Skolbanken Logo
Skolbanken

Alla åldrar

Projektsammanfattning Sjökon Södermalm 2021-2022, Uppföljningsperiod 3

133441 Förskolan Sjöresan, Stockholm Södermalm · Senast uppdaterad: 31 maj 2022

Det här är den tredje uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektsammanfattning. Projektsammanfattning är en uppföljning av det projektarbete som pågått under året som blir till en pedagogisk berättelse. I Projektsammanfattningen gör pedagogerna en analys av sin undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Sammanfattningen utgör också underlag för gruppens självvärdering genom WKI (Stockholms stads Webbaserade kvalitetsindikator)

 

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Vad kan växa i vår stad?

Vår projektfråga som vi formulerade under HT21: ”Hur nyttjar vår stad jordens resurser på ett hållbart sätt?”
Vi har uppfyllt vår projektfråga/syfte genom att vi arbetat med Hammarbymodellen, som i sin tur lett till att vi skapat vår egen Sjökomodell som innefattar vilka resurser vi har på Sjökon och hur vi kan nyttja dessa på ett hållbart sätt. Vi har gått tillbaka historiskt för att se hur konsekvenserna blivit när man inte värnat om miljön vi lever i. 

Vi har reflekterat mycket med barnen som varit väldigt drivande och delaktiga i utformningen av projektet. Innehållet är ett relevant och viktigt område samt ett stort intresse hos barnen. Vi ville öka barnens förståelse och kunskaper kring hur vårt handlande påverkar framtiden, samt vilka konsekvenser som blivit av hur vi handlat tillbaka i tiden. Vi vill vara med och lägga grunden för en hållbar framtid. Våra förväntningar/mål från början var hur vi som enskilda individer kan vara med och påverka utifrån vår stads förutsättningar samt öka förståelse för vårt jordklot. Våra förväntningar är att barnen både ska ta ansvar och vara med och tänka lösningsorienterat kring miljöfrågor. 

Vi började projektet med att skapa en tankekarta tillsammans med barnen, där vi ställde frågan ”Vad växer i vår stad?”  det resulterade i en tankekarta med bilder som finns synligt i vår pedagogiska miljö.

Utifrån vår tankekarta som vi skapade kom barnen fram till att det är många hus i vår närmiljö som växer fram. Tillsammans med barnen började vi titta på en pedagogisk serie som handlar om att bygga hus från grunden. Efter varje avsnitt reflekterade vi med barnen kring vad vi sett. Efter detta så var det dags att bygga hus själva, vi arbetade i mindre undervisningsgrupper och barnen fick välja mellan att bygga globen, stadshuset eller förskolan, vi använde oss av material som klossar och magneter. Vi la märke till att barnen lyfte begrepp från serien när de byggde och konstruerade som ”grund”, ”stabilitet” och ”vattenrör”. Det blev mycket fokus på detaljer som muren runt stadshuset och de vackra träden. I denna undervisningssituation fick barnen öva på samarbete och lyssna in varandra.

Vi vidareutvecklade undervisningen genom att introducera ett nytt material i situationen, lera. Hur kan vi bygga hus med hjälp av lera och begreppen grund, stabilitet och vattenrör i åtanke? Den stabila grunden skapades med hönsnät för att sedan klä in nätet med leran. Vattenrör monterades på huset i form av färgglada mindre träpinnar. Det kom det under undervisningens gång fram att det behövs elektricitet för att lampor ska fungera. En elektriker skapades med lera och piprensare, där piprensarna stod för elledningarna som skulle monteras på huset.

Vi gick analoga programmeringspromenader hem till barnens hus, där vi dokumenterade med lärplattan vad som växer hos respektive barn. Barnen fick då med hjälp av pilar visa vägen hem till dom.

Vi har skapat en egen ”Sjökomodell” med inspiration av ”Hammarbymodellen” Som visar vilka resurser vi har kring förskolans närmiljö. Vi har bland annat gått på ”brunnjakt” och diskuterat kring vattnets färd under marken, samt brunnars olika symboler och innebörd. Vi har besökt vattenverket från utsidan, reflekterat och diskuterat dess betydelse för Hammarby Sjöstad. För att förklara vattnets väg på barnens nivå har vi använt oss av den pedagogiska sagan ”droppis och herr bajs” som gjort det enkelt och roligt att förstå hur vattnets reningsprocess fungerar.

