Dikter

Vi arbetar med olika typer av dikter, både läser, tolkar och upplever samt skriver egna och kombinerar ihop med bilder. 

Du kommer att få skriva olika typer av dikter efter mallar. 

Ex. Länkdikt- Där en valfri mening skrivs och det sista ordet i meningen ska vara samma som det första i nästkommande mening osv. 

Femrading - Enligt mallen: 
1. ett substantiv 
2. tre adjektiv
3. tre verb 
4. en känsla förmedlas 
5. Synonym till substantivet på rad 1. 

Blackout poetry - Överstrykningspoesi. Vi skapar dikter med hjälp av texter som andra har skrivit. Det handlar om att läsa igenom en text och välja ut ord som man vill behålla. Sedan stryker man över alla andra ord med en mörk tuschpenna. Den nya texten som framträder blir sedan dikten. 

I samband med att vi skriver dikter lyssnar vi på några olika kända dikter och låttexter. Vi har läser från diktsamlingar och ser på Ur:s programserie En bro av poesi. 

Vi analyserar dikter enskilt, i lärpar och i helklass samt kopplar dem till olika bilder för att skapa uttryck. Alla får chans att förklara hur man tolkar och förstår texternas budskap.  

Vi kommer att läsa både våra egna och andras dikter i lärparen och även träna på att ge och ta emot respons av texterna enligt en förbestämd mall. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.

Kriterier

• Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
• Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.
• Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.
• Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.