Projektberättelse:

Vi började terminen med att dokumentera barnens frågor och intressen. Startpunkten blev återkommande utflykter till ängen där gräshopparna hoppade och lät. Vi började undersöka och utforska dem, hur gör dom ljud, hur rör dom sig? varför finns dom?, vem äter dom? Många frågor. Det mynnades vidare ut till den mängd snäckor som barnen hittade på ängen och ville bygga bon till. Vad behöver dem? varför finns dem? Barnen skapade snäckhotell på avdelningen och började teater blev i stort fokus på avledningen, de skapade egna filmer i snäckhotellet och levde ut sitt skådespel i samling och vågade ta mer plats, plats där de vågade stå framför alla kompisar och sjunga/ dansa/ berätta.

I och med gräshoppornas försvinnande (flytt) hamnade intresset även på fåglarna, fåglarna som äter snäckor!. Vart flyger dem? Barnen började utforska fåglarna med hjälp av dansen och rörelse där vi även tog avstamp i ett likabehandingarbet och riktade blicken från Sköndal ut mot världen. Vart flyger dem? Vilket språk talas det där?, vilken musikalisk kultur finns där osv? Det växte vidare till en nyfikenhet/intresse för olika språk och kulturer och sin egna identitetsutveckling. 

Rörelsen växte till vind, hur får fåglar kraft att lyfta och orka flyga? Vi börjande undersöka vinden, var inne på fotosyntesen men även på kraft, el/vind mm. Vad är detta? hur får vi kraften? finns det bra el/dålig el?.

Vi begav oss till ängen där det återigen är liv. Det vi kan se är att barnen har förståelse för en del av insekters funktion och värde i naturen och ekosystemen. De har blivit mer empatiska (omhändertagande) och har mer förståelse för "det lilla" i naturen.  Vi kan se stor skillnad från starten av projektet på ängen, på vilket sätt de tog hand om insekter de fångade och vad de gjorde då tittade man i burken, kunde skaka om dem sen va de bra. Nu stoppar de ned försiktigt och är måna insektens behov för att överleva, ex mat, hem mm. 

I alla frågor och utforskande har barnen erbjudits en mängd olika stationer och estetiska uttrycksformer som passar varje barns miniduell lärande. Vi har vi dokumenterat /reflekterat/ analyserat dokumentationen både med och utan barnen men det har skapats en reflekterande kultur på avdelningen. 

 På barnens egna identitetsutveckling ser vi stor skillnad hos många barn både i normkreativa lärandet. Men dels barn som vågar att ta för sig mer, höras, ställa teorier, pröva sina hypoteser oavsett om de lyckas eller "misslyckas" så fortsätter dem och kalla sig för forskare. På individ nivå har vi denna sista termin sett stor skillnad på många barns utveckling och lärande både praktiskt och sin egna identitetsskapande. Det är inte samma prestige längre för många och en annan hunger på viljan att lära sig om världen och omvärlden 

I denna barngrupp har vi arbetat två års tid med tydliga men tillåtande organisation. En organisation där barnen växer med tillit, denna termin har vi haft en självgående barngrupp dom äger avdelningen, materialet, sitt lärande. Dom vet ramarna av organisationen men vet samtidigt att de har fri tillgång till allt på avdelningen men går även själva in i förråd mm för att förse sig med material de behöver för sina uppfinningar och dylik. 

Framgång i projektet  

-Lustfyllt lärande - barnens teorier och frågorhar varit grunden vilket skapat ett lustfyllt lärande och barn som tror påsig själva och våga misslyckas utan fokusera på vägen dit. Barnen kallar sig forskare och vill ta reda på saker.

-utmanat barnen därifrån och tillfört information, material och kunskap för att fördjupa lärandet 

-Erbjudit barnen stationer och utmaningar som passar deras inviduella inlärning ex. Vissa lär av kroppen andra av studier.  

-Projektet var levande vi kan se det i leken, i deras estetiska skapande och deras hunger på att veta mer. 

-Likabehandling arbetet blev synliggjort i barngruppen de lärde om sig själva och sin identitet utveckling samtidigt som de synliggjorde andra kulturer. 

Utvecklingsområden  

• Behöva stanna längre och mjölka ur saker där barnen är.  

• Smalna av projektfråga för att finna djupare analys. Inte spreta iväg för mycket även o vi vill följa barnens frågor våga stanna upp där vi är och utmana dem mer. 

• Behöva sätta ämnes begrepp på det som faktiskt pågår (matematisk utforskande, språk mm)

• Dokumentera mer och bättre analyser på de planerade pedagogiska reflektions stunder.