SKA Gullvivan dec ht 22

Vårt systematiska kvalitetsarbete på Ängsgårdens förskola

 

Kartläggning och grovplanering av undervisningen

(Sker terminsvis i januari och september)

 

Var befinner sig barnen i sin lärprocess just nu? Vår bedömning utifrån observationer, samtal med barnen, verksamhetsplanens prioriterande område, förväntade effekter och läroplanen.

 

Reflektion och analys

 

– Mål ur verksamhetsplanen:

– Förväntade effekter som vi vill uppnå under läsåret:

Utveckla leken med stöd i barnens nyfikenhet, kreativitet samt lust att leka och lära.

-        Arbetslagen utvecklar leken som stimulerar barnens kommunikation, samarbete och konfliktlösning. -        Barnens lekkompetens, kommunikation och samspel stimuleras med hjälp av mindre lekgrupper. -        Pedagogerna introducerar nya lekupplevelser. -        Pedagogerna tar gestaltande och aktiv roll i leken både inomhus och utomhus. -        Pedagogerna använder organiserad och spontan lek i undervisningen. -        Arbetslagen organiserar lekar som främjar lärande och utforskande. -        Arbetslagen organiserar lärmiljöer som bjuder in till lek och lärande. -        Arbetslagen dokumenterar sitt arbete med att utveckla barnens lek i SKA -        Arbetslagen utgår från lärande objekt och fem nyckelstrategier när de planerar och organiserar för sin undervisning. -        Pedagogerna använder bildstöd för att stödja kommunikationen i barnens lek.

 

– De fem nyckelstrategierna för BFL i förskolan

1.      Att konkretisera läroplansmål för pedagogen och tydliggöra lärandeobjekt för barnen. 2.      Att ta reda på vart barnet befinner sig i sitt lärande och sedan skapa lärandesituationer och hitta belägg för barnets förståelse. 3.      Att ge feedback som utvecklar lärandet. 4.      Att utforma situationer där barnen uppmuntras att lära med och av varandra. 5.      Att stödja barnet att se och förstå sitt eget lärande.

 

Veckoreflektion v. 49

 

– Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?
Lucia och jul under december månad. Vi har en liten Nisse som springer runt här och gör lite bus för oss. Vi kommer att läsa böcker om jul och vinter utifrån Astrid Lindgrens böcker tex Jul i bullerbyn En del aktiviteter är styrda så som att öva till Lucia medans mycket är icke styrda genom att de får plocka fram och pyssla de julsaker de vill.	Advetsljus, adventskalender,Nisse,  bilder och tecken som stöd m.m På måndagssamlingen tänder vi ljuset i adventsstaken och räknar ner till jul. Vi lär oss de olika tecknen som är lätta för jul tex tomteluva, pepparkaka, lucia m.m Varje dag får ett barn öppna luckan för att få en liten bok, allt för att stimulera språkutvecklingen.	Barnen har varit aktiva i både pyssel och sånger på ett positivt sätt. De har själva plockat fram material och skapat efter mallar och fritt ur fantasin.

 

Veckoreflektion v. 50

 

– Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?
Luciafirande		Denna vecka låg fokus på att genomföra luciafirandet trots många barn sjuka. Det gick fantastiskt bra med alla sånger och de stora barnen som läste verser. Väldigt uppskattat bland alla föräldrar.

 

Veckoreflektion v. 51

 

– Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?
		Denna vecka har vi återigen varit många barn sjuka så vi har mest haft det mysigt och tagit en dag i taget.

 

Veckoreflektion v. 

 

– Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?

 

Aktiva åtgärder

Månadsvis

Aktuell diskrimineringsgrund

September - kön Oktober - ålder November - etnicitet Februari - religion Mars - funktionsvariation April - sexuell läggning Maj - könsöverskridande identitet

 

– Har vi stött på att något barn eller vuxen blivit kränkt på grund av de sju diskrimineringsgrunderna? Om ja, beskriv fallet och vilka åtgärder vidtogs för att det inte händer igen.	– Vilken diskrimineringsgrund arbetar vi med under den aktuella månaden?	– Hur arbetar ni förebyggande i vardagen?

 Terminsanalys

sker terminsvis (juni och december)

– Hur långt har vi kommit i arbetet med det valda målet och de förväntade effekterna?	– Vad fungerade bra?	– Vad kan utvecklas?
Vi har ett roligt och givande tema där vi får in de stora bitarna så som lek, språk, matematik, natur och teknik. Genom detta arbete har vi fått barnen till att leka genom lust och nyfikenhet på ett enkelt och roligt sätt. Utifrån de förväntade effekterna känner vi att har jobbat med alla punkterna på ett positivt sätt. Det viktigaste i detta temat är att vi för Leken och kulturskatten med Astrid Lindgren vidare. Vi har under hösten även plockat in ostrukturerat material på avdelningen tex sand att leka i, knappar och bönor att leka med. Samt att det finns kottar, pinnar och annat natur material att pyssla med i ateljen.	Det som fungerar väldigt bra är att man har ett tema att utgå ifrån för att lättare göra aktiviteter. Det är lätt att göra aktiviteter utifrån Astrid Lindgren som knyter an till lek, språket, matematik och natur. Denna termin har vi jobbat med Pippi, Emil och Ronja. I Pippi vävde vi in familjesituationer, identitet, barnkonventionen, motorik m.m. Under Emil fick vi in djur, snickarboa. allas lika rättigheter, marknad m.m. Hos Ronja vävde vi in värdegrund, vänner, gemenskap, väder m.m. Vi har under tiden har barnen skapat olika saker utifrån ostrukturerat material som de själva har haft möjlighet att plocka fram och jobba med, mycket tillgängligt. Vårt priomål är Lek och det är så kul att se barnen att leka sig in rollerna både i små och stora grupper. Kontinuerligt under hösten har vi haft barnråd både i storgrupp och i åldersgrupper för att lyssna in deras synpunkter och jobba efter de.	Givetvis kan man hela tiden utvecklas vidare utifrån alla punkter men vi har kommit väldigt långt. Det är levade punkter som hela tiden finns med oss i vår planering med barnen. Vi kommer att jobba vidare med Lek utifrån temat med fokus på att lära barnen att leka i både små och stora grupper.  Vi kommer även att jobba vidare med ostrukturerat material och utveckla detta.

 

– På vilket sätt har barnen varit delaktiga i planering, genomförande och dokumentation?
Genom våra barnråd har barnen fått lämna sina synpunkter, funderingar och önskemål. Vi har tagit till oss deras tankar och lagt in det i planeringen. De äldre barnen har själva fått bestämma om och vilka bilder som har dokumenterats. Våra barn gillar att hämta pärmen där vi sätter in bilder på olika aktiviteter