Projektberättelse:

Alla förskolor inom enheten arbetar med hållbar utveckling på något sätt. För att hitta just vårat sätt så har vi under hösten utgått ifrån Gruppen och vad barnen själva har lett oss in på för att se vad som passar oss bäst.

I början av höstterminen delade vi upp barnen i grupper. Gul, blå och grön grupp. Vi utforskade ämnet genom olika områden, skapande, rörelse, språk, natur och genom lek.

Det är framförallt genom leken och samtalet vi fann vad barnen intresserade sig för. Temat hållbar framtid har vi redan arbetat med en längre tid och kommer fortsätta med på olika sätt eftersom det är så stort och viktigt för barnens framtid. Så redan åren innan har vi jobbat mycket med att skräphjältar och att samla skräp. Nu var det en ny barngrupp och vi såg hur de äldre barnen smittade av sig på de yngre, var vi än gick så ville barnen plocka upp skräpet vi hittade i skogen.

Vi har därför fortsatt med att utveckla barnens kunskaper, genom att lära oss om de olika materialen, var de ska sorteras och att aktivt gå till sopstationen och pantstationen och involvera barnen när vi slänger sopor från förskolan. Barnen har lärt sig vad som får finnas i naturen och vad som inte ska vara där. Vi har läst om allemansrätten och tittat på filmer om sopsortering och vad som händer med skräpet som ligger kvar i naturen. 

Barnen byggde även stora kojor och små bon åt småkrypen de hittade i skogen. På utflykterna till olika platser runt om började de prata om vart de bodde och frågade om vi inte kunde gå dit, så att de fick visa. De funderade över vem som bodde närmast coop av alla barnen. För oss pedagoger blev vårt syftet med projektet mer tydligt i och med detta. Så vi bestämde oss för att det vi höll på med var att utforska vår närmiljö.

Vad är vår närmiljö?

Gubbängen: Hur hänger allt ihop och hur läser man en karta.

För att göra det tydligt för barnen vad som är vår närmiljö så har vi utgått ifrån Kartor. Vi har tittat på olika kartor och vi pratar ofta om vart vi bor. Att de flesta av oss bor här i Gubbängen och att det är en del av stockholm/sverige/världen/planeten jorden osv. Några barn har också fascinerats av Rymden och vid sidan av fått göra egna små rymdprojekt. Där de skapat alla planeterna i vårt solsystem.

Alla har fått titta på kartan, innan vi gick iväg på våra planerade utflykter till var barnen bor så tittar vi på kartan tillsammans för att kunna bestämma en bra väg och jämföra lite hur långt bort det skulle kunna vara. För att illustrera för barnen ytterligare så satte vi upp en karta på väggen där vi drog trådar till olika platser i Gubbängen. Framför allt till barnens bostäder. Barnen började se att några punkter på kartan var närmare varandra och de kunde komma ihåg att kompisen bor ju ganska nära också. De började koppla ihop karta och verklighet. 

Var bor jag?

En liten idé hos några enstaka barn blev till ett stort projekt. Då det tar lite tid att hinna besöka alla barnens portar. Vi började under höstterminen och succesivt fyllde vi på kartan med barnens portar och äntligen i slutet av vårterminen så hade vi besökt alla portar. Barnen visade sin egen väg till förskolan och de hade mycket att berätta på vägen. Vi fick lära oss att "Farsta huset" är den ena delen av tunnelbanestationen "Där åker vi till Farsta". De berättade om vad de brukar göra med sina familjer, vilka kompisar som bor nära, vad de brukar leka utanför sitt hus och hur man tar sig hem till dem. Vi reflekterade över saker vi upptäckte, som tex skuggor, årstidsväxlingarna, vårtecken, solceller, ved och grill. Barnen hade massor av bra idéer på hur man kunde göra om det blev strömavbrott tex.

För att ta sig till några barn som bor i Hökarängen fick vi faktiskt ta Tunnelbanan. Här fanns det andra typer av kartor att utforska. Kartor som beskriver tunnelbanelinjerna. I ett av barnens trappuppgångar hittade vi en annan typ av karta över Gubbängen och högst uppifrån kunde vi se ut över tunnelbanan och delar av Gubbängen. 

"Det är det bästa med att bo här. Att titta på utsikten,"

Själva vägen till porten och att få göra det tillsammans var också viktigt för barnen.

"Vi håller handen och går till allas hus."

"När vi gick där var det snö, nu var det en cirkus där."

"Vi gick till mitt hem. Dens hem det är får visa vägen." 

Hemma hos ett barn fanns en stor kollonilott som var så spännande att besöka att vi gick dit både höst och vår för att kunna se vad som hände ute i rabatterna.

Som ett led i att besöka barnens portar fick barnen även, rita sitt hus, rita sin familj, och göra ett självporträtt. 

Andra viktiga platser för barnen:

Coop, centrum, biblioteket, tunnelbanan, Flygplansparken, Båtparken, Starrmyran, Skogen med dödskallebacken, skogen bakom förskolan, dungen med stenen ute på ängen, träden utanför fönstret, Groddammen, skolgården med Skeppet, hinderbanan, fotbollsplanen och löpbanan, samt skogsdungen bredvid löpbanan och fältet. Vi räknar också in förskolan och vår gård, med trädgården som en del av vår närmiljö. 

