SKA Smörblomman maj 2022

Vårt systematiska kvalitetsarbete på Ängsgårdens förskola

 

Kartläggning och grovplanering av undervisningen

(Sker terminsvis i januari och september)

 

Var befinner sig barnen i sin lärprocess just nu? Vår bedömning utifrån observationer, samtal med barnen, verksamhetsplanens prioriterande område, förväntade effekter och läroplanen.

Efter observationer och samtal med barnen har vi uppmärksammat att barnen behöver utveckla leken. Barnen visar ett stort intresse för att leka i våra olika lärmiljöer. Vi har tagit del av litteratur ( Den livsviktiga leken) som stärker våra kunskaper inom leken. Leken är helt avgörande för barns utveckling och den social kompetensen. Det är genom att leka som barn tar sig an världen och gör den begriplig, det är barnets främsta språk. Och det är genom leken som vi vuxna kan lära oss att förstå barnens tankar och känslor.    Vi skapar intressanta och inbjudande lärmiljöer efter barnen intressen och lärmiljöerna är uppbyggda efter barns inflytande. Varje dag har vi tid som avsatts till den fria leken. Vi pedagoger är närvarande för att fånga barnens intressen och stötta. Vi delar gruppen, halva inne/ute då ges möjligheten att vara kvar i samma miljö under en längre period och på så sätt få en mer djupgående lek. Vi erbjuder olika och varierande material och rekvisita som barnen kan utforska och samarbeta kring.  Vi har även lekmiljöer med ostrukturerad material där barnen kan utmanas i sin fantasi.  Barngruppen är olika i sin sociala utveckling och effekterna som vi vill uppnå är att utmana barnen i leken genom ansvar, språkutveckling, samarbete, glädje, identitet, kommunikation, turtagning, problemlösning, regler och normer, fantasi, motorik, trygghet, koncentration och kreativitet. Vi ser också behov att dela barngruppen i mindre gruppen för att kunna se och möta varje barn i sin utveckling.  Vi kopplar vårt prioriterade område till följande läroplansmål: -Förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler, -Självständighet och tillit till sin egen förmåga. -Nyfikenhet kreativitet och lust att leka och lära.

 

Reflektion och analys

 

– Mål ur verksamhetsplanen:

– Förväntade effekter som vi vill uppnå under läsåret:

Utveckla leken med stöd i barnens nyfikenhet, kreativitet samt lust att leka och lära.

-        Arbetslagen utvecklar leken som stimulerar barnens kommunikation, samarbete och konfliktlösning. -        Barnens lekkompetens, kommunikation och samspel stimuleras med hjälp av mindre lekgrupper. -        Pedagogerna introducerar nya lekupplevelser. -        Pedagogerna tar gestaltande och aktiv roll i leken både inomhus och utomhus. -        Pedagogerna använder organiserad och spontan lek i undervisningen. -        Arbetslagen organiserar lekar som främjar lärande och utforskande. -        Arbetslagen organiserar lärmiljöer som bjuder in till lek och lärande. -        Arbetslagen dokumenterar sitt arbete med att utveckla barnens lek i SKA -        Arbetslagen utgår från lärande objekt och fem nyckelstrategier när de planerar och organiserar för sin undervisning. -        Pedagogerna använder bildstöd för att stödja kommunikationen i barnens lek.

 

– De fem nyckelstrategierna för BFL i förskolan

1.      Att konkretisera läroplansmål för pedagogen och tydliggöra lärandeobjekt för barnen. 2.      Att ta reda på vart barnet befinner sig i sitt lärande och sedan skapa lärandesituationer och hitta belägg för barnets förståelse. 3.      Att ge feedback som utvecklar lärandet. 4.      Att utforma situationer där barnen uppmuntras att lära med och av varandra. 5.      Att stödja barnet att se och förstå sitt eget lärande.

