Skolbanken Logo
Skolbanken

Alla åldrar

SKA Gullvivan okt ht 22

Ängsgårdens förskola, Borås Förskola · Senast uppdaterad: 31 oktober 2022

Vårt systematiska kvalitetsarbete på Ängsgårdens förskola

 

Kartläggning och grovplanering av undervisningen

(Sker terminsvis i januari och september)

 

Var befinner sig barnen i sin lärprocess just nu? Vår bedömning utifrån observationer, samtal med barnen, verksamhetsplanens prioriterande område, förväntade effekter och läroplanen.

 

 

Reflektion och analys

 

– Mål ur verksamhetsplanen:

– Förväntade effekter som vi vill uppnå under läsåret:

Utveckla leken med stöd i barnens nyfikenhet, kreativitet samt lust att leka och lära.

-        Arbetslagen utvecklar leken som stimulerar barnens kommunikation, samarbete och konfliktlösning.

-        Barnens lekkompetens, kommunikation och samspel stimuleras med hjälp av mindre lekgrupper.

-        Pedagogerna introducerar nya lekupplevelser.

-        Pedagogerna tar gestaltande och aktiv roll i leken både inomhus och utomhus.

-        Pedagogerna använder organiserad och spontan lek i undervisningen.

-        Arbetslagen organiserar lekar som främjar lärande och utforskande.

-        Arbetslagen organiserar lärmiljöer som bjuder in till lek och lärande.

-        Arbetslagen dokumenterar sitt arbete med att utveckla barnens lek i SKA

-        Arbetslagen utgår från lärande objekt och fem nyckelstrategier när de planerar och organiserar för sin undervisning.

-        Pedagogerna använder bildstöd för att stödja kommunikationen i barnens lek.

 

De fem nyckelstrategierna för BFL i förskolan

1.      Att konkretisera läroplansmål för pedagogen och tydliggöra lärandeobjekt för barnen.

2.      Att ta reda på vart barnet befinner sig i sitt lärande och sedan skapa lärandesituationer och hitta belägg för barnets förståelse.

3.      Att ge feedback som utvecklar lärandet.

4.      Att utforma situationer där barnen uppmuntras att lära med och av varandra.

5.      Att stödja barnet att se och förstå sitt eget lärande.

 

Veckoreflektion v. 40

 

Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)

Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?

Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?

 

Vårt stora tema denna månad utifrån Astrid Lindgren är Emil Lönneberga.

 *Att ta reda på vart barnet befinner sig i sitt lärande och sedan skapa lärandesituationer och hitta belägg för barnets förståelse.

Under denna vecka kommer vi att även här prata om Emils familj och vilka mer som bor på gården. Allt från personer till djur.

Just lärandeobjekt denna månad är SAX och DJUR.

Barnen kommer att få klippa ut de saker som är tydliga med Emil, mösse, bösse och skjorta och göra sig till Emil med hjälp av kort.

Det kommer att vara några små korta filmer med Emil samt boken "Den där Emil"

Åka till 4H gården och titta på djuren.

Ateljen kommer att göras om till en Snickarbod och där kommer barnen att nu få arbeta med olika saker i trä.

Barnen kommer att få lyssna på ett stycke ur sagan där det precis har skett ett hyss och pappa Anton ropar på Emil.

Böcker

Bondgårds djur som visas upp.

 

Veckans Undervisning: Introduktionen av Emil blev uppskjuten till mitten av veckan pga sjukdom bland pedagogerna.

Men när den blev av så var det ett positivt och överraskande moment, för alla visste inte vilken figur vi skulle prata om. Några barn sjöng med i sången. Barnen var snabba med att berätta olika Emil hyss tex soppskålen, musfällorna och Ida i flaggstången. De berättade även om Snickarboden.

Vid samlingen så var det med en ko, ett får, en gris, en höna och en tupp. Men det saknades ett djur, Vilket? Barnen tittade en stund sen kom det ropades från många - häst.

Barnen klippte ut de olika föremålen för att klistra fast de på sitt kort. De var väldigt noga med att klippa. Vi blev förvånade över hur bra några fjärilar kunde hålla en sax och klippa i linje men även att en Ängsmyra inte kunde klippa utan höll med två händer samt inte kunde klippa. Vi får jobba vidare med vissa barn och sax. Samt att vi klipper i tex papper och inte gör hyss genom att klippa i sitt eget hår.

Kul att se glädjen hos barnen när Snickarboden öppnade. De började med en gång att pyssla där och göra olika skapelser.

Vad har barnen lärt sig: Jobba med sax samt vilka djur som bor på en bondgård.

Nästa tillfälle:  fixa mer material till snickarboden

 

 

Besöket på 4H får flyttas fram till en annan vecka.

 

 

Veckoreflektion v. 41

 

Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)

Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?

Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?

 

       Lika rättigheter samt hälsa.

      

       Borstar vi tänderna varje dag? Har någon lagat något hål? Vad mår vi bra av att äta?

      Det pratas mycket nu om Världens barn och hur olika barn har det. Har vi samma möjligheter som barn? Delar vi lika?

Ä     Ängsmyrorna kommer att gå till skogen för att samla material till snickarboden som vi kan jobba med.

 

 

       Arbetslagen utvecklar leken som stimulerar barnens kommunikation, samarbete och konfliktlösning.

-        Barnens lekkompetens, kommunikation och samspel stimuleras med hjälp av mindre lekgrupper.

