Rödluvan 22-23 Aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling 22-23

Alla barn har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från

diskriminering och kränkande behandling. Alla barn ska kunna delta i all verksamhet på likvärdiga villkor.

 

Vilka risker och hinder finns (övergripande)

Var/när finns det risk för diskriminering och kränkande behandling?

Var finns det hinder?

 

Kön:

Risker och hinder finns i den fria leken, när barnen är själva utan närvarande pedagoger. Vid rollfördelningar i lekar, pojkar/flickor. Vårdnadshavares normer och värderingar.

 

Könsidentitet eller könsuttryck:

Risker och hinder finns i den fria leken, när barnen är själva utan närvarande pedagoger. Vid konflikter. Vårdnadshavares normer och värderingar.

 

Etnisk tillhörighet:

Risker och hinder finns i den fria leken, när barnen är själva utan närvarande pedagoger. Vid matsituationer med olika kost. Vid möten med föräldrar/tolk från olika kulturer t.ex. vid hälsningsritualer, möte kvinna/man. Vårdnadshavares normer och värderingar.

 

Religion eller annan trosuppfattning:

Risker och hinder finns då vi firar våra svenska traditioner t.ex. vid Lucia, påsk och när kyrkan erbjuder olika utflykter. Vid möten med föräldrar/tolk från olika kulturer t.ex. vid hälsningsritualer, möte kvinna/man. Vid matsituationer med olika kost. Vårdnadshavares normer och värderingar.

 

Funktionsnedsättning:

Risker och hinder finns i förskolans inne-och utemiljö, då de inte alltid är anpassade efter olika funktionsnedsättningar. Samt vid olika situationer under dagen då barn med funktionsnedsättning inte alltid blir förstådda på rätt sätt.

 

Sexuell läggning:

Risker och hinder finns i den fria leken, när barnen är själva utan närvarande pedagoger. Vårdnadshavares normer och värderingar. Stereotypa uppfattningar i medier.

 

Ålder:

Risker och hinder finns i den fria leken, när barnen är själva utan närvarande pedagoger.

 

Kränkande behandling:

Vid ny personal/pedagog som inte känner till barnens olika behov av bemötande, för att vara sitt bästa jag.

Risker och hinder finns i den fria leken, när barnen är själva utan närvarande pedagoger.

 

Analysera orsaker

Varför finns det risker och hinder?

 

Kön:

Vi pedagoger har svårt att kunna vara med i varje rum och i varje situation. På grund av olika normer och värderingar finns det risk att ett barn väljs bort i leken på grund av sitt kön. Vårdnadshavares normer och värderingar.

 

Könsidentitet eller könsuttryck:

Vi pedagoger har svårt att kunna vara med i varje rum och i varje situation. På grund av olika normer och värderingar finns det risk att ett barn väljs bort i leken på grund av sitt kön. Vårdnadshavares normer och värderingar.

 

Etnisk tillhörighet:

Vi pedagoger har svårt att kunna vara med i varje rum och i varje situation. Vårdnadshavares normer och värderingar. Vi arbetar i en segregerad förskola där många har olika modersmål och etnisk tillhörighet. Där svenska språket och kulturen är i minoritet. Olika etniska grupper, i barnens närområde, har konflikter mellan sig som sedan fortsätter mellan barnen under deras vistelsetid på förskolan. Vid matsituationen, där de som äter griskött kan få höra att det är "äckligt och smutsigt".

 

Religion eller annan trosuppfattning:

Vårdnadshavares normer och värderingar. Vi arbetar i en segregerad förskola där många har olika modersmål och etnisk tillhörighet. Där svenska språket och kulturen är i minoritet. Olika etniska grupper, i barnens närområde, har konflikter mellan sig som sedan fortsätter mellan barnen under deras vistelsetid på förskolan. Vid matsituationen, där de som äter griskött kan få höra att det är "äckligt och smutsigt".

 

Funktionsnedsättning:

Förskolans inne- och utemiljö är inte alltid anpassad efter olika funktionsnedsättningar. Att barn med funktionsnedsättning kanske inte alltid blir förstådda av de andra barnen och pedagoger.

