👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Partikelmodellen

Skapad 2022-05-24 08:24 i Vallhamra skola 7-9 Partille
Grundskola 7 – 9 Fysik
I detta arbetsområde i fysiken arbetar vi med partikelmodellen, gaser, tryck, faser och fasomvandlingar samt värme och växthuseffekten.

Innehåll

Partikelmodellen - du ska kunna beskriva och förklara:

  • att gaser, trots att de är osynliga och luktlösa, existerar, tar plats, har massa och tyngd, kan insamlas i slutna kärl och fördelar sig jämnt i en given volym
  • att gaser utövar ett tryck på angränsande ytor och att gaser går att pressa ihop
  • att för en given gasmängd så bevaras massan vid ändringar i volym, temperatur och tryck
  • kvalitativa samband mellan tryck, temperatur och volym för en given gasmängd (t.ex. att om temperaturen på luften i en spruta ökar, så ökar luftens volym)
  • att gasmängder i kontakt med varandra blandas, och att en icke innesluten gasmängd sprids ut.
  • att luft är en blandning av bl.a. gaserna syre (21 %), kväve (78 %) och koldioxid (0,03 %).
  • redogöra för, och våga sig på att använda för förklaring och förutsägelse, en partikelmodell för gaser.

Värmelära - du ska kunna beskriva och förklara:

  • värme med hjälp av atomer och molekyler (partiklar)
    När ett ämne värms ökar hastigheten (rörelseenergin) hos partiklarna. Temperaturen är medelvärdet av rörelseenergin hos alla partiklar.
  • de tre spridningssätten för värme (strömning, strålning och ledning) med hjälp av partikelmodellen.
    Ledning: Partiklarna kommer ha högre rörelseenergi i den varma delen. De kommer att knuffa på de andra atomerna så att de till slut också rör sig lika mycket. Metaller är överlägset bäst på att sprida värme genom ledning.
    Strömning: I varmt vatten (botten) rör sig molekylerna snabbare. Varmt vatten tar mer plats. Mer plats innebär lägre densitet.“En del” med varmt vatten stiger mot ytan. Kallt vatten = molekylerna närmare varandra = högre densitet → sjunker mot botten
    Strålning: Sker utan partiklar (i vakuum), t.ex. att vi kan känna värme från solen. Värmestrålning = infrarött ljus (lägre frekvens än synligt ljus).
  • de tre temperaturskalorna Celsius, Fahrenheit och Kelvin
    Celsius - utgår från vatten, fryser vid 0 grader, kokar vid 100 grader. Används i vardagligt språk.
    Kelvin - utgår från absoluta nollpunkten 0 K, samma storlek mellan graderna som Celsius. Vetenskapens enhet.
    Fahrenheit - utgår från kroppstemperaturen = 96 grader F. Används i USA.
  • vad som händer med värmen när något kokar, eller avdunstar
    Värmen är rörelseenergi hos partiklarna, när vatten kokar/avdunstar kommer en del av denna rörelseenergi att lämna vätskan med de partiklar som övergår i gasform. 
  • de tre aggregationstillstånden: fast, flytande och gas
    Du ska känna igen olika faser med hjälp av partikelmodellen, se simulering (bifogas nedan).
  • hur en termos fungerar
    Den spegelblanka ytan på insidan reflekterar värmetrålning. Ledning och strömning förhindras av det vakuum som finns i termosens väggar.
  • hur kläder fungerar och varför man kan hålla värmen med kläder.
    Kläder innehåller tyg och mycket luft, typ "luftbubblor". Värmen leds från huden till tyget och vidare till luften i plagget, men luft leder värme dåligt och därför "stannar" värmen kvar i plagget.
  • varför blöta kläder, eller tygmaterial leder värme bättre än torra kläder eller tyg och att de därför fungerar sämre som isolation för värme (exempelvis så är en blöt grytlapp sämre än en torr)
    Vatten leder värme bra, mycket bättre än luft.
  • varför varm luft stiger uppåt, samt varför mindre varm luft sjunker nedåt.
    Varm luft innebär att partiklarna rör sig snabbt och tar mer plats, det innebär en lägre densitet än kall luft. Luft med lägre densitet (varm) rör sig uppåt och luft med hög densitet (kall) rör sig nedåt.
  • varför man exempelvis bränner sig på en spik i en bastu, men inte på träväggen, eller varför ett plasthandtag på ett cykelstyre känns varmare än metalldelarna på vintern, eller liknande situationer.
    Metallen i spiken leder värme bättre än trä (från spiken och till handen). Plast leder värme sämre än metall (värme leds från handen till cykeln).
  • följande ord: kokning, kondensation, avdunstning, smältning, stelning, sublimering
    Öva i quizlet.
  • växthuseffekten
    Strålning från solen (UV-ljus, synligt ljus och värmestrålning) når jordens atmosfär och energin driver t.ex. för växternas fotosyntes, vindar, strömmar och vattnets kretslopp. Energin omvandlas till bara värmestrålning och strålar ut från jorden. Växthusgaser absorberar (suger upp) denna värmestrålning och sänder ut den igen fast i alla riktningar. En del av värmestrålningen återvänder då mot jordytan och värmer upp atmosfären.
  • nämna de olika viktiga växthusgaserna
    vattenånga, H2O
    koldioxid, CO2
    metan, CH4
    dikväveoxid (lustgas), N2O
    ozon, O3
  • skilja på växthuseffekten och att ozonlagret dessutom skyddar oss från UV strålning
    Växthuseffekten innebär att värme inte tar sig ut, ozonlagret innebär ettt skydd mot skadliga UV-strålar som inte kan ta sig in i atmosfären.

