
• räkneord
• Jämföra

 3b uppföljning - efter en tid

 

3c Lärandemiljö

 

• Dukning
• Affären
• Spel
• Samling
• Högläsning

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

Uppgifter

Bilaga 1

MAtematik.pdf