Projektsammanfattning Södermalm 2021-2022, Uppföljningsperiod 3 Förskolan Bonden Diamanten

Sammanfattning av vårt projekt 2021/2022

Projektet inleddes med att vi gjorde ett pedagogiskt ställningstagande att studera träd och växter eftersom vi såg ett intresse för det i barngruppen. Vi tänkte att detta gav oss möjligheter att fördjupa oss i, och utforska, begreppet växa, vilket går i linje med Södermalms projektuppdrag "Vad som kan växa i vår stad". Barnen har varit drivkraften i projektet där deras tankar och idéer har styrt projektets innehåll. Det barnen har upplevt/undersökt i vår närmiljö har vi tagit med oss in på förskolan där barnens upplevelser/material har fungerat som en utgångspunkt för såväl lek som reflektion. Vi har i projektet använt oss av olika uttrycksmedel som exempelvis: skapande, dans, teater och rörelse.

Vi har under projektets gång använt oss av digitala verktyg som ett verktyg för reflektion där vi har tittat på olika naturmiljöer och samtalat om hur naturen förändras med årstiden. Vi har även använt digitala verktyg som ett sätt för barnen att själva få syn på deras egna görande där barnen har tittat på bilder av dem själva där de arbetar med projektet för att sedan samtala om vad de gör på bilden.

Under projektets gång har vi arbetat med att plantera frön för att på nära håll kunna följa växtprocessen.  När barnen fick möjlighet att följa och ta hand om växtprocessen på avdelningen väcktes det nya frågeställningar hos dem där de undrade vem/vad som vattnar träden och vem som tar hand om träden. Vi har tagit tillvara på frågeställningen och reflekterat med barnen kring hur vi människor kan påverka naturen och vi ser hos barnen ett nytt förhållningssätt till allt som växer.  

Bild: trädets förändringar med årstider.

Vi ser ett förändrat kunnande hos barnen på flera områden, bland annat visar de ny kunskap för: 

• Hur det som växer börjar som litet och blir större
• Hur träden förändras med årstiderna (här har barnen specifikt uppmärksammat att färgen på bladen förändras)
• Fler ord/begrepp för trädets olika delar som rötter, stam, gren, kvist, blad och krona
• Grundfärger
• Omsorg för allt som lever

Vår struktur har fungerat väl och har hjälpt oss att få tid till tydliga undervisningstillfällen där vi pedagoger vet vad vår roll är och vad vi ska göra. Detta, menar vi, har underlättat för kunskapsinhämtandet hos barnen.
   Familj/vårdnadshavare har involverats genom skolplattformen där vi laddat upp lärloggar så vårdnadshavare/familj har kunnat följa projektet. Vi har även haft uppföljningssamtal/utvecklingssamtal. Vi har fått höra att barnen tar med det de har lärt sig hem, vilket visar på att barnen äger projektet och vill berätta för sin omgivning om vad de lär sig. 
Det som har varit positivt med att arbeta med projektet som vi har gjort är att alla, både barn och pedagoger, har varit delaktiga i läroprocessen och vi är stolta över hur barnen visar nyfikenhet och är positiva till projektet. 
Vår viktigaste lärdom är vikten av observation och reflektion, både med barnen och för barnen. Observation av vad barnen säger och gör är en förutsättningen för oss pedagoger att skapa ett demokratiskt lärande som känns viktigt för barnen. 

Inför kommande pedagogiska år tänker vi fortsätta inkludera barnen från första dagen och låta barnens observationer styra projektet.

Kopplingar till läroplanen

• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen

• Hur har familjerna/vårdnadshavarna involverats? Skolplattformen som lärloggar , uppföljning/utveckling samtal
• Att det som barnen har lärt sig på förskolan tar de med sig hem det har bidragit till samverkan mellan hem och förskolan.
• Vad blev bra/mindre bra – och varför?  Det som blev bra är alla har barn och pedagoger har varit delaktiga i läroprocessen en.  
• Vad är vi mest stolta över i projektet? Vi är stolta över att vi har arbetat mot målen genom olika utmaningar, undersökningsbara frågor. Barnen visade nyfikenhet och varit positiva till nya utmaningar i projektet. Under lärprocessen har grupplärande bidragit till vi känsla.
• Vi stolta över att barnen har fått möjlighet att fördjupa sig i växa begreppet och utvecklat sitt språk.
• Vi stolta över att alla pedagoger har ett gemensamt förhållningsätt och att arbeta mot samma mål.
• Vi har även reflekterat tillsammans med barnen att hur vi människor kan påverka naturen. 
• Vår viktigaste lärdom inför framtida projekt? Att vi försätter på samma sätt. observera.
• Erfarenhet vi tar med oss att de yngsta barnen introducerar från första dag och bli inkluderade i vår arbetssätt. 
• Tankar om kommande pedagogiska år? Att vi följer gemensamma årshjulet. 