Vi har arbetat mycket med återvinning och källsortering. Vi har presenterat ”Materialisarna”, där alla figurer står för ett specifikt material i återvinningssyfte. Varje figur har en egen låda som står lättillgängligt i vår pedagogiska miljö där barnen dagligen källsorterar material. Plast, papper, metall, färgat och ofärgat glas och wellpapp/kartong är material som är representerat. Barnen har under läsåret fått bära ner återvinningslådorna till förskolans soprum och sorterat materialet. Vi har även varit med barngruppen till mataffären och pantat burkar som vi sedan handlat något för, samt hämtat matåtervinningspåsar.
I vår närmiljö finns containrar där vi kan återvinna kläder och leksaker. Vi har pratat om olika länders resurser och att alla inte har samma förutsättningar som oss i Sverige. Vi har sedan gått till containrar tillsammans med barnen och återvunnit kläder och leksaker som vi på förskolan inte behöver och som sedan skickas till behövande länder.
Barnen har uppmärksammat att det slängs mycket skräp i vår närmiljö. Det resulterade i att barnen skapade skyltar för att förmedla budskapet att slänga skräpet i sopkorgarna i stället för på marken. Barnen fick själva fotografera med lärplattan för att sedan med hjälp av appen Clips skriva ett budskap på bilden, genom en talfunktion i appen talar man in medan appen skriver det som sägs. Därefter skrevs alla skyltar ut och sattes upp i vår närmiljö. Tillsammans med barnen rundade vi av detta område genom att barnen fick skapa en film i appen Clips som handlade om att inte slänga skräp i naturen, idén om att skapa filmen kom från ett barn i gruppen. På detta sätt tar vi tillvara på barnens intressen och de får inflytande i vår undervisning. De utvecklar kunskaper kring hur de kan sprida budskap som genom filmer, bilder och text.

 

För att visa på hur olika material påverkar vår miljö skapade vi en förmultningsplanka med följande material: Kaka, äpple, porslin, mjukplast, apelsin, papper, pantburk, kartong, hårdplast, metallock och vindruvor. Plankan grävdes sedan ner under marken i skogen innan vintern, för att sedan återkomma och gräva upp plankan under våren för att se hur dom olika materialen påverkats av naturen.

Under projektåret har vi skapat många olika sånger. Genom att skriva sånger och sjunga tillsammans arbetar vi med språkutveckling. Barnen lär sig nya begrepp och kunskaper på ett härligt och lustfyllt sätt. Vi har både vår sjökolåt, projektvisa om vad som växer i staden och återvinningssången. Genom att vi skrivit egna sånger med barnen kan vi se att de vill leka med andra traditionella visors texter. De skriver om och göt dem till sina egna, som t.ex. imse vimse giftspindel. Vi övar på begrepp, repeterar och bekräftar kunskaper genom melodi och rim.

Barnen visade ett stort intresse för djur som levde förr. Vi började med att kolla på de pedagogiska filmklippen djur som tar slut. Filmklippen handlar om djurarter som kommer och går på jorden samt olika förklaringar till varför djuren inte lever kvar. På ett lättsamt sätt lyfter dem hur människorna tar över planeten och hur klimatet förändras. Mellan varje klipp hade vi diskussioner kring vad vi såg. Avsnittet ”När jorden ändrar sig” handlar om dinosaurier och andra arter som inte finns längre, samt vilka arter som lever kvar från samma tid. ”Klimat och människor” handlar bland annat om djur som mammutar, grottbjörnar och sabelkatter. De finns inte kvar på grund av människor som jagat eller tagit deras hem. ”Människor tar över planeten” handlade om djurarter som varit lätta byten för människor, då de jagats för att bli mat eller för att de konkurrerat om mat, eller utrymme. Barnen har visat stor empati för de olika djur och vi har samtalat om vad vi kan göra för att hjälpa dom. Hur kan vi göra för att ta ner mindre skog? Vi har reflekterat kring vad vi har på förskolan som är gjort av träd. Papper kom barnen fram till. Vi har pratat om vikten av att inte slösa på jordens resurser och vikten av att källsortera. Då behöver vi inte ta ner lika mycket träd och vi tar vara på det vi har. Vi diskuterade även kring elefanter, vars betar människorna också jagat efter, samt andra djur som är utrotningshotade idag. Barnen vill plantera träd och laga jordklotet. Barnen berättade om verktyg hemma men är osäkra på om det går med hammare, tejp och skruv. Vi skapar en förståelse för att det vi gör här och nu påverkar vårt jordklot. Utifrån pedagogiska filmen djur som tar slut, fick barnen skapa något kreativt i lera som dom sedan fick färgsätta.

