Systematiskt kvalitetsarbete / Junibacken 2022

Systematiska kvalitetsarbete / Junibacken 2022

Nyttiga länkar inför din planering

Innan du påbörjar din planering kan dessa sidor vara till din hjälp: 

• Skolverket
• SPSM
• NCM
• Förskoleforum
• NCS
• Tom Tits Experiment
• Naturhistoriska Riksmuseet

1. Tidigare erfarenheter

• Att vi pedagoger har struktur och syftet klart för oss och att barnen ges möjligheter att göra saker i sin takt och därigenom får känna sig delaktiga i verksamheten.
• Att hela arbetslaget har ett gemensamt förhållningssätt och jobbar mot samma mål skapar trygghet, tydlighet och lugn samt att vi arbetar tillsammans med ALLA barn.
• Vi ser att kommunikationen med barnen gynnas av att vi använder tecken, bilder, föremål och ord för att stärka barnens språk. 

2. Nuläge – Kartläggning

• Vi upplever att många barn i gruppen ännu inte kommit så långt i sin språkliga utveckling så att det använder ett talat språk.
• Vi pedagoger ser att intresset för TAKK, bilder och föremål finns och behöver synliggöras mera.
• Vår miljö behöver bli tydligare med hjälp av bilder och tecken som vi märker upp på väggar, hyllor med mera tecken om hållbar utveckling.

3. Problemformulering

Hur kan vi genom hållbar utveckling få barnen mer kommunikativa?

4. Mätbart mål

”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.”

5. Definition av målet

• Vi tolkar att utveckla ett växande ansvar kan vara att kommunicera sin förståelse för hållbar utveckling.
• Vi tolkar att kommunicera kan vara att göra sig förstådd med tecken, bilder och kroppsspråk.
• Vi tolkar att aktivt delta i samhället kan vara att barnen ges förutsättningar att värna om vår miljö både ute och inne.

6. Målkriterier

•         Vi ser att barnen kommunicerar om hållbar utveckling mer med tecken, bilder och tal.
•         Vi ser att barnen kommunicerar med varandra om hållbar utveckling genom att de tex hjälper varandra källsortera.
•        Vi ser att vår tydliggörande miljö kring hållbar utveckling har gjort att barnen lättare kan samspela och aktivt delta i ett gemensamt växande ansvar. 

·

7  7. Aktiviteter

•        Att vi skapar situationer där barnen stöttar och vägleder varandra med fokus på hållbar utveckling.
•        Låta barnen med hjälp av bilder och tecken sortera material i olika källsorteringskärl.
•       Vi använder oss av litteratur, sånger och ramsor för att kommunicera och synliggöra hållbar utveckling.

8. Metoder och ”verktyg”

Metoder:

• Observationer
• Dokumentationer
• Foton, bilder, teckningar, film, ljud, text
•         Självskattning
•         Reflektioner
•         Återkopplingar
•        Uppföljningar
•         Analys
•         Utvärdering

Verktyg:

• Observation
• Pedagogisk dokumentation, Post-IT lappar, gemensamma dokumentationsmallar
• Digitalkamera, IPAD, projektor, dator
•         BRUK - självskattning
•         Lärande samtal

9. Tidplan för insamling av data: uppföljning, analys och utvärdering:

Uppföljning 1

Datum för Uppföljning 1: 2022-03-21

Styrkor

• Vi ser att flera av barnen har börjat använda sig av tecken som stöd i samspelet med oss pedagoger i vårt arbete med hållbar utveckling.
• Vi upplever att barnens intresse för källsortering har ökat. 

Svagheter

Vi vill utveckla miljön med tydliggörande bilder och text ytterligare kring temat hållbar utveckling.

Måluppfyllelse

Arbetet har påbörjats och vi upplever att vi har väckt barnens intresse kring hållbar utveckling och kommunikation.