På utflykterna utmanas barnen sin grovmotorik mycket, vid en port berättade barnet att pappa brukar träna, och vips ville alla visa hur de kunde träna på olika sätt, armhävningar, sittups mm. Vi stannar ofta vid gymmet och är vi i skogen så vill nästan alla barn klättra högst upp på stenen eller någon annan utmaning. Barnen kan oftast inte från början och det är ett perfekt tillfälle för kompisen att hjälpa till genom att tala om alla sina tips och trix och stötta och hejja på kompisen tills den klarar sig själv uppför stenen. Vi pedagoger lyfter aldrig upp barnen, men finns där som extra trygghet när det känns lite läskigt att klättra. Vid hästhoppningen sa ett barn.

"Jag vågade inte hoppa först, det var så högt, sen tittade jag på kompisen hur man gör. Sen kröp jag under"

Stenen är en plats där världen runt om kan förvandlas till vad som helst, tex ett brinnande hav av lava, där man kan sträcka ut en pinne för att grilla lite korv. I skogen främjas deras fantasi och lekarna blir ofta mycket fantasifulla, skapar möjligheter till samarbete och välkomnar in alla kompisar i leken då vi ofta är ute i mindre grupper där det är lättare för barnen att låta precis alla vara med i leken.

Tex är de ofta ett helt gäng som samarbetar för att lyfta de största grenarna bort till kojan de bygger. 

Barnens tankar om rörelse:

"Om man inte rör på sig blir man sjuk"

"Vi rör på oss för att vi ska det"

"Jag har lärt mig att klättra på träd. Jag kunde det, när jag fyllde år precis, fyra år, då kunde jag inte klättra. Nu så kunde jag klättra så var det."

"Det är bra för hjärtat att röra sig, då kan blodet pumpa"

Ute i skogen har barnen även stött på många djur, bland annat en liten rådjursfamilj, vi har också uppmärksammat årstidskiftningarna på vårt träd utanför fönstret. Tillsammans skapade barnen trädet, med kritor, vattenfärg, silkespapper, lera, kartong mm. Av lera skapade de rådjursfamiljen och andra djur som barnen vet finns i vår  närmiljö. 

Det allra viktigaste i projektet för oss är att barnen ska skapa en relation till deras Närmiljö och att bry sig om djur och natur. Och det märks i deras tankar om skräpet de hittar i skogen att de bryr sig om djuren i Naturen.

Barnen berättar:

"Vi plockar skräp. Panta burkar. Inte slänga skräp i samma papperskorg"

"Att vi var skräpplockarhjältar. Man slänger skräpet det man inte ska slänga och det värms upp och det kan bli en explosion och då kan det smälta och förvandlas till nytt. (Var ska man slänga sakerna, tex plast, papper osv?) Det ska ligga i återvinningen eller vanliga soptunnor."

"Det kommer en bil och hämtar skräpet, fast inte kläder""Mitt skräpplockardiplom rev min lillebrorsa sönder. Jag har plockat skräp."

"Att man bara får bryta av gamla träd. Man bestämmer inte själv vilka träd det är"

"Äpplen blir till jord, det får man slänga i naturen."

"Knivar och glas är farligt"

"Plastflaskor kan vara farliga för fiskar de kan fastna i dem. Det är farligt för oss att plocka cigarett".

"Insekterna gillar det inte"

"Det är farligt att slänga cigaretter och glas, det kan komma någon med hund eller katt som gör illa sig." -"Eller en tiger"

"Jag tänker att om jag ska städa hemma, papper, plast och godis, då ska jag ta den där grejen. "Visar hur den nyper upp skräpet"

"När en kanin kommer och hoppar, den kan äta morot och det kan komma glas i den."

"Gummisnodd får man inte slänga i naturen"

"Godis fastnar i fågelns mun. Och tuggummi"

För att knyta ihop hela projektet gick vi igenom bilder och material tillsammans med barnen, en aktivitet som många fastnade vid var webbägget. Vi valde det som en sista uppgift för att ge barnen möjlighet att titta riktigt nära på något i närmiljön och sedan få möjlighet att skapa utifrån sitt fynd.

Barnen fick i uppdrag att välja en plats i närmiljön, genom att få ge förslag och diskutera med varandra kom de fram till att Skogen, Stenen vid ängen, och trädgården var bra platser och sedan fick de rösta fram en plats som gruppen gemensamt gick till. Vi pratar med barnen om att det är demokrati, att alla har rätt att rösta och det sedan blir det som flest röstar på. 

När barnen arbetar med webbägget tränar de mycket på öga hand koordination. Det är inte alls enkelt att leta reda på objektet samtidigt som du ska hålla koll på skärmen på Lärplattan. För att se bra, måste man även kunna snurra på toppen av webbägget för att fokusera på det du vill se i bild.

Ord vi använder: Förstora, Kamera, Zooma, Fokusera, Webbägg

På Vernissaget fick barnen visa upp sina bilder från Webbäggsuppdraget.

Vad kan du nu som du inte kunde innan.

Allting! Precis många saker. Precis allt!

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,

  Lpfö 18
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

  Lpfö 18
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,

  Lpfö 18
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,

  Lpfö 18
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

  Lpfö 18
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

  Lpfö 18
• skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, och

  Lpfö 18
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,

  Lpfö 18