 

Sexuell läggning:

Vi pedagoger har svårt att kunna vara med i varje rum och i varje situation. Vårdnadshavares normer och värderingar. Stereotypa uppfattningar i medier.

 

Ålder:

Vi pedagoger har svårt att kunna vara med i varje rum och i varje situation.

 

Kränkande behandling:

Vid ny personal/pedagog som inte känner till barnens olika behov av bemötande, för att vara sitt bästa jag.

Risker och hinder finns i den fria leken, när barnen är själva utan närvarande pedagoger.

 

 

Åtgärder (förebyggande och främjande)

Vad/hur kan vi göra?

 

Kön:

Vara närvarande pedagoger för att kunna uppmärksamma vad barnen säger och gör, för att på så sätt kunna vägleda barnen i olika situationer under dagen på förskolan. Vi försöker välja normkritisk litteratur och media.

 

Könsidentitet eller könsuttryck:

Vara närvarande pedagoger för att kunna uppmärksamma vad barnen säger och gör, för att på så sätt kunna vägleda barnen i olika situationer under dagen på förskolan. Vi försöker välja normkritisk litteratur och media.

 

Etnisk tillhörighet:

Vara närvarande pedagoger för att kunna uppmärksamma vad barnen säger och gör, för att på så sätt kunna vägleda barnen i olika situationer under dagen på förskolan. Vi pedagoger använder oss av aktiva dialoger tillsammans med barnen, med Barnkonventionen och ICDP som förhållningssätt. Då vi betonar vikten av allas lika värde oavsett t.ex. bakgrund, hud- och hårfärg.

 

Religion eller annan trosuppfattning:

Vara närvarande pedagoger för att kunna uppmärksamma vad barnen säger och gör, för att på så sätt kunna vägleda barnen i olika situationer under dagen på förskolan. Vi pedagoger använder oss av aktiva dialoger tillsammans med barnen, med Barnkonventionen och ICDP som förhållningssätt. Då vi betonar vikten av allas lika värde oavsett t.ex. religion och trosuppfattning.

 

Funktionsnedsättning:

Föra dialog tillsammans med barnen om olikheter och allas lika värde. Vara närvarande pedagoger för att kunna förklara för barnen direkt på ett naturligt sätt, då det uppkommer funderingar eller situationer kring detta ämne.

 

Sexuell läggning:

Vara närvarande pedagoger för att kunna uppmärksamma vad barnen säger och gör, för att på så sätt kunna vägleda barnen i olika situationer under dagen på förskolan. Vi försöker välja normkritisk litteratur och olika media.

 

Ålder:

Vara närvarande pedagoger för att kunna uppmärksamma vad barnen säger och gör, för att på så sätt kunna vägleda barnen i olika situationer under dagen på förskolan. Försöka förklara för barnen på ett förståeligt sätt att vi har olika förutsättningar beroende på ålder och mognad.

 

Kränkande behandling:

Vi strävar efter att informerar ny personal/pedagog om barnens olika behov.

Vara närvarande pedagoger för att kunna uppmärksamma vad barnen säger och gör, för att på så sätt kunna vägleda barnen i olika situationer under dagen på förskolan.

 

Lärlogg: Här synliggörs åtgärder i bild och/eller text (förebyggande och främjande)

 

 

Reflektion:

 

Följa upp och utvärdera (december, mars + slutreflektion)

Hur gick det?

Lyckades vi eliminera risker och hinder? Om vi inte lyckades, vart tog det stopp?

Har vi uppfyllt våra mål på kort sikt?

Lärdomar inför nästa läsårs arbete (skrivs i slutreflektion)

 

Kön:

Könsidentitet eller könsuttryck:

Etnisk tillhörighet:

Religion eller annan trosuppfattning:

Funktionsnedsättning:

Sexuell läggning:

Ålder:

 

Kränkande behandling:

 

 

Nästa steg

Ny planering upprättas kommande läsår under augusti-september med lärdomar från detta arbete.