 

Veckoreflektion v. 18

– Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?
Lärandeobjekt: bokstäver Barnens lekkompetens, kommunikation och samspel stimuleras med hjälp av mindre lekgrupper. Pedagogerna använder organiserad och spontan lek i undervisningen. -           Alla ansvarar för sin egen grupp Barnen har just nu ett stort intresse för bokstäver.  Under maj månad kommer vi att öva på Majas alfabetsånger. Vi kommer att ha en sommarsoaré där vi visar upp för föräldrarna.  Dessa bokstavssånger är väl kända och innehåller många fina texter med rim och koppling till djur och natur. Orden i texten verkar inte främst vara valda utifrån aktuell bokstav, utan främst för att skapa en fin och estetisk text. Sångerna bygger på texterna i boken Majas Alfabet av Lena Anderson (1984).	Vi introducerar lärandeobjektet genom att vi får uppdrag att hitta saker på den bokstaven. Här den veckan får vi bokstaven A och M i uppdrag. Uppdragen är kopplade till bokstaven. Vi sjunger även några sånger som finns i Majas alfabetsång. Vi kommer att lära oss teckna bokstäverna. På detta sätt får vi in språk, glädje, nyfikenhet, kreativitet, självständighet, turtagning och mycket mera.  Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) ska utbildningen erbjuda barnen möjligheter att utvecklas i många olika uttrycksformer. Skapande verksamhet ses som värdefullt och barnen ska ges tid, rum och ro till sitt eget skapande. ”Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans”.	Alla: Vi övar sångerna en i tagen. Vi sjunger också språklåtarna från Polyglutt då vi behöver öva på att uttala vissa bokstäver. Vi pratar om varje blomma och träd. Vi tittar på bilder och läser texten och diskuterar vad texten berättar.  Barnen är delaktiga i arbetet med rekvisita till sommarsoaren genom att tillverka blommor, måla blommor, tillverka bakgrunden

 

Veckoreflektion v. 19

 

– Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?
Lärandeobjekt: bokstäver Barnens lekkompetens, kommunikation och samspel stimuleras med hjälp av mindre lekgrupper. Pedagogerna använder organiserad och spontan lek i undervisningen. -           Alla ansvarar för sin egen grupp	Vi introducerar lärandeobjektet genom att vi får uppdrag att hitta saker på den bokstaven. Här den veckan får vi bokstaven B och M i uppdrag. Uppdragen är kopplade till bokstaven. Vi sjunger även några sånger som finns i Majas alfabetsång. Vi kommer att lära oss teckna bokstäverna. På detta sätt får vi in språk, glädje, nyfikenhet, kreativitet, självständighet, turtagning och mycket mera.	Alla:  Vi pratade om bokstaven B, J och M. Om något av våra namn började på B, J och M. Eller ord som börjar på B, J och M. Vi lyssnade på språklåtarna på Polyglutt.  Vi försätter att träna på sångerna ifrån Majas alfabet.  Barnen är delaktiga i arbetet med rekvisita till sommarsoaren genom att tillverka blommor, måla blommor, tillverka bakgrunden

 

Veckoreflektion v. 20

 

– Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?
Lärandeobjekt: bokstäver Barnens lekkompetens, kommunikation och samspel stimuleras med hjälp av mindre lekgrupper. Pedagogerna använder organiserad och spontan lek i undervisningen. -           Alla ansvarar för sin egen grupp	Vi introducerar lärandeobjektet genom att vi får uppdrag att hitta saker på den bokstaven. Här den veckan får vi bokstaven E och F i uppdrag. Uppdragen är kopplade till bokstaven. Vi sjunger även några sånger som finns i Majas alfabetsång. Vi kommer att lära oss teckna bokstäverna. På detta sätt får vi in språk, glädje, nyfikenhet, kreativitet, självständighet, turtagning och mycket mera.	Vi pratade om bokstaven A, E och F. Om något av våra namn började på A, E och F. Eller ord som börjar på A, E och F. Vi letar efter ord både inomhus och utomhus som börjar på dessa bokstäver. Vi lyssnar på språklåtarna på Polyglutt och sjunger.  Vi tittar på Bokstavshissen på Ur.se Bokstavshissen är ett ABC program för barn där de kan bekanta sig med bokstäver och enklare ord. Varje bokstav har ett eget våningsplan där tips på roliga pyssel som knyter an till aktuell bokstav. Barnen är intresserade av bokstäver och tycker det är roligt att leta ord på olika bokstäverna. De provar på de olika ljuden bokstäverna låter. Barnen har också fått göra bokstäverna av olika material.

