Sälens Projektsammanfattning Södermalm 2021-2022, Uppföljningsperiod 3

Det här är den tredje uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektsammanfattning. Projektsammanfattning är en uppföljning av det projektarbete som pågått under året som blir till en pedagogisk berättelse. I Projektsammanfattningen gör pedagogerna en analys av sin undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Sammanfattningen utgör också underlag för gruppens självvärdering genom WKI (Stockholms stads Webbaserade kvalitetsindikator)

 

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Vad kan växa i vår stad?

 Vi uppfyllde projektets syfte/fråga genom att ta tillvara på barnens sommaruppgift och den gemensamma nämnaren var växter som växer. Vi valde att fokusera på begreppet "hållbar framtid" för att kunna utveckla förståelsen för och insikten om att vi alla - individen, gruppen, naturen och staden växer tillsammans. Att fortsätta ge barnen en insikt i att vi genom ett humant förhållningssätt idag kan påverka framtiden. Vi undersökte vad som växer i naturen genom att fördjupa oss i trädet, dess delar och vad de behöver för att växa samt hur det ser ut under marken samt de olika årstiderna kring ett träd. Parallellt har vi arbetat med hållbar framtid genom att  dels uppmärksamma vikten av att ta hand om vår miljö/natur och hålla den ren genom att plocka skräp i vår närmiljö. Vi introducerade Materialvärlden för att synliggöra skräpets kretslopp och att material kan återvinnas och på nya sätt användas om igen. Vi har också uppmärksammat social hållbarhet genom att arbeta med relationer i gruppen, gruppdynamik, ett demokratisk förhållningssätt samt inkludering.  

De förväntningar/mål vi hade från början var att barnen skulle inse vikten av att värna om vår natur, vår stad och sig själva för en mer hållbar framtid. Vi valde detta utifrån barnens intresse för vad som växer i naturen och i vår stad samt fokuserade på socialt samspel och att växa tillsammans med andra i en grupp. 

För att ta reda på barnets förkunskaper om vad ett träd behöver för att växa gjorde vi mindmaps i mindre grupper och sammanställde barnens hypoteser. Barnen har lärt sig mer om skogen och träd och deras olika delar genom att i undervisningen sett korta filmer samt dokumenterat i skogen och därefter samtalat kring det de sett. Därefter har barnet fått skapa egna träd, målat det som växer i skogen, tillsammans i mindre grupper skapat en skogskartong, fått skapa rötter i lera och sedan målat dem. Använt digitala verktyg t ex Green screen för att barnen skulle få interagera med sina rötter på målningen. Vi har planterat fröer och samtalat kring vad fröet behöver för att växa. Barnen har introducerats till Materialvärden genom appar, filmer, danser för att få se hur återvinningsprocessen kan se ut. Tillsammans har vi tittat på pedagogiska filmer hur olika material får nytt liv efter att de återvunnits. 

Vi har utgått från läroplanen, lpfö18, när vi har planerat och genomfört undervisningen så att vi fått in språk, skapande, matematik, naturvetenskap och teknik så att barnen fått tillgång till alla ämnen. När vi skrivit lärloggarna från projektillfällena kopplar vi även mål från läroplanen som passar till just det undervisningstillfället. 

Vår organisation har en dag- och veckostruktur där vi pedagoger har en tydlig roll i att vara drivande i undervisningssituation eller gör dokumentation. Där varje barn får planerad och spontan undervisning, inne- och uteverksamhet samt tid för lek, återhämtning samt måltider.

Barnen har haft inflytande i projektet genom att vi pedagoger har observerat, dokumenterat och reflekterat och därmed tagit med barnens intressen i det fortsatta projektarbetet och i undervisningen. Vi pedagoger har vid undervisningstillfällena dokumenterat det barnet sagt och gjort. Vid ett senare tillfälle har pedagogerna pratat med barnen om vad de har tagit med sig från undervisningstillfället för att få syn på lärandet. Vi har även valt att montera upp dokumentation i vår miljö för att se det förändrade kunnande hos det enskilda barnet och gruppen genom deras diskussioner med varandra. Barnen har fått syn på sin egen/varandras lärande och det förändrade kunnandet genom vår dokumentation, på samlingar samt samtal vid matsituationer. 

 Familjer och vårdnadshavare har haft möjlighet att följa projektarbetet via skolplattformen, barngruppsinfo, utvecklingssamtal samt genom grupp- resp enskilda lärloggar och den dagliga kontakten och överlämnande av information om det enskilda barnet till vårdnadshavarna. Barnen har involverat vårdnadshavare och berättat om projektet hemma och en del barn har bidragit genom att bland annat tagit med material för återvinning till förskolan.

Den pedagogiska lärmiljön ska vara inbjudande och locka barnen till aktiviteter för att få barnen att stanna kvar längre i en aktivitet. Vi har även arbetat mycket med att barnen ska bli självständiga och ta hand om vår lärmiljö och material, t.ex. tvätta pensla, skålar och torka bord.

Vi upplever att barnen har fått ett förändrat kunnande gällande vad träd och växter behöver för att må bra samt vikten av att återvinna material för att spara på jordens resurser. Det har tagit mer tid i anspråk än vi räknat med att få ihop barngruppen och hitta fungerande organisation. Barnet har visat intresse för alla moment projektarbetet men vi skulle velat ha möjlighet att fördjupa oss i både naturens och återvinningens kretslopp. Vår viktigaste lärdom inför framtida projekt är hur  betydelsefullt det är att starta upp höstterminen med att få ihop gruppen, få struktur, skapa rutiner samt lära känna varandra barn och pedagoger. Detta för att barnet lättare kunna ta till sig ny kunskap, känna sig trygg i gruppen och ha roligt tillsammans. 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,
• visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,