👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

PÄRLAN 22-23 Kga Aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Skapad 2022-06-13 14:47 i Pärlans förskola Karlskoga Förskolor
Förskola
Aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling 22-23

Innehåll

Aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling 22-23

Alla barn har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från

diskriminering och kränkande behandling. Alla barn ska kunna delta i all verksamhet på likvärdiga villkor.

 

Vilka risker och hinder finns (övergripande)

 

Var/när finns det risk för diskriminering och kränkande behandling?

 

Det kan finnas risker i alla aktiviteter och miljöer. Bland annat i den fria leken, undanskymda platser så som vagnsförrådet och lövkojorna samt bakom stängda dörrar. I en stor barngrupp där man som ensam pedagog inte alltid kan närvara hos samtliga barn kan det finnas risker för diskriminering och kränkande behandling. Även utomhus kan det finnas risker då vi pedagoger omöjligt kan se och höra allt som sker bland barnen. 

 

Var finns det hinder?

Vid undanskymda platser, både inomhus och utomhus är hinder i det förbyggande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Handlingar mellan barn-barn är inte alltid avsiktliga och barn är oförutsägbara vilket kan vara ett hinder då det blir svårt att förebygga vissa situationer.

 

Analysera orsaker

 

Varför finns det risker och hinder?

 

För många barn per pedagog vilket gör att det blir svårt att räcka till i undervisningen och den vardagliga verksamheten. Vikarier som inte känner till barnens lekar och attityder kan bidra till att det uppstår situationer som annars kan förebyggas. Okunskap och fördomar bland personalen. Hemmiljöns normer och värderingar spelar också stor roll. 

 

Barnen har olika förutsättningar i leken och det sociala samspelet och det i sin tur kan skapa risker och hinder då de inte förstår orsak/verkan.

 

Åtgärder (förebyggande och främjande)

 

Vad/hur kan vi göra?

 

Kön: Att vi är närvarande och lyhörda pedagoger. Öppenhet kring normer och värden. Vi gör medvetna val i exempelvis gruppindelningar. Samtala om allas lika värde. Vi utformar lärmiljön så att den är tillgänglig för alla, oavsett kön.

 

Könsidentitet eller könsuttryck: Vi gör medvetna val i exempelvis gruppindelningar. Samtala om allas lika värde. Om ett barn identifierar sig som det motsatta könet finns vi där och stöttar samt försöker sätta ord på barnets känslor. Både för det enskilda barnet men också för resten av barngruppen. Vi tar hjälp av litteratur samt annat digitalt material. 

 

Etnisk tillhörighet: Samtala om allas lika värde och uppmärksammar att alla är olika. Vi har ett medvetet förhållningssätt när vi bemöter barnens tankar och funderingar kring olika kulturer, utseende och språk. Vi tar även här hjälp av litteratur och annat digitalt material.

 

Religion eller annan trosuppfattning: Vi fortsätter att erbjuda barnen att delta i våra olika traditionsfiranden och respekterar föräldrarnas val och åsikter om de inte vill att deras barn ska delta. Vi är inlyssnande och följsamma när ett barn vill dela med sig av sina traditioner.

 

Funktionsnedsättning: Flera barn i våra grupper har ett svagt språk eller inget språk alls vilket kräver att vi är närvarande samt förstärker med hjälp av tecken, bildstöd och att vi sätter ord på det barnen gör och upplever. Vi ser ett stort behov av att dela in barnen i mindre grupper, där vi tar hänsyn till barnens olika behov och förmåga. För att bemöta barnen rättvist utifrån deras olika förutsättningar behöver vi arbeta mot samma mål samt vara goda förebilder.

 

Sexuell läggning: Vi som pedagoger är medvetna om att det finns olika familjekonstellationer och om funderingar bland barnen kommer upp tar vi hjälp av litteratur och samtalar om ämnet. 

 

Ålder: Vara lyhörda och närvarande pedagoger som vägleder barnen i den fria leken. Vi pedagoger planerar och samtalar kring att det inte alltid är ålder som styr utan att även mognad och barnets intresse har betydelse. 

 

Kränkande behandling: Vi förstärker och uppmärksammar när barnen gör något bra och när någon är en bra kompis. Vi använder kompissolen som ett konkret verktyg och barnen relaterar till den mycket på eget initiativ. Vi motverkar kränkande behandling genom att vara närvarande samt vägleder barnen när mindre bra situationer uppstår.