 

Veckoreflektion v. 21

 

– Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?
Lärandeobjekt: bokstäver Barnens lekkompetens, kommunikation och samspel stimuleras med hjälp av mindre lekgrupper. Pedagogerna använder organiserad och spontan lek i undervisningen. -           Alla ansvarar för sin egen grupp	Vi introducerar lärandeobjektet genom att vi får uppdrag att hitta saker på den bokstaven. Här den veckan får vi bokstaven E och F i uppdrag. Uppdragen är kopplade till bokstaven. Vi sjunger även några sånger som finns i Majas alfabetsång. Vi kommer att lära oss teckna bokstäverna. På detta sätt får vi in språk, glädje, nyfikenhet, kreativitet, självständighet, turtagning och mycket mera.	Vi pratade om bokstaven D, I och S. Om något av våra namn började på D,  och s. Eller ord som börjar på D, i och s. Vi letar efter ord både inomhus och utomhus som börjar på dessa bokstäver. Vi lyssnar på språklåtarna på Polyglutt och sjunger. Barnen får fundera på ord som börjar på tex D. Barnen får rita och skriva sånt som börjar  D, I och S. Barnen tyckte detta var svårt att hitta ord som börjar på dessa bokstäver.  Vi tittar på Bokstavshissen på Ur.se Bokstavshissen är ett ABC program för barn där de kan bekanta sig med bokstäver och enklare ord. Varje bokstav har ett eget våningsplan där tips på roliga pyssel som knyter an till aktuell bokstav. Barnen är intresserade av bokstäver och tycker det är roligt att leta ord på olika bokstäverna. De provar på de olika ljuden bokstäverna låter. Barnen har också fått göra bokstäverna av olika material.

 

 

Aktiva åtgärder

Aktuell diskrimineringsgrund

September - kön Oktober - ålder November - etnicitet Februari - religion Mars - funktionsvariation April - sexuell läggning Maj - könsöverskridande identitet

 

– Har vi stött på att något barn eller vuxen blivit kränkt på grund av de sju diskrimineringsgrunderna? Om ja, beskriv fallet och vilka åtgärder vidtogs för att det inte händer igen.	– Vilken diskrimineringsgrund arbetar vi med under den aktuella månaden?	– Hur arbetar ni förebyggande i vardagen?
Nej vi har ej stött på kränkning av könsöverskridande identitet.	Maj - könsöverskridande identitet	Vi tillåter alla barn vara sig själva utan att döma. Vill pojkar ha klänning eller vara prinsessa så är det helt ok och vi kommenterar inte ens. Samma sak gäller flickorna.   Vi firade Förskolans dag med Ängsloppet. Vi klädde ut oss till loppet. En kollega klädde ut till Kung/ Drottning. Barnen funderade på vad hon var utklädd till? Kung el Drottning? Vi förklarade att hen inte bestämt sig riktigt vilket hon är. Och det är ok att vara som man vill och inget är fel.  I förskolan behöver pedagoger ha ett inkluderande förhållningssätt där normer synliggörs och problematiseras. Detta för att ge barnen förutsättningar att skapa sin könsidentitet i en tillåtande miljö där de inte måste förhålla sig till könsstereotypa normer. Pedagogerna ska ta hänsyn till det som Skolverket (2016, s. 5) påtalar att “Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.” Dessutom finns det i Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) bestämmelser som ska motverka diskriminering och främja lika möjligheter och rättigheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder.

 Terminsanalys

sker terminsvis (juni och december)

– Hur långt har vi kommit i arbetet med det valda målet och de förväntade effekterna?	– Vad fungerade bra?	– Vad kan utvecklas?

 

– På vilket sätt har barnen varit delaktiga i planering, genomförande och dokumentation?
Barnen är aktiva i arbetet med föreställningen. Barnen har själva varit med och bestämt sina roller i föreställningen. Barnen är dessutom aktiva i tillverkningen av rekvisita.