Uppföljning 2

Datum för Uppföljning 2: 2022-09-12

Uppföljning 2 ger en samlad översiktsbild. En saklig, värderingsfri neutral information inkl. nyckeltal, måluppfyllelse och liknande. En kortare beskrivning hur arbetet har gått, avtryck i verksamheten utifrån planen.

Styrkor

•  Vi vägleder även våra små barn att vara delaktiga i vårt dagliga arbete med källsortering som tex sortera olika material i olika kärl.
• Barnen var uppmärksamma och aktiva under våra skräpplockar promenader.

Svagheter

• Våra barn som var förebilder i arbetet med hållbar utveckling har bytt avdelning så vi har fått lagt arbetet på en annan nivå.
• Vi vill utveckla miljön med tydliggörande bilder och text ytterligare kring temat hållbar utveckling.
• Vi använder inte oss av tecken i samma utsträckning som tidigare så det behöver vi bli bättre på.

Måluppfyllelse

Arbetet har påbörjats och vi upplever att vi har väckt barnens intresse kring hållbar utveckling och kommunikation.

Analys

Datum för Analys: 2022-10-24

Reflekterande och analyserande beskrivning av avtryck/resultat i förskoleverksamheten utifrån planen, forskning och andras beprövade erfarenheter: "Varför har det blivit som det har blivit, när vi gör som vi gör och tänker som vi tänker?". Tolkningar, jämförelser som skapar en djupare förståelse av de resultat som uppnåtts eller den verksamhet som bedrivits. Kartläggning av tydliga mönster, förklaring av orsaker till dessa mönster och en bedömning av deras konsekvenser.

Styrkor
Att vi ger barnen tid och arbetar kontinuerligt med tydliggörande kommunikation har lätt till att barnen börjat använda sig av tecken samt pekar på bilder och flera av barnen har även börjat använda det talade språket.

Vi försöker vara goda förebilder genom att värna om vår miljö genom att vara rädda om våra saker som tex att inte riva sönder våra böcker eller sparka på en hink eller spade ute.

Svagheter
En svaghet är att barnen ligger i samma utvecklingsnivå när det gäller det talade språket så det finns ingen naturlig förebild i barngruppen.

Vi behöver synliggöra vår miljö kring källsortering för barnen genom att ha tydligare bilder och lådor för att göra barnen mer delaktiga i vårt arbete.

Mönster 

Vi använder oss av ett rikt språk som vi förstärker med tecken, bilder, föremål samt kroppsspråk för att ge barnen möjligheter att återberätta/ visa upplevelser de varit med om, förstärka det som händer just nu samt förbereda barnen för kommande händelser vilket vi kopplar till Persson, S. (2015) Pedagogiska relationer i förskolan där han skriver "Den grundläggande utgångspunkten för pedagogiska relationer är att alla barn (och vuxna) utvecklas och lär i relationella processer som innehåller två ömsesidiga beroende riktningar - att förstå och göra sig förstådd." Vi försöker i alla situationer under dagen ge barnen möjligheter att använda tecken, bilder och kroppsspråk för att kunna kommunicera med varandra och med oss pedagoger.

Sammanfattande analys

För att få en röd tråd i förskolan Kinnekulles arbete med hållbar utveckling har vi introducerat arbetsmaterialet sopsamlarmonster från Hässleholms miljö. För att på ett lustfyllt sätt inspirera barnen att sortera och återvinna förbrukat material. Eftersom barnen på de äldre avdelningarna redan arbetar med detta material vill vi påbörja detta arbetet redan vid de yngre åldrarna för att få en röd tråd genom hela förskolan. Vi ser detta arbetsmaterial som en beprövad erfarenhet som både vår grannavdelning samt andra förskolor i landet använder sig av, som vi kopplar till Ann S. Pihlgren 2022-10-13 föreläsning om beprövad erfarenhet.

