Målområde: Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå

Vi vill att barnen ska möta och bekanta sig med vardaglig matematik tillsammans med andra, på ett lekfullt och lustfyllt sätt. Målet är att barnen ska få ett ökat intresse för ämnet samt att väcka en nyfikenhet hos barnen. Vi vill ge barnen möjlighet att utveckla sitt språk och begreppsförråd, att lära sig förstå vardagliga lägesbegrepp och upptäcka, utforska och kommunicera egenskaper hos dessa begrepp på ett kreativt sätt.

Barn i förskolan kommunicerar och upplever matematik i leken med sina vänner, både inomhus och utomhus. När barnet vill göra sig förstått används ofta olika föremål för att enklare ska kunna tydliggöra vad det vill och hur det tänker. Matematik kan upplevas som abstrakt och när barnen möter olika föremål som till exempel kottar, stenar eller pinnar blir dem matematiska uttrycken lättare att uppfatta och förstå (Skolverket, 2022)

Generativ fråga

När använder vi matematik?

Mål ur Lpfö-18

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematisk om detta". Lpfö 2018, s.14.

Utvärderingskriterier

Barnen visar på en förståelse att siffror representerar antal.

Barnen använder sig av det material som finns tillgängligt i lärmiljön.

Barnen tar initiativ samt utvecklar olika strategier för att kunna ta sig an olika problemställningar.

Kännetecken

Barnen visar ett intresse för siffror och andra matematiska symboler.

Barnen skapar egna mönster och vill resonera kring dem.

Barnen börjar testa matematiska begrepp i olika sammanhang.

Barnen använder sig av lägesord

Barnen testar att sammanföra olika material i processer.

Barnen använder sina egna kroppar för att bedöma mängd eller storlek.

Barnens förståelse

Barnen ska utveckla förståelse för tal och ordning samt sin förmåga att se likheter och skillnader. Förståelsen hjälper barnen att förklara ett fenomen eller en situation, det är av stor vikt att pedagoger synliggör matematiken i vardagen för att öka barnens kännedom om matematikens språk. Att barnen utvecklar sin förmåga att använda matematik för att prova olika lösningar är också ett steg mot förståelse hos barnen.

Förmågor

Utveckla metakognitiv förmåga:

Avgöra rimlighet.

Pröva och ompröva.

Tolka och värdera.

Analytisk förmåga:

Föreslå lösningar.

Beskriva orsaker och konsekvenser.

Jämföra likheter och skillnader.

Kommunikativ förmåga:

Redogöra, formulera, resonera och redovisa.

Begreppslig förmåga.

Förstå innebörd av begrepp.

Barnens intresse, initiativ och behov

I förskolans olika miljöer under dagens olika göromål och aktiviteter ser vi att barnen benämner olika begrepp som är kopplade till matematik. För att starta upp en gemensam process och väcka nyfikenhet vill vi synliggöra och använda barnens olika erfarenheter och kunskaper, detta för att skapa ett engagemang där lust och lärande kan växa fram.

Vi vill att barnen ska få arbeta med målområdet på ett varierande sätt. Att arbeta varierat är viktigt för att barnen ska kunna överföra den nya kunskapen in i ett nytt sammanhang. Alla barn ska få den utbildning dom är utformad och anpassad att de utvecklas så långt som möjligt. Barnen kommer att få ta del av varierande lärsituationer och möta formerna i olika sammanhang och kontexter, vilket också forskning visa gynnar lärandet.

Pedagogernas förhållningssätt

Barnen får testa det material vi tillhandahåller på egen hand och vi anpassar det ut efter det, detta är av stor vikt då det är en viktig grund till att utveckling av förståelsen kan ske. Vi arbetar aktivt och medvetet med jämställdhet och strävar efter att alla barn får lika stort inflytande i sin utbildning. Vi kategoriserar inte pojkar och flickor utefter kön och könsroller.

Genom att vi arbetar för att vara närvarande pedagoger så finns vi tillgängliga i barnens lärprocesser och vi kan sammanväva olika perspektiv för att utvidga deras lärande och kunskap. Vårt förhållningssätt genomsyrar vår verksamhet i både inne- och utemiljö. Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och utforska omvärlden.

Vi använder oss av ett adekvat språk samt av matematiska begrepp som bygger på samtalsform och konversation. Pedagogen utmanar barnen genom att ställa öppna frågor som kan leda till diskussioner där barnen får använda sig av deras metakognitiva tankeprocesser. Att kommunicera till barngruppen vad som görs och varför är viktigt.

Att synliggöra dokumentation och att samtala kring det efter utforskande är ett sätt att ringa in vad barnen utvecklat och barnen får en chans till att reflektera över vad dem gör.

Alla barn har olika förutsättningar och gör på olika sätt, och kan vara delaktiga på sitt vis. Vi lyfter barnens styrkor och olikheter för att stötta varandra.

