Utgångspunkt                                                                                             

Utgångspunkten är att vi ser det verbala språket som en viktig förutsättning för lärande, även inom läroplanens övriga målområden som till exempel naturvetenskap eller matematik, vilket gör det särskilt angeläget. Vi ser också ett stort värde i att barnen får utveckla och uttrycka sig estetiskt på många olika sätt, som till exempel via tecknande och måleri, via tredimensionella material som lera och gips, via sång, dans och rörelse, via lek, teater och drama eller via olika digitala tekniker. 

Vi lär oss lyssna och respektera andras tankar, perspektiv och önskningar. Vi tränar på att argumentera och förhandla och sätta ord på det vi tänker och vill. Vi utvecklas i dialog och kommunicerar på många olika sätt.

Vi arbetar med demokrati i vårt projekterande arbete. Det sker via barnens inflytande i projektprocesserna, till exempel genom att vi reflekterar och diskuterar mycket med barnen, vilket skapar delaktighet och engagemang. Demokratifrågan finns också med i vårt språkutvecklande arbete. Det sker genom att barnen får så goda förutsättningar som möjligt för att kunna uttrycka sig och därmed få möjlighet att göra sin röst hörd.

Syfte med förskolans undersökningsperiod i augusti/september

Vi strävar efter en välkomnande och trygg miljö som lockar till utforskande och skapar berättarglädje för barnen i gruppen.

Vi arbetar relationsskapande via ett undersökande kopplat till "språk" och olika berättartekniker. Vår undervisning utgår ifrån barnens kunskaper och tidigare erfarenheter samt från deras tankar och idéer. På så vis skapar vi meningsfulla sammanhang där barnen utmanas och lär tillsammans och där deras egna hypoteser och frågor får stort utrymme och leder berättandet vidare.

Mål                                                                                                                 

Målet är att lära känna varandra genom att erbjuda rikliga tillfällen där barnen både får ta del av olika sagor och berättelser via högläsning och på andra sätt, men också genom att låta barnen leka och skapa egna berättelser. På så sätt och tar vi reda på vad vår grupps barn är nyfikna på att undersöka vidare och lära sig mer om. Med det som utgångspunkt kommer vi i slutet av undersökningsperioden att formulera vår "projektfråga".  

Metod

Under undersökningsperioden erbjuder vi barnen:

1. Rikligt med undervisningssituationer, ofta i mindre grupp, där barnen får möta varandra, språk, sagor, berättande, skrivande, lek, olika estetiska uttryckssätt (både analoga och digitala) tillsammans med oss pedagoger. 

2. Vi skapar möjligheter för barnen att få diskutera och reflektera över sina upplevelser.

3. I våra observationer och lärloggar fångar vi upp barnens tidigare erfarenheter, kunskaper, nyfikenhet, intressen och behov.

Under undersökningsperioden är vår roll som pedagoger att vara interagerande, inlyssnande och nyfikna. 

Vår avdelnings konkreta övergripande planering för undersökningsperioden

Vi kommer starta upp höstterminen och vårt projektet med hjälp av en teater som utgår från boken Gropen av Emma Adbåge. Gropen är en livsbejakande berättelse om barns kreativitet och kraft genom sin lek, och hur barn övervinner motgångar.

"Gropen är en plats vid sidan av, där det kan uppstå nya saker, växa nya växter som trivs just där, och visar det sig, nya lekar. Hur länge som helst, hur roliga lekar som helst. Berättelsen belyser sprängkraften i barns kreativitet och vikten av kommunikation mellan barn och vuxen. Gropen blir en välbehövlig påminnelse om vikten av orörda områden, om ostyrda lekar och också om att själv ibland släppa kontrollen och hitta nya stigar. En livsbejakande berättelse om  barnens rätt till sin lek och fantasi."

