Aktivt arbete mot diskriminering och kr&auml;nkande behandling 22-23
Alla barn har r&auml;tt till en trygg och stimulerande milj&ouml; fri fr&aring;n
diskriminering och kr&auml;nkande behandling. Alla barn ska kunna delta i all verksamhet p&aring; likv&auml;rdiga villkor.
&nbsp;
Vilka risker och hinder finns (&ouml;vergripande)
&nbsp;
Var/n&auml;r finns det risk f&ouml;r diskriminering och kr&auml;nkande behandling? 
&nbsp;
Det kan finnas risker i alla aktiviteter och milj&ouml;er. Bland annat i den fria leken, undanskymda platser s&aring; som vagnsf&ouml;rr&aring;det och l&ouml;vkojorna samt bakom st&auml;ngda d&ouml;rrar. I en stor barngrupp d&auml;r man som ensam pedagog inte alltid kan n&auml;rvara hos samtliga barn kan det finnas risker f&ouml;r diskriminering och kr&auml;nkande behandling. &Auml;ven utomhus kan det finnas risker d&aring; vi pedagoger om&ouml;jligt kan se och h&ouml;ra allt som sker bland barnen.&nbsp;
&nbsp;
Var finns det hinder?
Vid undanskymda platser, b&aring;de inomhus och utomhus &auml;r hinder i det f&ouml;rbyggande arbetet mot diskriminering och kr&auml;nkande behandling. Handlingar mellan barn-barn &auml;r inte alltid avsiktliga och barn &auml;r of&ouml;ruts&auml;gbara vilket kan vara ett hinder d&aring; det blir sv&aring;rt att f&ouml;rebygga vissa situationer.
&nbsp;
Analysera orsaker
&nbsp;
Varf&ouml;r finns det risker och hinder?
&nbsp;
F&ouml;r m&aring;nga barn per pedagog vilket g&ouml;r att det blir sv&aring;rt att r&auml;cka till i undervisningen och den vardagliga verksamheten. Vikarier som inte k&auml;nner till barnens lekar och attityder kan bidra till att det uppst&aring;r situationer som annars kan f&ouml;rebyggas. Okunskap och f&ouml;rdomar bland personalen.&nbsp;Hemmilj&ouml;ns normer och v&auml;rderingar spelar ocks&aring; stor roll.&nbsp;
&nbsp;
Barnen har olika f&ouml;ruts&auml;ttningar i leken och det sociala samspelet och det i sin tur kan skapa risker och hinder d&aring; de inte f&ouml;rst&aring;r orsak/verkan.
&nbsp;
&Aring;tg&auml;rder (f&ouml;rebyggande och fr&auml;mjande)
&nbsp;
Vad/hur kan vi g&ouml;ra?
&nbsp;
K&ouml;n:&nbsp;Att vi &auml;r n&auml;rvarande och lyh&ouml;rda pedagoger. &Ouml;ppenhet kring normer och v&auml;rden. Vi g&ouml;r medvetna val i exempelvis gruppindelningar. Samtala om allas lika v&auml;rde. Vi utformar l&auml;rmilj&ouml;n s&aring; att den &auml;r tillg&auml;nglig f&ouml;r alla, oavsett k&ouml;n. 
&nbsp;
K&ouml;nsidentitet eller k&ouml;nsuttryck:&nbsp;Vi g&ouml;r medvetna val i exempelvis gruppindelningar. Samtala om allas lika v&auml;rde. Om ett barn identifierar sig som det motsatta k&ouml;net finns vi d&auml;r och st&ouml;ttar samt f&ouml;rs&ouml;ker s&auml;tta ord p&aring; barnets k&auml;nslor. B&aring;de f&ouml;r det enskilda barnet men ocks&aring; f&ouml;r resten av barngruppen. Vi tar hj&auml;lp av litteratur samt annat digitalt material.&nbsp;
&nbsp;
Etnisk tillh&ouml;righet:&nbsp;Samtala om allas lika v&auml;rde och uppm&auml;rksammar att alla &auml;r olika. Vi har ett medvetet f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt n&auml;r vi bem&ouml;ter barnens tankar och funderingar kring olika kulturer, utseende och spr&aring;k.&nbsp;Vi tar &auml;ven h&auml;r hj&auml;lp av litteratur och annat digitalt material.
&nbsp;
Religion eller annan trosuppfattning:&nbsp;Vi forts&auml;tter att erbjuda barnen att delta i v&aring;ra olika traditionsfiranden och respekterar f&ouml;r&auml;ldrarnas val och &aring;sikter om de inte vill att deras barn ska delta. Vi &auml;r inlyssnande och f&ouml;ljsamma n&auml;r ett barn vill dela med sig av sina traditioner.
&nbsp;
Funktionsneds&auml;ttning:&nbsp;Flera barn i v&aring;ra grupper har ett svagt spr&aring;k eller inget spr&aring;k alls vilket kr&auml;ver att vi &auml;r n&auml;rvarande samt f&ouml;rst&auml;rker med hj&auml;lp av tecken, bildst&ouml;d och att vi s&auml;tter ord p&aring; det barnen g&ouml;r och upplever. Vi ser ett stort behov av att dela in barnen i mindre grupper, d&auml;r vi tar h&auml;nsyn till barnens olika behov och f&ouml;rm&aring;ga.&nbsp;F&ouml;r att bem&ouml;ta barnen r&auml;ttvist utifr&aring;n deras olika f&ouml;ruts&auml;ttningar beh&ouml;ver vi arbeta mot samma m&aring;l samt vara goda f&ouml;rebilder.
&nbsp;
Sexuell l&auml;ggning:&nbsp;Vi som pedagoger &auml;r medvetna om att det finns olika familjekonstellationer och om funderingar bland barnen kommer upp tar vi hj&auml;lp av litteratur och samtalar om &auml;mnet.&nbsp;
&nbsp;
&Aring;lder:&nbsp;Vara lyh&ouml;rda och n&auml;rvarande pedagoger som v&auml;gleder barnen i den fria leken. Vi pedagoger planerar och samtalar kring att det inte alltid &auml;r &aring;lder som styr utan att &auml;ven mognad och barnets intresse har betydelse.&nbsp;
&nbsp;
Kr&auml;nkande behandling:&nbsp;Vi f&ouml;rst&auml;rker och uppm&auml;rksammar n&auml;r barnen g&ouml;r n&aring;got bra och n&auml;r n&aring;gon &auml;r en bra kompis. Vi anv&auml;nder kompissolen som ett konkret verktyg och barnen relaterar till den mycket p&aring; eget initiativ. Vi motverkar kr&auml;nkande behandling genom att vara n&auml;rvarande samt v&auml;gleder barnen n&auml;r mindre bra situationer uppst&aring;r.&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;

PÄRLAN 22-23 Kga Aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Matriser i planeringen

Uppgifter