Pedagogerna genomför undervisningen på ett lustfyllt sätt att barnen får lust att lära. Barnen får möjlighet att använda olika sätt att uttrycka sig i den planerade utbildningen såsom olika bildstöd och digitala verktyg.

Låt barnen vara delaktiga vid vardagliga situationer (dukning, lunch, påklädning osv.)

Hur vad och när dokumenterar vi

Vi dokumenterar processerna för att kunna hitta kännetecken som talar om arbetets utfall.

Dokumenterar det som sägs och vad som händer inte det som just görs, fånga barnens upptäckande. Nya förståelser och lärande. Det är ett redskap att förstå hur barnen lär och hur de erövrar aktiviteten och kunskapen.

Låt barnen vara delaktiga i all dokumentation som rör dem. Vi utgår från barnens intressen vilket medför att de har ett inflytande i sitt eget lärande och möjlighet att påverka det som ska ske.

I reflektionen i arbetslaget tittar vi på våra utvärderingskriterier och ser vilka kännetecken som syns hos barnen. Reflektion sker kontinuerligt under respektive lärologg för att föra arbetet framåt.

Vi använder olika verktyg för att dokumentera processerna så som:

Filma och fotografera det som sker i undervisningen,

Observera,

Penna, papper,

Ljudupptagning,

Dokumentations vägg,

Fånga barnens reflektioner, tankar och kroppsspråk för att göra dem delaktiga i dokumentationen.

Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationerna och reflekterar kring dem.

Genomförande: vilka erfarenheter och upplevelser vill vi att barnen ska ta del av i undervisningsområdet/temat

Med stöd av material och olika aktiviteter behöver vi skapa sammanhang och aktiviteter där barnen får möjlighet att utforska och möta begrepp som innebär lägesord och uttrycka antal, massa, sortera och jämföra efter storlek, vikt, volym och längd. Målet är också att barnen ska få möjlighet att utforska och känna igen former, färger, mönster samt turordning på ett kreativt sätt.

Vi delar in barnen i mindre grupper.

Vardagliga situationer (dukning, lunch, påklädning osv.)

Rutan och Randan (mäta, sortera, läge, mängd och mönster).

Matematiskt skapande.

Matematik genom rörelse.

Matematik genom naturen.

Geometriska former.

Samspelande situationer - Barnen ges möjlighet att utveckla förmågan att fungera i grupp och de ställs inför utmaningar som stimulerar deras sociala utveckling. Att stimulera och utmana barnens kommunikationsutveckling. De utmanas i att kommunicera och använda sig av varandra för att genomföra uppdragen.

Olika enkla experiment kommer att genomföras och vi för diskussioner anpassade till barnen i gruppen där möjlighet ges ställa frågor och ställa olika hypoteser.

Vi förändrar i vår lärmiljö under processens gång och utökar variation i matematik materialet för att barnen ska få möjlighet att utforska nytt material.

Vi motiverar barnen att utmana sig själva och våga gissa, svara och hjälpa andra när det kommer till mer konkreta inom matematiken så som siffror, och tal när vi räknar, för att öka förståelsen för dess kommunikativa betydelse.

Vi hjälps åt att definiera olika begrepp genom att beskriva, namnge och jämföra.

Vetenskaplig grund: Sociokulturellt

Läroplanen lyfter vikten av att lära tillsammans som är en del av det sociokulturella perspektivet som beskriver att vi lär tillsammans med andra genom samspel och kommunikation. Vi använder oss i en del av det sociokulturella perspektivet genom att låta barnen samverka, samspela, interagera och kommunicera med varandra och anpassar undervisningen utefter barnens behov. Vygotskij utvecklade begreppet proximal utvecklingszon som beskriver att i samspelet som sker mellan personer med olika erfarenheter och kompetenser finns det möjlighet att lära sig nytt och att utvecklas framåt. När barnet befinner sig över sin kompetensnivå, men tillsammans med en kamrat eller en vuxen klarar av en uppgift på en högre svårighetsgrad, det är då som barnet befinner sig i den proximala utvecklingszonen. Om barnet arbetar inom ett område den redan behärskar så sker inte samma utveckling. Arbetslaget arbetar vidare med scaffolding (byggnadsställning) och att förenkla instruktioner till barnen och att diskutera tillsammans med barnen om vad som sker.

Vad för litteratur behöver vi ta del av?

För att pedagoger ska hitta en grund att utgå från när arbetet med barnen startar är det viktigt att ta del av forskning och litteratur. I böcker som till exempel “Bland bollar och klossar, matematik för de yngsta i förskolan” skriven av Camilla Björklund kan en hitta inspiration och en källa till utbildning på vetenskaplig grund.

Matematik

Matriser i planeringen

Uppgifter