Tydliggörande pedagogik handlar om att använda visuella strategier som komplement till det talade språket. En vanlig visuell strategi är att använda bildstöd. Barn är olika, därför behöver förskolan ha olika strategier för att utbildningen ska bli tydlig för alla barn vilket Edfelt m.fl.(2019) skriver i "Tydliggörande pedagogik i förskolan." Vi använder oss av TAKK-tecken samt att vi använder oss av Inprint bilder för förtydliga vår undervisning.

Vi utgår och arbetar efter ICDP Hundeide, K. (2011): "Vägledande sampel i praktiken" där vi bygger på positiva samspel- och goda relationer och följer barnens intressen och initiativ och hjälper barnen sätta ord på händelser och upplevelser och vägleder barnens handlingar på ett positivt sätt. Att det alltid är kompetensen vi ska se/bygga vidare på och inte bristerna. Att vi ser olikheter som en tillgång både hos barnen som hos oss pedagoger.

Vi ser att genom att vi kontinuerligt arbetar med tydliggörande pedagogik gjort att barnen blivit bättre på att kommunicera med varandra och med oss pedagoger.

Utvärdering 

Datum för Utvärdering: 2022-11-28

Djupare sammanfattande analys

All vår undervisning genomsyras av att vi ser på barns lärande ur ett situationsbundet perspektiv där barn "blir" beroende på vad pedagogen ger dem för verktyg. För detta krävs samspelet mellan barn och pedagog. Vi kopplar till artikeln "Så kan vi hjälpa förskolebarnen att utveckla sitt lärande", Partanen. P (2016) där han lyfter att lärandet grundar sig i goda samspel och anknytning. Han beskriver den goda relationen som en osynlig "gummisnodd" som skapar ömsesidig kontakt dvs anknytning. Hans forskning baseras på Vygotskij teorier som benämner det internationalitet, och han anser att det är här lärandet börjar.

Genom att vi lägger stor vikt på att få barnen trygga så ser vi hur de själva vågar pröva och kommunicera genom att de fått många olika verktyg att använda för att kunna visa vad de tycker, känner och vill. 

Vi ser att förskolan Kinnekulle har en röd tråd då barnen möts av skräpmonster (källsortering) och tydliggörande pedagogik på fler av våra avdelningar.

Resultat och måluppfyllelse

Vi har enligt BRUK uppfyllt våra målkriterier till viss del då vi ser att barnen börjar kommunicera, visa förståelse och intresse för hållbar framtid genom att de börjar källsortera med hjälp av våra skräpmonster.

Barnen sorterar och plockar undan lekmaterial efter sig både inne och ute och lär sig genom det att värna om vår miljö.

Barnen har tagit till sig av den tydliggörande pedagogiken som tex användandet av TAKK-tecken och Inprint-bilder, vilket kan ses tex när barnen får välja sång och frukt.  Vid toalettbesök ser vi barnen använda uppsatta Inprint-bilder som stöd för minnet i vilken ordning man torkar sig, tvättar sig m.m.

Slutsatser och lärdomar

Vi är medvetna om hur viktigt det är med tydliggörande pedagogik som användandet av TAKK-tecken och bilder har hjälpt barnen och oss pedagoger att kommunicera. Vi hittar ständigt fler situationer under dagen där vi förstärker samspelet genom att använda tydliggörande pedagogik.

Framgångsfaktorer

Att vi i många situationer i vår utbildning använder oss av tydliggörande pedagogik som TAKK-tecken, Inprint-bilder, föremål samt ord.

Att vi i arbetslaget har en samsyn när det gäller förhållningssätt och att vi har en tilltro till barnets egen förmåga. Vi har en gemensam syn på att låta saker få ta tid vilket resulterar i ett lugn i utbildningen så barnen ges möjlighet att utforska och prova i sin egen takt.

Utvecklingsbehov

Vi vill utveckla utbildningen inom kommunikation och tydliggörande pedagogik där även hållbar framtid lyfts in. Barnen har alla idag en låg mognad i sin språkliga utveckling så vi vill skapa förutsättningar för barnen att utvecklas vidare inom detta.

Vi har mål att synliggöra vår miljö tydligare med mer bilder och text.