 

  Hur uppfyllde vi projektets syfte/fråga? Genom observationer i vår närmiljö vad som växer i vår närmiljö. 

• Hur kommer det sig att vi valt detta innehåll/fokus? Barnen visade intresse för träd och växter. 
• Vilka förväntningar/mål fanns från början? Att hur kan  fördjupa oss i växa begreppet med de yngsta barnen, kopplat till  Södermalms projektuppdrag. vad kan växa i vår stad.
• Vad har barnen varit med om i förskolan under året och vad har de fått mer kunskap om? Barnen har varit i utforskande process från starten där vi studerade  projektuppdragen tillsammans. Träd och träds förändring.   
• På vilka sätt har barnen haft inflytande i projektet? Barnens intresse styrde projektinnehåll där varje barn fick utrycka sina tankar och idéer på olika sätt. Detta var driftkraft som ledde projektet framåt.    
• Hur reflekterade vi med barnen? Det barnen har upplevat/undersökt i vår närmiljö tar vi med oss in och reflektera  på olika sätt som vi har barn möte  i små grupper och stora. Vi använde olika uttrycksmedel ex: ( Lera, skapande, dans och rörelse, bygg och konstruktion och teater)
• Vi använder oss av digitala verktyg för att reflektera och synliggöra barns görande för barnen.
• Barnen för möjlighet att ta in naturmaterial. 
• Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen? Vi har fått syn på att barnen lärt sig nya begrepp genom att använd dem i olika situationer. 
• Att allt som växer böjar liten och bli stor.
• Trädens förändring med årstider har gjort att barnen uppmärksammat olika färger på bladen. 
• Barnen har lärt sig grundfärger. 
• Barnen har lärt sig några begrepp av träds delar.
• Vi har även reflekterat tillsammans med barnen att hur vi människor kan påverka naturen. 
• Hur har barnen fått syn på sin egen/varandras lärande och förändrat kunnande? Genom bilder, digitala verktyg, reflektion och samtal. 
• Hur har vår organisation (dag- och veckoorganisation, roller och ansvar) fungerat? Vår dag /veckoorganisation/struktur har bedragit till tydliga upplägg av utbildning/undervisning tillfällen. Att vi har tid för barnen och med barnen. 
• Hur har den pedagogiska lärmiljön bidragit till? Vår lärmiljö är tydliga, tillåtande och tillgängliga för barnen samt inbjudande till utforskning ute som inne.
• Hur har familjerna/vårdnadshavarna involverats? Skolplattformen som lärloggar , uppföljning/utveckling samtal
• Att det som barnen har lärt sig på förskolan tar de med sig hem det har bidragit till samverkan mellan hem och förskolan.
• Vad blev bra/mindre bra – och varför?  Det som blev bra är alla har barn och pedagoger har varit delaktiga i läroprocessen en.  
• Vad är vi mest stolta över i projektet? Vi är stolta över att vi har arbetat mot målen genom olika utmaningar, undersökningsbara frågor. Barnen visade nyfikenhet och varit positiva till nya utmaningar i projektet. Under lärprocessen har grupplärande bidragit till vi känsla.
• Vi stolta över att barnen har fått möjlighet att fördjupa sig i växa begreppet och utvecklat sitt språk.
• Vi stolta över att alla pedagoger har ett gemensamt förhållningsätt och att arbeta mot samma mål.
• Vi har även reflekterat tillsammans med barnen att hur vi människor kan påverka naturen. 
• Vår viktigaste lärdom inför framtida projekt? Att vi försätter på samma sätt. observera.
• Erfarenhet vi tar med oss att de yngsta barnen introducerar från första dag och bli inkluderade i vår arbetssätt. 
• Tankar om kommande pedagogiska år? Att vi följer gemensamma årshjulet. 

 

 

 

 

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Vad kan växa i vår stad 

 

        Hur uppfyllde vi projektets syfte/fråga? Genom observationer i vår närmiljö vad som växer i vår närmiljö. 

