Teamplan Saltkråkan HT21-VT22 - Omsorg, utveckling och lärande - Ht21/Vt22

2.2 Omsorg, utveckling och lärande - Utbildningen i förskolan ska bidra till att barnet utvecklar en förståelse för sig själv och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att leka och lära ska vara grunden för utbildningen. Den ska präglas av att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Utbildningen i förskolan ska ta sin utgångspunkt i läroplanen samt barnens behov, erfarenheter och det de visar intresse för. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet.

MÅLFORMULERING - Vart ska vi?

Vi vill ge varje barn förutsättningar att utveckla sin medvetenhet om rätten till sin och andras kroppsliga och personliga integritet. 

 

STRATEGIER - Hur gör vi?

-Vi är tydliga vad som är okej eller inte gällande varandras kroppar. 

-Vi är noga med att vara lyhörda och lyssna på barnen gällande toalettbesök, blöjbyte och andra tillfällen där det kan vara känsligt kring integritet.

RESULTAT - Hur blev det?

 

Delårsutvärdering ht21

Har vi gett barnen förutsättningar och möjligheter att utvecklas mot våra mål? Hur?

Vi använder tecken för hur barnen ska visa att de inte vill bli kramad, vara själv mm. 

Vi har skapat ett gemensamt förhållningssätt så barnen känner sig trygga med oss alla gällande toalettbesök, blöjbyte mm. 

Läsårsutvärdering ht21-vt22

Vad har vi genomfört utifrån det vi beskrivit i teamplanen? (Utgå från -Hur gör vi- i teamplanen).

Vi är närvarande pedagoger och visar barnen hur vi kommunicerar med varandra utan att ta på varandra. Vi pratar om vem och när vi får krama samt hur vi signalerar när man inte vill. 

Vi pedagoger visar stor respekt för barnens integritet. Vi tvingar ingen att sätta sig på potta/toalett rent fysiskt utan vi pratar med barnen. 

Hur har vi genomfört det? (Innehåll? Aktiviteter?  i samband med rutiner eller andra sammanhang?).

Vi har lärt barnen att säga stop och visa upp handen att man inte vill.

Vill ett barn inte att en speciell pedagog ska byta blöja/ följa med på toaletten med hen så måste vi respektera det om det går att lösa med någon annan pedagog. Vikarier byter inte på barnen om de aldrig träffat barnen innan. 

 

ANALYS - Var är vi?

 

Delårsutvärdering ht21

Vad har bidragit till att det blev som det blev? (T.ex. arbetssättet, förhållningssättet, miljö och material?)

Vi har utarbetat klara rutiner i gruppen och delat in dem i mindre grupper för att kunna ha dem i mindre sammanhang. 

Vad har varit särskilt framgångsrikt? (T.ex. arbetssättet, Förhållningssätt, miljö, material)

Genom mindre grupper har man kunna skapa en större trygghet och lära känna barnen bättre. Det är lättare att få alla barnen sedda under en dag i mindre sammanhang. 

Vilket lärande och utveckling ser vi hos barnen i riktning mot målen? 

Barnen och vi pedagoger har blivit bättre på att markera när något inte är okej. 

Hur märks det?

Vi pedagoger behöver inte lösa alla konflikter.

Är vi på rätt väg? (Förändra? Lägga till? Ta bort? Förbättra?)

Vi fortsätter peppa barnen att säga stop om hen inte vill.

 

Läsårsutvärdering ht21-vt22

Vad har varit särskilt framgångsrikt?  Vad har vi lyckats bra med?

När vi delat in dem i mindre sammanhang har det gjort att barnen kunnat få guldstunder med varje pedagog minst en förmiddag i veckan i ett mindre sammanhang med färre kompisar. Detta bidrar också till att vi inte haft något större problem med tillit vid toalettbesök och blöjbyten. 

Vad är orsaken till att vi lyckats bra med detta?

Barnen är i behov att kunna vara i mindre sammanhang under några timmar varje dag och vi har sett goda effekter av detta. Det gör också att barnen blir mer trygga med alla pedagoger på avdelningen. 

Vad har vi lyckats mindre bra med?  Vad är orsaken till detta?

Vi kan alltid bli bättre på att fråga barnen om det är okej att "jag" byter på hen. Mycket går på rutin och vi tänker inte på det. 

Vilken utveckling ser vi hos barnen i riktning mot målet?  Hur märks det?  Ge konkreta exempel?

Barnen bryr sig inte så mycket om vem av oss pedagoger som går på toaletten med dem eller byter blöjor på dem som förut. I alla fall uttrycker de inte det på samma sätt som förut. 

Är vi på rätt väg?

Vi är på rätt väg!

Vad ska vi bevara?  Vad behöver vi förändra, lägga till, ta bort eller förbättra så att det kommer barnen till godo och gynnar deras utveckling och lärande i relation till målet?

Vi fortsätter vårt goda förhållningssätt men tänker mer på att fråga barnet om det är okej vid olika intima situationer. Vi har en god dialog med föräldrarna om det uppstår något problem som vi behöver samarbeta med hemmet om.