Vi kommer att förbereda barnen genom att läsa boken innan föreställningen, prata om bilderna i boken, reflektera tillsammans med barnen om innehållet. Väcker boken frågor hos barnen, vad fastnar de särskilt för? Vi kommer att arbeta i mindre grupper så att barnen får lättare att uttrycka sig och komma till tals. 

Vi vill erbjuda barnen olika sätt att uttrycka sig på, genom olika estetiska uttrycksformer. Vi vill ge barnen möjlighet till reflektion över sitt lärande i mindre och större sammanhang. Vi kommer att  dokumentera barnens tankar och reflektioner med både bild och text. Vårdnadshavare får ta del av detta arbete genom lärloggar och informationsbrev.

Hur planerar vi för att vårt arbete med språkande, sagor och berättande ska främja en utveckling som leder till:

Enhetsmål 1:s förväntade resultat:

-  Barn som utvecklat respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna.

-  Barn som har förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att ge uttryck för egna uppfattningar.

Teatern och sagan om "Gropen" blir gemensam erfarenhet som barnen får möjlighet att arbeta utifrån. Vi planerar att ge barnen tid och möjlighet att reflektera tillsammans, vi tänker att det är ett sätt att visa på allas rätt att komma till tals samt att vi pedagoger hjälper och stöttar de barn som behöver stöd i detta.

Enhetsmål 2:s förväntade resultat:

-  Barn som fått förutsättningar att utveckla sin nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära i likvärdiga och tillgängliga lärmiljöer.

-  Barn som fått förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa.

Med sagan som utgångspunkt får barnen möjlighet att utforska den på olika sätt. Vi läser, berättar och samtalar om innehållet. Barnen ges utrymme till att reflektera tillsammans. Barnen får en annan upplevelse av sagan när skådespelarna kommer till oss på förskolan.

Enhetsmål 3:s förväntade resultat:

-  Barn som fått förutsättningar att utveckla sin förmåga att skapa samt förmåga att utrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.

Vi tänker att erbjuda barnen olika estetiska uttrycksformer och se vad det leder till. Vi utgår från barnens tankar och reflektioner i vårt arbete.

Enhetsmål 4:s förväntade resultat:

-  Barn som fått förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

-  Barn som fått förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

Vi planerar att ta vara på barnens vetgirighet, upptäckarglädje och fascination för naturen. Vi tar vara på naturen och de kretslopp vi möter i vårt närområde. Vi kommer att prata om vikten återvinning och återbruk. Barnen får ta del av detta i sin vardag på förskolan, vi kommer att ha planerade samt spontana undervisningssituationer.

Våra äldsta barn kommer att ta del av "Energiagenterna"

Energiagenterna drivs av SISAB - Skolfastigheter i Stockholm AB och är ett upplevelsebaserat koncept för de äldsta barnen på förskolan att tillsammans med sina pedagoger utforska energifrågor. Deltagandet pågår under hela läsåret och innehåller två teaterbesök på förskolan. Under deltagandet gör vi  tillsammans med barnen olika uppdrag i vår utbildning till energiagenter. Vi kommer att anpassa arbetet till barnens intresse och nyfikenhet. Fokus för Energiagenterna ligger på lustfyllt lärande och metoden är nära kopplad till läroplanen för förskolan. Ett mål för Energiagenterna är att minska energianvändningen men ett lika viktigt mål är att barn och pedagoger lär sig ett förhållningssätt till energifrågor som de tar med sig och sprider vidare till närstående - vilket skapar ringar på vattnet. Det blir ett miljömedvetet beteende som följer barnen genom hela livet och skapar värde på lång sikt.

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,

  Lpfö 18
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

  Lpfö 18
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och

  Lpfö 18
• barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde,

  Lpfö 18
• tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,

  Lpfö 18
• utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen

  Lpfö 18
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,

  Lpfö 18
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,

  Lpfö 18
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,

  Lpfö 18
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,

  Lpfö 18
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,

  Lpfö 18
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,

  Lpfö 18
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

  Lpfö 18