En annan reflektion i projektet som vi arbetat med i vår lärmiljö är att vi spridit ut små dörrar på väggarna. Men vad gömmer sig bakom varje dörr? Här finns barnens projektuppdrag där de dokumenterat vad som växer i vår stad. För att göra dokumentationen pedagogisk ville vi att barnen skulle reflektera kring sin egen dokumentation. Vi ville även att barnen skulle skapa nyfikenhet kring varandras projektuppdrag.


Senare i projektet har vi tillsammans med barnen arbetat med greenscreen, Och vad är greenscreen kanske några undrar? De flesta av oss har säkert sett en TV- eller filmsekvens som är filmad mot en så kallad greenscreen utan att tänka på hur filmsekvensen är skapad. Det går till så att vi filmar mot ett grönt tyg med lärplattan som sedan byter ut den gröna bakgrunden mot en bild eller film via appen greenscreen. Projektet har tagit en spännande vändning från nutid till dåtid och vi besöker nu platser från förr, till mammutar och dinosaurernas tid. Tanken är att barnen själva får vara digitala producenter och vara delaktiga i att skapa kreativa bilder och filmer och "besöka" olika platser.

I vårt likabehandlingsarbete har vi tillsammans med barnen skapat en kompissol. Där vi reflekterat och haft en dialog med barnen kring hur man är en bra kompis, samt skrivit upp barnens tankar på solstrålarna som sitter synligt i vår pedagogiska miljö. Vi läser kontinuerligt de olika kompisböckerna som baseras på barnkonventionen. Syftet med böckerna är att öka barnens kunskap och förståelse för sina rättigheter.

Som avslut på läsårets projekt skapade vi tillsammans en dinosaurie format av hönsnät, ståltråd, återbruksmaterial, lim, piprensare och silkespapper. Barnens kreativitet och problemlösning sattes i fokus, resultatet blev fantastiskt! Hela förskolan var med och skapade dinosaurien. Sjökon skapade själva dinosaurien med hönsnät och fyllde den med silkespapper.

Genom att vi reflekterar kontinuerligt tillsammans med barnen. Innan, under och efter varje undervisningstillfälle, vid samling, återsamling och under måltider. Har barnen fått syn på sin egen och varandras lärande och förändrade kunnande.

Vi har en tydlig veckostruktur där alla känner sig involverade, delaktiga och med en gemensam plattform har arbetslaget fungerat väl. Vi tar vara på varandras olika kompetenser och idéer genom att vara positiva, engagerade och in lyssnande gentemot varandra. Vi känner oss inte helt färdiga kring sjökomodellen och kommer fortsätta arbeta med den nästa läsår.

Material som vi ser gynnat barnen i deras utforskande är framför allt: olika byggmaterial som klossar och magneter, digitala verktyg, återbruksmaterial och skapande material. Vårdnadshavarna har involverats genom lärloggar, barngruppsINFO, föräldramöten, utvecklingssamtal samt dagliga möten.

Det som förvånat oss allra mest är barnens intresse för hur det sett ut historiskt sett. Det vi är mest stolta över är barnens engagemang och förändrade kunnande. Att se barnens glädje kring all undervisning dom tagit till sig. Vår viktigaste lärdom är vikten av en tydlig struktur och planering, det underlättar projektarbetets undervisning. 

 

Så här använder vi lärloggar:

Pedagoger lägger in ett urval av samlad dokumentation i lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning) där syftet är att synliggöra barns lärande.

När en Lärlogg för grupp publiceras blir den synlig i Skolplattformen för vårdnadshavare.

Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.

Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare. I de individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.

 

Så här använder vi reflektionsytan i PoB:

Utgå från aktuell lärlogg tillsammans i arbetslaget, och eller med barnen. Använd gärna projektor för allas delaktighet. I reflektionsfältet skriver ni in era tankar, frågeställningar och förslag till fortsatt planering. Kopiera med fördel in egna reflektionsfrågor, exempelvis: 1) Vad gör/säger barnen? 2) Vad tänker vi om det? 3) Hur går vi vidare?

 


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback