Mälarhöjden/Västertorp Grundverksamhet *avdelning* Läsåret 22/23

I Grundverksamheten ser vi över hur vi kan ta vara på tillfällen till lärande och utveckling i de tre delarna; - Förskolans umgänge - Förskolans rutiner - Förskolans lek- och lärandemiljö. Vi förhåller oss till LpFö 18 samt VP för Mälarhöjden/Västertorps förskolor.

Introduktion till Grundverksamheten

Förskolan, varje arbetslag och varje pedagog tar på sig sitt ansvar för att genomföra läroplanen. Detta genomförande sker bland annat i en grundverksamhet. Grundverksamheten består av tre delar, vilket tillsammans bildar ett sammanhang – förskolans vardag.

• Förskolans umgänge
• Förskolans rutiner
• Förskolans lek- och lärandemiljö

I Grundverksamheten ser vi över hur vi kan ta vara på tillfällen till lärande och utveckling i alla dessa olika delar. Vi förhåller oss till LpFö 18 samt VP för Mälarhöjden/Västertorps förskolor.

Förskolans umgänge

Umgänget handlar om de normer och värden förskolan prioriterar i en demokratisk grupp. Alla ska vara delaktiga oavsett kön, etnisk bakgrund, färdigheter etc. Alla barn i gruppen ska trivas och ha roligt. Gruppen i förskolan har alla förutsättningar att vara jämlik och skiljer sig från många andra grupper i samhället, tillexempel en del fotbollsskolor, där de som är duktigast får spela mest. I förskolan deltar alla barn utifrån var och ens förutsättningar. Barnen kan ha kommit olika långt i sitt växande. Just det faktum, att de befinner sig i olika faser i sin utveckling är en tillgång för gruppen. Barnen lär av varandra. De lär sig att vara i en grupp där alla är delaktiga, med sina likheter och olikheter, på samma premisser. I förskolan lär sig barnen grunderna för det sociala samspelet. De lär sig att hantera sig själva i relation till sina medmänniskor.

Pedagogerna skapar förutsättningar genom att lära ut olika förfaringssätt för social samverkan. Metoder att lära ut kan till exempel vara:

• Turtagning – hänsyn
• Sätta stopp – integritet, gränser
• Göra förlåt – empati

Förskolans rutiner

Rutinerna är förskolans sätt att organisera omsorg och annat ”görande” i sin vardag. Barnen kommer till förskolan med olika erfarenheter och kunskaper. Några brukar somna mellan sina vårdnadshavare i TV-soffan, andra somnar i en egen säng. Några barn får höra godnattsaga när de ska sova, andra är vara att somna ensamma. Det finns barn som inte är vana att sitta på en stol och äta, de kanske har ammats fram till dess att de börjar på förskolan medan andra har suttit med vid bordet tillsammans med familjen en längre period. Nu ska dessa individer somna tillsammans med kanske 15 andra barn på madrasser i ett rum. De ska sitta och äta vid ett bord tillsammans med 5-6 andra. Dessutom ska de lära sig hur de ska gå ut eller in i förskolans lokaler, utan att det uppstår trängsel, de ska lära sig hur man använder förskolans material, hur man beter sig i sandlådan och mycket, mycket mer. Barn tar gärna till sig rutiner och gör dem till sina, så länge de får tydliga och konsekventa signaler om vad som gäller. Barnen lär sig att vara och ta ansvar för en organisation där många människor är inblandade. De lät sig förskolans sätt att göra saker på.

Förskolans lek- och lärandemiljö

Lek- och lärandemiljön ska väcka och möta varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära sig. Förskolan är ett komplement till hemmet. Allt bör vara anpassat för att stimulera och utmana barnet kring de mål som läroplanen beskriver. Avdelningen ska tillhandahålla olika mötesplatser och material. Varje förskola/avdelning skapar sina förutsättningar för lek och andra aktiviteter utifrån sina resurser och läroplanens intentioner.

Sammanfattning

En grundverksamhet finns på alla förskolor i Sverige, den är bara mer eller mindre genomtänkt.  När arbetslaget är enigt om hur just deras grundverksamhet ska se ut och alla pedagoger drar åt samma håll, skapas en trygghet för både barn, vårdnadshavare och pedagoger. En medveten och funktionell grundverksamhet är en förutsättning för förskolans kvalitetsutveckling. Den bildar basen för vidare utvecklingsarbeten på förskolan/avdelningen, så att ny kunskap kan få fäste, när den kompletteras med verksamhetsplaner och olika teman.