• Hur kommer det sig att vi valt detta innehåll/fokus? Barnen visade intresse för träd och växter. 
• Vilka förväntningar/mål fanns från början? Att hur kan  fördjupa oss i växa begreppet med de yngsta barnen, kopplat till  Södermalms projektuppdrag. vad kan växa i vår stad.
• Vad har barnen varit med om i förskolan under året och vad har de fått mer kunskap om? Barnen har varit i utforskande process från starten där vi studerade  projektuppdragen tillsammans. Träd och träds förändring.   
• På vilka sätt har barnen haft inflytande i projektet? Barnens intresse styrde projektinnehåll där varje barn fick utrycka sina tankar och idéer på olika sätt. Detta var driftkraft som ledde projektet framåt.    
• Hur reflekterade vi med barnen? Det barnen har upplevat/undersökt i vår närmiljö tar vi med oss in och reflektera  på olika sätt som vi har barn möte  i små grupper och stora. Vi använde olika uttrycksmedel ex: ( Lera, skapande, dans och rörelse, bygg och konstration och teater)
• Vi använder oss av digitala verktyg för att reflektera och synliggöra barns görande för barnen.
• Barnen för möjlighet att ta in naturmaterial. 
• Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen? Vi har fått syn på att barnen lärt sig nya begrepp genom att använd dem i olika situationer. 
• Att allt som växer böjar liten och bli stor.
• Trädsförändring med årstider har gjort att barnen uppmärksammat olika färger på bladen. 
• Barnen har lärt sig grundfärger. 
• Barnen har lärt sig några begrepp av träds delar.
• Vi har även reflekterat tillsammans med barnen att hur vi människor kan påverka naturen. 
• Hur har barnen fått syn på sin egen/varandras lärande och förändrat kunnande? Genom bilder, digitala verktyg, reflektion och samtal. 
• Hur har vår organisation (dag- och veckoorganisation, roller och ansvar) fungerat? Vår dag /veckoorganisation/struktur har bedragit till tydliga upplägg av utbildning/undervisning tillfällen. Att vi har tid för barnen och med barnen. 
• Hur har den pedagogiska lärmiljön bidragit till? Vår lärmiljö är tydliga, tillåtande och tillgängliga för barnen samt inbjudande till utforskning ute som inne.
• Hur har familjerna/vårdnadshavarna involverats? Skolplattformen som lärloggar , uppföljning/utveckling samtal
• Att det som barnen har lärt sig på förskolan tar de med sig hem det har bidragit till samverkan mellan hem och förskolan.
• Vad blev bra/mindre bra – och varför?  Det som blev bra är alla har barn och pedagoger har varit delaktiga i läroprocessen en.  
• Vad är vi mest stolta över i projektet? Vi är stolta över att vi har arbetat mot målen genom olika utmaningar, undersökningsbara frågor. Barnen visade nyfikenhet och varit positiva till nya utmaningar i projektet. Under lärprocessen har grupplärande bidragit till vi känsla.
• Vi stolta över att barnen har fått möjlighet att fördjupa sig i växa begreppet och utvecklat sitt språk.
• Vi stolta över att alla pedagoger har ett gemensamt förhållningsätt och att arbeta mot samma mål.
• Vi har även reflekterat tillsammans med barnen att hur vi människor kan påverka naturen. 
• Vår viktigaste lärdom inför framtida projekt? Att vi försätter på samma sätt. observera.
• Erfarenhet vi tar med oss att de yngsta barnen introducerar från första dag och bli inkluderade i vår arbetssätt. 
• Tankar om kommande pedagogiska år? Att vi följer gemensamma årshjulet. 

 

Januari, Februari

Var befinner vi oss i projektet just nu!

Projektet fortsätter genom att vi fördjupar oss i begreppet växa. I vårt undersökande har vi bland annat använt oss av lera där vi först har skapat en liten boll som vi sedan byggt vidare på så att bollen ”vuxit” och blivit större. Vidare undersöker vi begreppen liten och stor med hjälp av bilder där vi tillsammans med barnen tittar på bilder föreställande exempelvis en stor och en liten tomat. Undersökandet fortsätter även ute på gården där vi tillsammans med barnen observerar vad det är som växer på vår gård. Här har vi främst uppmärksammat träd.

Barnen har sedan fått fota träden med hjälp av läroplattan. När vi sedan tittade på bilderna visade barnen ett intresse för jorden ur vilket träden växer ur. Barnens visade intresse ledde oss senare till att samtala om vad träd behöver för att växa. Här tog vi hjälp av boken ”Castor odlar” som på ett pedagogiskt sätt illustrerar hur ett frö växer.

Mars

utforskande av vad som kan växa i vår närmiljö

Undervisning försätter på Diamanten där barnen visar stort intresse för att observera och följa upp trädförändring i vår närmiljö.

Barnen fick möjlighet att komma nära träden, undersöka stammen samt jämföra storleken och formen.

Vi har också planerat olika undervisning tillfällen efter att barnen visade intressen av att leka nära träden. De har fått uppdrag att måla och teckna träd. Vi har tagit in björk och gran i vårt byggrum så att barnen får möjlighet att leka nära träden och använt träden i sina lekar.

Vi ser ett förändrande kunnande i barnens lekar då de tillsammans planerar, leker och använder kartongerna som egna hem. Barnen vill sitta under träden och fantise

rar om att byggklossar är olika vardagsting som mat, tandborstar och telefoner. Vi ser ett grupplärande som genomsyrar verksamheten där både planerad och spontan undervisning sker.

Barnen lär sig av varandra och i deras olika erfarenheter finns skaparglädje och lust att utvecklas.

Nya begrepp som vi fördjupar oss i och som barnen använder:

Tjock, smal, kort, lång, rund, stam, sitter under trädet, sitter bredvid, leka, vill.

 Vi utforskar med alla sinnen

För att fördjupa barnens tankar efter en spaningsutflykt har vi erbjudit dem att utrycka sina upplevelser med hjälp av bildskapande. De fick måla med fötterna genom att trampa på ett stort pappersark med färg på. Pappersarket och färgen var täckta med plast, vilket gjorde att även de som inte tycker om att bli kladdiga ville vara med.

Bildskapande

En viktig del i vår undervisning är bildskapande då vi utmanar och uppmuntrar barnen i sitt lärande.

Detta sker i både den planerade och spontana undervisningen. Utifrån vårt projekt har barnen fått i uppgift att måla av ett träd. Barnen fick välja färgerna som behövdes för att måla av trädet. Vi samtalade om färgerna, delar och helheten av motivet. Sedan målade barnen.

Även om uppdraget var att måla av ett träd så var deras spontanitet stor då de testade, kombinerade färgerna och uttryckte sina egna fantasier.

 

April

Växtliga förändringar

 

Just nu studerar vi trädens förändring i naturen. Barnen har observerat att träden har börjat bli gröna och att det har börjat knoppa.! Vi går på utflykt till vitabergen och observerar ” våra träd” som har börjat ändra färg till grön och knoppar börjar slå ut. Vi studerar knoppar på nära håll och samtalar kring knopparnas utseende.

Barnen har också visat intresse för trädens storlek och dess olikheter. De använder begrepp som:

” Trädet är långt”

” Trädet är kort”

Genom rörelse så visar barnen långt och kort med kroppen. De har sträckt sig upp som träden och visat med handen hur något blir litet. Vi har tittat på en stopmotion film där barnen har fått uppleva hur en växt kommer upp från frö till växt. Vi har dansat likt en växt som slår ut och dansat tillsammans.

Vi odlar inne på diamanten! Vi har tillsammans med barnen sått rucola, basilika och vita bönor. Odlingsprocessen är spännande att följa och det händer nya förändringar varje dag. Vi kommer följa upp våra odlingar tillsammans och fortsätta våra utflykter till vita bergen för att följa växtliga förändringar i vår närmiljö.

Maj

Fördjupning i trädförändringar.

 

Vi fortsätter att fördjupa oss i trädens förändringar. Barnen har haft fokus på rötterna under jorden. Hur ser det under ett träd?

 

Barnens tankar kring rötter:

 

- Det är många!

- Rötter är som spindelfötter!

 

Vi odlar i fönstret i plastficka. Syftet är att konkretisera och synliggöra rötternas rörelse för barnen. Nu odlar vi basilika som vi följer upp och tillsammans.

 

Vi har tecknat och använt oss av digitala verktyg för att forska i rötternas utseende. Trädens olika delar har väckt nyfikenhet hos barnen. Stam, rötter, blad, kvist, och krona.

Vi lyssnar på en sång som handlar om trädens alla delar.

 

Här nedan är sången!

På våra utflykter undersöker barnen träden. Det har blivit varmare och träden får en starkare grön färg.

 

Barnens tankar:

 

- Jag ser många blad!

- Bladen har ändrat färg nu när det är sol!

 

Vi fortsätter att utforska naturens förändringar i vår närmiljö med fokus på hållbar utveckling.

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,