👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Vi tittar och hittar i Skogen

Skapad 2022-06-02 10:02 i Saffransgatan 82 förskola Göteborgs Stad
Förskola
Planering för temat ”Vi tittar och hittar i Skogen”, Vi skall ha roligt i skogen med Barnkonventionens innehåll och vårt Språkliga arbete i fokus.

Innehåll

 

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Vi har sett att våra barn tyckt det har varit roligt att vara ute i skogen och de visar stort intresse för det som finns i vår skog, de är nyfikna och frågar mycket och vill lära sig mer, (och dels har vi en väldigt liten förskolegård så vi måste bege oss utanför den för att begränsa antalet barn på förskolegården).
Vi ser även att barnen har stort behov av att röra sig, öva motorik, och i skogen får vi ett stort rörelserum. Vi personal kan också lära oss mer om de djur och växter barnen får intresse för, och förmedla till barnen.
Vi vill också skapa en "vi känsla" i gruppen och lära barnen att samarbeta. Skogen är bra miljö för att genomföra detta.

 

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Vilket utvecklingsområde ser vi och vad är det vi vill uppnå, hur ser det ut när vi nått målen?

Prioriterat målområde:  Målet är att barnen skall vilja gå till skogen, vara nyfikna på skogen och känna sig trygga i skogen, detta genom lek och utforskande. I skogen kan vi lära oss utifrån olika Lpfö-mål, tex utökat ordförråd, öva begrepp, öva motorik. Vi har detta tema för att barnen ska värna om vår skog och vår miljö.
I vår detaljplanering framgår Lärandeobjektet för närmaste perioden.

Förväntat resultat:  Vi vill att de både nu och i sitt fortsatta liv skall värna vår natur, och att de skall tycka det är roligt i skogen. Vi vill att barnen skall få större förståelse om naturkunskap, växter och djur samt fysikaliska fenomen. Vi förväntar oss utökat ordförråd och begreppsförståelse hos barnen. Vi förväntar oss ett förbättrat kamratskap barnen emellan.

 

Stöd i forskning och vetenskaplig grund: 

Förskolor har en utvecklad undervisning i naturkunskap - Skolverket

 

Genomförande "HUR GÖR VI"?

 

Vi tar med oss vad som står i länken ovan från Skolverkets forskningsartikel om naturkunskap:
”Förskolor som lyckades ”hålla fast” i det naturvetenskapliga lärandeobjektet karaktäriserades av en kunskapskultur där barnens intressen var utgångspunkt för hur temat skulle inledas. Utifrån detta planerade och ledde förskollärarna sedan det fortsatta arbetet med temat. I förskolor där pedagogerna uttryckte att man alltid följer barnen, fick förskollärarna en svår uppgift i att fokusera på ett specifikt lärandemål. Förskollärarens roll blev i dessa förskolor istället fokuserad på att leverera material och att vara lyhörda för barnens nya initiativ och intressen vilket ofta ledde bort från det naturvetenskapliga lärandeobjektet”.

Vilka aktiviteter/insatser ska vi göra, beskriv specifika handlingar som ska göras för att uppnå vårt utvecklingsområde?

Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära: Vilka förmågor, färdigheter, begrepp ska barnen få möjlighet att möta, förstå och utveckla. På vilket sätt erbjuder vi det, hur och när? 

 

Vi berättar för barnen i våra samlingar vad vi ska göra och hur vi ska gå till väga. Vi frågar barnen vad de tror att vi kommer att se när vi kommer till skogen, vad kan vi förvänta oss. 

Vi vill ta med oss inspirationen från skogen tillbaka till förskolan.

 

Allemanrätten.

Fotosyntes.

 

Vi har gjort en Brain-storming av hur vi tänker

 

 

Vi använder oss av Detaljplanering varje vecka för att befinna oss i nuet.

 

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande:  På vår förskola har vi rutiner för Utflykt, dem utgår vi ifrån. Vi beslutar innan vem av oss som gör vad, både vid utflykt samt vid aktiviteter på förskolan (vi har en detaljplanering för detta). Barnen behöver få känna att de är säkra på sin plats, att vi vuxna finns på behörigt avstånd för att kunna leka fritt. Men att vuxna alltid finns med för upptäckandet och/eller som hjälp vid byggande eller vid klättring.

 

Hur ska lärmiljön utformas inne och ute:  Miljön ska vara en säker plats med en fast samlingspunkt och yttre gränsdragningar. Tillgången till material som tex håv, kikare, insektsburkar, förstoringsglas och plastband ska vara tillgängligt för alla barn oavsett ålder. Två vuxna finns nära de allra yngsta som stöttning upp och ner för berg/stenar/stockar och under utforskning. En vuxen är med de äldre barnen under deras upptäckter, klättring och bygge. Vuxna byter av med varandra och hjälps åt över hela utrymmet. 
Vi försöker kontinuerligt se över vår lärmiljö inomhus.


Hur kommer vi följa upp och utvärdera effekterna: vad ska dokumenteras? Vem/vilka ska dokumentera? Hur och när ska det dokumenteras och följas? 

Vi följer upp dagens utflykt tillsammans med barnen på samlingen innan vi lämnar skogen, om de funderat på något, sett något eller upptäckt något som de kan berätta för sina kamrater.

Dokumentering sker med hjälp av bilder/filmer med telefonen/iPad. Vi och barnen tar bilder på barnens lek, upptäckter eller på något de hittat som de vill fotografera.

Under vilken tidsperiod ska vi arbeta mot de utvalda målen? Vi startar nu på våren, och fortsätter in bit in på hösten.

Hur ska vi följa upp arbetet mot målen, för att bedöma måluppfyllelsen?
Förutom Skollag/Barnkonvention/Lpfö/Förvaltningens verksamhetsplan så har vi har vår enhets Årshjul att utgå ifrån, där SKA-arbetet har bestämda tidpunkter.
Vi har veckovis avdelningsplanering där vi reflekterar över det som skett samt gör detaljplanering (=finplanering) för kommande period fram tills nästa veckoAvdelningsPlanering.
Sedan gör vi delanalyser av vår avdelnings Årsplan (=grovplanering) fortlöpande under året med avslutande analys.

Hur ska vi ta tillvara på den spontan undervisningen?  Den spontana undervisningen sker när barnen vill veta något eller har hittat något som de vill veta mer om eller vill att vi ska undersöka vidare. Vi har telefon där man kan söka information och vi kan fota av för att söka vidare när vi kommer tillbaka till förskolan. Innan tillbakagång till förskolan har vi också en återsamling där vi berättar för varandra om upptäckter eller vad vi gjort/lekt.

Så här ska vi dokumentera barnens lärande?

Vad har vi gjort? Vad har vi lärt oss? Dokumentationen läggs ut i barnens egen personliga lärlogg, samt i avdelningens gemensamma lärlogg. Bilderna vi tagit med iPaden – dessa kan vi sätta upp på väggen eller dörren i barnens höjd. Barnen samtalar sen sinsemellan och vi pedagoger dokumenterar det som sägs samt så hjälper vi barnen i samtalen och tillför de rätta begreppen. 

 

 

Reflektera "HUR BLEV DET" och ”hur går vi vidare”?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

  • Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
  • Effekter i form av barns utveckling och lärande
  • Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
  • Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
  • Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
  • Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
  • På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
  • Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
    Lpfö 18
  • självständighet och tillit till sin egen förmåga,
    Lpfö 18
  • förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
    Lpfö 18
  • motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
    Lpfö 18
  • ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
    Lpfö 18
  • förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
    Lpfö 18
  • förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
    Lpfö 18
  • förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
    Lpfö 18