SKA Snöflingan

På Snöflingan arbetar vi med de ekologiska och ekonomiska delarna av hållbar utveckling och använder oss av Sopsamlarmonster.

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Nuläge 

Använd resultat och mätningar från tidigare uppföljningar, reflektioner, analyser och andra relevanta underlag t.ex. resultat från enkäter, observationer, självskattning och synpunkter som inkommit under året.

• Var befinner vi oss just nu?

Vi har under vårterminen -22 arbetat aktivt med Sopsamlarmonstren, varje monster representerar olika avfall. Vi har tillsammans med barnen vid olika aktiviteter och undervisningstillfällen lärt oss om t ex sopsortering, odling (här får vi in tre delar från läroplanen - miljömässig, ekonomisk och social)

• Var är vi i det systematiska kvalitetsarbetet? Vad vill vi ta reda på, vad är vi nyfikna på och varför?
  

  Normer och värden Snöflingan.
  Läroplanen för förskolan säger att ;
  ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
  • förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, • sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
  • förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och
  • respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
  
  På snöflingan arbetar vi såklart aktivt med normer och värden varje dag genom exempelvis konflikthantering, diskussioner om hur vi är mot varandra, turtagning, empati samt att vi uppmuntrar barnen till att hjälpa varandra i olika situationer.
  Under höstterminen har vi sett att konflikterna i barngruppen har ökat.
  Det handlar ofta om att någon kompis känner sig utanför i leken och inte får vara med.
  Därför har vi pedagoger börjat att vara mer delaktiga i barnens lek och är även mer närvarande när barnen leker själva för att kunna hjälpa till att stötta när konflikter uppstår genom observationer.
  
  Vi har även börjat med mer lärarstyrda lekar så som kurragömma, ett två tre rött ljus, gömma nyckeln och likande för att alla barn ska få vara delaktiga och för att barnen ska samarbeta med varandra. Under frukost och mellanmål har vi ett lite mindre bord där tre eller fyra barn får sitta utan en pedagog och samarbeta och hjälpa varandra med att exempelvis smöra smörgåsen och hälla upp mjölk. Vi uppmuntrar även barnen att hjälpa varandra i alla situationer på förskolan, exempelvis att plocka undan, hjälpa varandra i hallen och liknande.
  
  Vi läser även kompisböckerna för barnen som handlar om kaninen och igelkotten och deras olika vardagsdilemman. Efter vi har läst diskuterar vi tillsammans vad boken handlar om samt försöker koppla det till olika situationer på vår avdelning.
  
  Något vi vill testa under höstterminen är att införa så kallade ”kompiskort” där vi har barnens namn på olika lappar och därefter parar ihop barnen två och två slumpmässigt och de barnen får leka med varandra en stund. Det kan antingen vara lekar barnen bestämmer själva tillsammans eller att barnen får hjälp av oss för att bestämma en aktivitet/lek. Detta vill vi prova för att vi vill kunna skapa nya relationer samt nya lekkonstellationer i gruppen och förhoppningsvis minska konflikterna i gruppen. Vi arbetar även med sopsamlarmonstren Sopsamlarmonster | Hässleholm Miljö Där arbetar vi med källsortering, omsorg för djur och natur samt att vi ska vara rädda om vårt material på förskolan.
  
  Inflytande och delaktighet
  
  Läroplanen för förskolan säger att alla barn ska få möjlighet att få "intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation"; 
  
  På snöflingan arbetar vi med inflytande och delaktighet genom att vi utvecklar våra miljöer efter barnens intressen och i samråd med barnen. Vi planerar alltid våra inköp tillsammans med barnen för att höra vilka material de anser att vi behöver. 
  Under våra samlingar arbetar vi aktivt med att alla barn ska få komma till tals och samtalar om att det är viktigt att lyssna på varandra. Vi arbetar också med att de barn som inte tar så stor plats i gruppen ska kunna känna sig trygga i gruppen och ta mer plats om de vill genom att exempelvis fråga vilken sång som önskas, vad barnen gjort i helgen eller vad som ska hända i helgen och likande. 
  
  Vi arbetar aktivt med vår aktivitetstavla där barnen själva får välja vilka aktiviteter dem vill göra, detta för att barnen ska känna att deras dag på förskolan är meningsfull och att de själva har inflytande över sin dag på förskolan. 
  
  På snöflingan arbetar vi för att ha en tillåtande klimat och arbetar mycket med positiv omformulering. Istället för att säga nej och stopp försöker vi (i den mån det går) att låta barnen bedriva sina lekar som barnen vill ha det. Vi anser att material kan flyttas mellan stationer om barnens lek är i behov av det. Vi försöker att arbeta utifrån barnens eget perspektiv snarare än vårt eget barnperspektiv, detta för att vi vill komma ifrån våra förutfattade meningar om vad barnens behov och att barnen istället för vara med och påverka sin vistelsetid på förskolan.  

• Vilka prioriterade utvecklingsområden har vi i förskolan/barngruppen just nu?

 

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Vilket utvecklingsområde ser vi och vad är det vi vill uppnå, hur ser det ut när vi nått målen.

Prioriterat målområde: Beskriv prioriterat målområde och koppling till målformuleringar och taggar för läroplanen

Förväntat resultat: Beskriv förväntat resultat. Vilka effekter och förändringar förväntar vi oss se hos barnen som visar att vi är på rätt väg? Vad konkret vill vi uppnå?

Stöd i forskning och vetenskaplig grund: Beskriv kortfattat.

 

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Vilka aktiviteter/insatser ska vi göra, beskriv specifika handlingar som ska göras för att uppnå vårt utvecklingsområde

Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära: Vilka förmågor, färdigheter, begrepp ska barnen få möjlighet att möta, förstå och utveckla. På vilket sätt erbjuder vi det, hur och när? Barnen lär sig hur sopor ska sorteras, hur de återvinns och blir nytt. De lär sig begrepp som källsortering, återvinning, kompost m.m 

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande: Det är viktigt att barnen känner sig delaktiga i vårt arbete och vi lyssnar på hur de diskuterar och hur de vill arbeta vidare med projektet. Vilka sopsamlarmonster vil barnen lära sig mer om? Barnsyn, atmosfär, attityd och förhållningssätt. Hur planerar och organiserar vi undervisningen så att alla barn känner sig kompetenta och upplever att de har goda förutsättningar för att leka, lära och utvecklas?

Hur ska lärmiljön utformas inne och ute: Vår miljö inomhus ska präglas av sopsamlarmonster och det ska tydligt synas vad vårt projekt är. Det gör vi t ex genom en dokumentationsvägg där vårt arbete synliggörs för barnen, deras vårdnadshavare och våra andra kollegor på huset. På det viset kan vi kollegialt sprida inspiration till de andra avdelningarna på huset. Fysiskt, socialt och språkligt för att främja lek, lärande, utforskande och skapande. Tillgång till material, anpassningar och tillgänglighet.

Hur kommer vi följa upp och utvärdera effekterna: vad ska dokumenteras? Vem/vilka ska dokumentera? Hur och när ska det dokumenteras och följas? 

• Under vilken tidsperiod ska vi arbeta mot de utvalda målen?
• Hur ska vi följa upp arbetet mot målen, för att bedöma måluppfyllelsen?
• Hur ska vi ta tillvara på den spontan undervisningen?

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
• Effekter i form av barns utveckling och lärande
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?