Matriser

Fy
Fysik alla kunskapskrav

Förmågan att granska information och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle

  • Fy   använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
Ännu ej uppnått E
Kunskapskrav för betyget E
Kunskapskrav för betyget C
Kunskapskrav för betyget A
Ta ställning och motivera
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med ENKLA motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med UTVECKLADE motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med VÄLUTVECKLADE motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
Lektioner
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som TILL VISS DEL för diskussionerna framåt.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt OCH FÖRDJUPAR OCH BREDDAR DEM.
Söka information
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för ENKLA OCH TILL VISS DEL underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för och relativt väl UTVECKLADE OCH RELATIVT VÄL underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för VÄLUTVECKLADE OCH VÄL underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Inlämningsuppgift
Anpassa text till syfte & målgrupp.
Eleven kan använda informationen på ett I HUVUDSAK FUNGERANDE sätt i diskussioner och för att skapa ENKLA texter och andra framställningar med VISS anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan använda informationen på ett RELATIVT VÄL fungerande sätt i diskussioner och för att skapa UTVECKLADE texter och andra framställningar med RELATIVT GOD anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan använda informationen på ett VÄL fungerande sätt i diskussioner och för att skapa VÄLUTVECKLADE texter och andra framställningar med GOD anpassning till syfte och målgrupp.

Förmågan att genomföra systematiska undersökningar

  • Fy   genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
Ännu ej uppnått E
Kunskapskrav för betyget E
Kunskapskrav för betyget C
Kunskapskrav för betyget A
Laborationer
Planera undersökningar.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även BIDRA TILL att formulera ENKLA frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även FORMULERA enkla frågeställningar och planeringar som det EFTER NÅGON BEARBETNING går att arbeta systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även FORMULERA enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Laborationer
Använda utrustning.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och I HUVUDSAK FUNGERANDE sätt.
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ÄNDAMÅLSENLIGT sätt
I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert ÄNDAMÅLSENLIGT OCH EFFEKTIVT sätt.
Laborationer
Dra slutsatser.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då ENKLA slutsatser med VISS koppling till fysikaliska modeller och teorier.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då UTVECKLADE slutsatser med RELATIVT GOD koppling till fysikaliska modeller och teorier.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då VÄLUTVECKLADE slutsatser med GOD koppling till fysikaliska modeller och teorier.
Laborationer
Felkällor och förbättringar.
Eleven för ENKLA resonemang kring resultatens rimlighet och BIDRAR TILL att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
Eleven för UTVECKLADE resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
Eleven för VÄLUTVECKLADE resonemang kring resultatens rimlighet I RELATION TILL MÖJLIGA FELKÄLLOR och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras OCH VISAR PÅ NYA TÄNKBARA FRÅGESTÄLLNINGAR ATT UNDERSÖKA.
Laborationer
Dokumentation.
Dessutom gör eleven ENKLA dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Dessutom gör eleven UTVECKLADE dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Dessutom gör eleven VÄLUTVECKLADE dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Förmågan att använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

  • Fy   använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
Ännu ej uppnått E
Kunskapskrav för betyget E
Kunskapskrav för betyget C
Kunskapskrav för betyget A
Begrepp
Beskriva och förklara
Eleven har GRUNDLÄGGANDE kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att GE EXEMPEL OCH BESKRIVA dessa med VISS användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
Eleven har GODA kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att FÖRKLARA OCH VISA PÅ SAMBAND inom dessa med RELATIVT GOD användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
Eleven har MYCKET GODA kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att FÖRKLARA OCH VISA PÅ SAMBAND inom dessa OCH NÅGOT GENERELLT DRAG med GOD användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
Resonera
Fysik i vardagsliv och samhälle
Du kan föra ENKLA OCH TILL VISS DEL underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser och hävarmar, och visar då på ENKELT identifierbara fysikaliska samband.
Du kan föra UTVECKLADE OCH RELATIVT VÄL underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser och hävarmar, och visar då på FÖRHÅLLANDEVIS KOMPLEXA fysikaliska samband.
Du kan föra VÄLUTVECKLADE OCH VÄL underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser och hävarmar och visar då på KOMPLEXA fysikaliska samband.
Resonera om hållbar utveckling
Dessutom för eleven ENKLA OCH TILL VISS DEL underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar på NÅGRA ÅTGÄRDER som kan bidra till en hållbar utveckling.
Dessutom för eleven UTVECKLADE OCH RELATIVT VÄL underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar på FÖRDELAR OCH BEGRÄNSNINGAR hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
Dessutom för eleven VÄLUTVECKLADE OCH VÄL underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar UR OLIKA PERSPEKTIV PÅ FÖRDELAR OCH BEGRÄNSNINGAR hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
Naturvetenskapliga upptäckter
Beskriva och förklara
Eleven kan GE EXEMPEL PÅ OCH BESKRIVA några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Eleven kan FÖRKLARA OCH VISA PÅ SAMBAND mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Eleven kan FÖRKLARA OCH GENERALISERA kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.