Målområde: Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå

Vi vill att barnen ska möta och bekanta sig med vardaglig matematik tillsammans med andra, på ett lekfullt och lustfyllt sätt. Målet är att barnen ska få ett ökat intresse för ämnet samt att väcka en nyfikenhet hos barnen. Vi vill ge barnen möjlighet att utveckla sitt språk och begreppsförråd, att lära sig förstå vardagliga lägesbegrepp och upptäcka, utforska och kommunicera egenskaper hos dessa begrepp på ett kreativt sätt. 

Barn i förskolan kommunicerar och upplever matematik i leken med sina vänner, både inomhus och utomhus. När barnet vill göra sig förstått används ofta olika föremål för att enklare ska kunna tydliggöra vad det vill och hur det tänker. Matematik kan upplevas som abstrakt och när barnen möter olika föremål som till exempel kottar, stenar eller pinnar blir dem matematiska uttrycken lättare att uppfatta och förstå (Skolverket, 2022)  

Generativ fråga

När använder vi matematik? 

Mål ur Lpfö-18 

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematisk om detta". Lpfö 2018, s.14. 

Utvärderingskriterier 

Barnen visar på en förståelse att siffror representerar antal.   

Barnen använder sig av det material som finns tillgängligt i lärmiljön. 

Barnen tar initiativ samt utvecklar olika strategier för att kunna ta sig an olika problemställningar.  

Kännetecken 

Barnen visar ett intresse för siffror och andra matematiska symboler. 

Barnen skapar egna mönster och vill resonera kring dem. 

Barnen börjar testa matematiska begrepp i olika sammanhang. 

Barnen använder sig av lägesord  

Barnen testar att sammanföra olika material i processer. 

Barnen använder sina egna kroppar för att bedöma mängd eller storlek. 

Barnens förståelse 

Barnen ska utveckla förståelse för tal och ordning samt sin förmåga att se likheter och skillnader. Förståelsen hjälper barnen att förklara ett fenomen eller en situation, det är av stor vikt att pedagoger synliggör matematiken i vardagen för att öka barnens kännedom om matematikens språk. Att barnen utvecklar sin förmåga att använda matematik för att prova olika lösningar är också ett steg mot förståelse hos barnen. 

Förmågor 

Utveckla metakognitiv förmåga:  

Avgöra rimlighet. 

Pröva och ompröva. 

Tolka och värdera. 

Analytisk förmåga: 

Föreslå lösningar. 

Beskriva orsaker och konsekvenser. 

Jämföra likheter och skillnader. 

Kommunikativ förmåga: 

Redogöra, formulera, resonera och redovisa. 

Begreppslig förmåga. 

Förstå innebörd av begrepp. 

Barnens intresse, initiativ och behov 

I förskolans olika miljöer under dagens olika göromål och aktiviteter ser vi att barnen benämner olika begrepp som är kopplade till matematik. För att starta upp en gemensam process och väcka nyfikenhet vill vi synliggöra och använda barnens olika erfarenheter och kunskaper, detta för att skapa ett engagemang där lust och lärande kan växa fram. 

Vi vill att barnen ska få arbeta med målområdet på ett varierande sätt. Att arbeta varierat är viktigt för att barnen ska kunna överföra den nya kunskapen in i ett nytt sammanhang. Alla barn ska få den utbildning dom är utformad och anpassad att de utvecklas så långt som möjligt. Barnen kommer att få ta del av varierande lärsituationer och möta formerna i olika sammanhang och kontexter, vilket också forskning visa gynnar lärandet. 

Pedagogernas förhållningssätt 

Uppföljning och analys av arbetets gång 

Vi skriver ner våra reflektioner kontinuerligt i Unikum för oss pedagoger. Vi har återkommande reflektionsstunder under våra gemensamma planeringar och tittar på vilka förmågor och utvärderingskriterier har vi fokuserat på och skapat sammanhang för denna period? Det blir ett tillfälle att dela med sig av sina reflektioner och få nya infallsvinklar. Pedagoger och barn reflekterar tillsammans genom vår dokumentation för att ta oss vidare. 

Utvärdering och Analys av resultat 

Vi utvärderar och gör analys av arbetet när området närmar sig sitt slut. Vi delger våra tankar i analys och reflektionsrutorna som finns i unikum. När vi gör vår analys blickar vi tillbaka på arbetets början, vilka mål satte vi då? Och hur har det gått? Vi reflekterar kring vad barnen fått med sig, vad som blev lyckat och vad som kan utvecklas. Vi funderar också kring varför vi kan se de resultat vi ser, handlade det om miljö, förhållningssätt eller barnens delaktighet? 

Vetenskaplig grund: Sociokulturellt 

Läroplanen lyfter vikten av att lära tillsammans som är en del av det sociokulturella perspektivet som beskriver att vi lär tillsammans med andra genom samspel och kommunikation. Vi använder oss i en del av det sociokulturella perspektivet genom att låta barnen samverka, samspela, interagera och kommunicera med varandra och anpassar undervisningen utefter barnens behov. Vygotskij utvecklade begreppet proximal utvecklingszon som beskriver att i samspelet som sker mellan personer med olika erfarenheter och kompetenser finns det möjlighet att lära sig nytt och att utvecklas framåt. När barnet befinner sig över sin kompetensnivå, men tillsammans med en kamrat eller en vuxen klarar av en uppgift på en högre svårighetsgrad, det är då som barnet befinner sig i den proximala utvecklingszonen. Om barnet arbetar inom ett område den redan behärskar så sker inte samma utveckling. Arbetslaget arbetar vidare med scaffolding (byggnadsställning) och att förenkla instruktioner till barnen och att diskutera tillsammans med barnen om vad som sker. 

Vad för litteratur behöver vi ta del av? 

För att pedagoger ska hitta en grund att utgå från när arbetet med barnen startar är det viktigt att ta del av forskning och litteratur. I böcker som till exempel “Bland bollar och klossar, matematik för de yngsta i förskolan” skriven av Camilla Björklund kan en hitta inspiration och en källa till utbildning på vetenskaplig grund.