Resultat

Barns utveckling och lärande är ett resultat av hur förskolan/avdelningen planerar och genomför sin grundverksamhet. När grundverksamheten är stökig, rörig och de vuxna stressar omkring, lär sig barnen förmodligen ” djungelns lag” – här får man klara sig bäst man kan. När grundverksamheten är demokratisk, tydlig och anpassad efter alla barn på avdelningen, blir barnen delaktiga i sin verksamhet och kan utnyttja miljön till fullo för sitt eget lärande.

Skall barnen utvecklas i den riktning läroplanen förespråkar måste avdelningen planera och genomföra en grundverksamhet som svarar upp mot läroplanen.

 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Undervisningsplan för införande av Grundverksamhet:

Vad?

I Grundverksamheten ser vi över hur vi kan ta vara på tillfällen till lärande och utveckling i alla förskolans olika grundläggande delar, Förskolans umgänge, Förskolans rutiner, samt Förskolans lek- och lärandemiljö

 .Vi förhåller oss till LpFö 18 samt VP för Mälarhöjden/Västertorps förskolor.

Varför/Syfte?

Vi vill skapa en grundverksamhet som är demokratisk, tydlig och anpassad efter alla barn på avdelningen, så att barnen kan bli delaktiga i sin verksamhet och utnyttja miljön till fullo för sitt eget lärande och få möjlighet att bli sitt bästa jag.

Mål:

• ·      En tydlig och tillgänglig lärmiljö     
•      En samsyn runt lärande i förskolans rutiner
•      Barngrupper där alla barn blir sedda och kan delta i aktiviteter och undervisning utifrån sina olika förutsättningar
• Att se/hitta barns intressen och behov och att använda dessa kunskaper för att utveckla verksamheten och undervisningen.
• Att skapa förutsättningar för ett bra samarbete med vårdnadshavarna

Hur?

Grundförutsättningar

Beskriv nuläget i barngruppen: 

- vilka barn har vi i gruppen? Vilka behov finns?

- pedagogernas uppdrag/roller? (ex förskollärare, barnskötare, resursstöd, övergripande roller på förskolan som påverkar avdelningen)

1. Hur ska vi arbeta med lärande och utveckling i förskolans umgänge utifrån (skriv under varje rubrik)

·       Normer och värden

·       Matematik

·       Naturvetenskap

·       Språkutveckling

·       Estetiska uttrycksmedel

·       Rörelse/hållbar utveckling

 

2. Hur ska vi arbeta med lärande och utveckling i förskolans rutiner (lämning/hämtning, påklädning/avklädning, matsituationer, vila, etc) utifrån (skriv under varje rubrik)

·       Normer och värden

·       Matematik

·       Naturvetenskap

·       Språkutveckling

·       Estetiska uttrycksmedel

·       Rörelse/hållbar utveckling

 

3. Hur ska vi arbeta med lärande och utveckling i förskolans lärmiljöer utifrån (skriv under varje rubrik)

·       Normer och värden

·       Matematik

·       Naturvetenskap

·       Språkutveckling

·       Estetiska uttrycksmedel

·       Rörelse/hållbar utveckling

 

 

 

 

 

Uppföljning, reflektion och analys:
Använd dessa frågor på era avdelningsreflektioner, alternativt på egen reflektionstid.

Arbetslagets reflektionsfrågor

• Hur gick det? Varför – pedagogernas, aktivitetens och miljöns roll?
• Hur skapade vi förutsättningar för barnens utforskande och lärande?
• Hur skapades delaktighet för alla barn?
• Vad intresserade barnen?
• Hände något oväntat som vi kan ta med oss framåt?
• Hur hanterade vi barnens frågor och kommentarer?
• Hur utmanar vi barnen vidare?

Arbetslagets analysfrågor

• Hur har projektet/aktiviteten bidragit till barnens förändrade kunnande?
• Vilka lärprocesser kan vi se?
• Vad behöver vi utveckla – Pedagoger, miljö, aktivitet?
• På vilket sätt var barnen delaktiga?
• Hur går vi vidare för att utveckla arbetet mot målen?