-        Pedagogerna introducerar nya lekupplevelser.

Vi tar hjälp av Kompisböckerna och Barnkonventionen samt att läsa om "fatijon" ur Emil.

En samling kommer handla om att Ida har tandvärk och hur viktigt det är att borsta tänderna.

Veckans Undervisning: Veckan har flutit på bra med vår planering och våra uppgifter.

När vi hade samling om hälsa och tandvård så hade vi med en tandborste och pratade om vikten att prata om hur viktigt det är. Inga av barnen har lagat sina tänder men de berättade att deras föräldrar har gjort det. Barnen pratade om att några av de har tappat sina första tänder. Alla våra barn borstar tänderna, både själva och med hjälp av föräldrarna.

I den stora samlingen pratade vi om att likheter och om vi alla har det lika med familj, hus, m.m Vi lästa bok från Barnkonventionen "Lika Värde" samt att vi tittade på Fattijon med Emil. Alla vi människor är olika, precis som ett puzzel, men att vi behövs alla för att bli en grupp. De äldre barnen pratade mycket om att Komendoran åt upp alla maten själv och varför delade hon inte lika med de andra som bodde där. De tyckte att alla ska få mat precis som vi på förskolan.

Vi delade barnen i två grupper och gav den ena gruppen ett fat med lite äpplebitar på och den andra gruppen fick ett fat men mycket äppelbitar på. Det blev en bra diskussion om det var rättvist och om vi var lika värda nu. Det slutade med att faten ställdes i mitten och alla fick äta från allt.

Ängsmyrorna gick till skogen för att samla naturmaterial till Snickarboden men det blev också två små lekgrupper när de byggde kojor. En stor koja till barn och en liten till fåglar. Behövdes samma material till både eller kunde fördela så att det ändå blev bra? Stora pinnar till den ena och mindre till det andra. De hade ett roligt projekt och ser fram emot att gå dit igen och hoppas att ingen förstör deras lek.

Att jobba med Emil innebär inte bara att det måste bli hyss utan det finns många bra tillfällen att koppla samman lärande med fantasi på ett roligt sätt.

Vad har barnen lärt sig: att vi ska dela lika och att alla har lika värde!

Nästa tillfälle:  jobba vidare med allas lika värde på ett naturligt och enkelt sätt.

 

 

 

Veckoreflektion v. 42

Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)

Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?

Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?

 

Pengar

Denna vecka är vi att leka marknad och köpa tex frukt eller mellanmål för pengar som de har fått.

 

Pratar pengar och att de behövs för att köpa tex mat.

Vi samlingen får de leksakspengar som de får köpa frukt för.

Veckans undervisning: En aktiv vecka med många barn. Vi fick besök av en förälder som är brandman och han hade den stora brandbilen med sig, till alla barnens glädje.

Vi har skapat oss en egen marknad utifrån att Emil gick på marknad. Vi pratade om vad man behöver för att handla eller om man bara får saker. Alla barnen var med på att man behöver pengar. Alla barn fick var sin leksakspeng som de handlade frukt med sedan fick den lägre valör tillbaka. De flesta barnen handlade en frukt till. Några barn ville spara sin peng och då blev det en diskussion om att spara sina pengar. Detta var en uppskattad uppgift och vi såg barnens glädje i ansiktet. Det blev lite enkel matematik.

Vi pratade om hur föräldrarna betalar när de handlar och det var många som berättade att de betalar med kort. Något barn hade själv fått en peng för att köpa sitt godis och berättade om det. De äldre barnen pratade om att det måste finnas pengar på kortet för att handla. 

En bra diskussion!!

Ängsmyrorna hade sin första träff tillsammans med Smörblomman. Vi hade lära-känna-varandra övningar och lite aktivitetskort. Det var mycket prat om att respektera varandra genom att lyssna på varandra och inte och inte prata i mun på varandra.

Vad har barnen lärt sig: Att man behöver pengar för att köpa men att man också kan spara.

Nästa tillfälle:

 

Veckoreflektion v. 43

 

Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)

Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?

Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?

 

Sista veckan med Emil samt:

Biobesök för de två äldsta grupperna

Nallefest

Emil kull

Denna vecka har det inte blivit ett direkt lärobjekt mer än LEK.

Veckan avslutas med en film med Emil i Lönneberga på avdelningen.

 

Veckans undervisning: Denna vecka har det blivit en åldersindelade aktivitet.

De två äldsta grupperna har varit iväg på bio nere i stan. Det mest spännande är att få åka buss. De yngsta barnen var kvar (fem st) på avdelningen och tyckte det var kul samt för pedagog att se hur de uppskattade att få mer yta att vara på.

Att få ta med sig något hemifrån och visa upp är uppskattat bland barnen. Alla barnen hade med sig en Nalle på Nallens dag. Vi sjöng sånger om nallar tex björnen sover och alla nallar är välkomna. Här plockade vi in lite teknik då korten var med QR kod. Ett barn visste vad det var och ett barn sa att man skannar in koden. Vi satte upp koderna på dörren så att föräldrarna kunde se och skanna av. Vi avslutade festen med en "frukttårta".

Emil kull lektes i lekhallen i olika omgångar med olika grupper och barn och olika åldrar. Här har vi att jobba med vissa barn som är dåliga förlorare över att man inte alltid kan vinna.

Snickarboden är en populär aktivitet med att få använda limpistol och skapa med naturmaterial.

Vad har barnen lärt sig: De har inte lärt sig men vi jobbar vidare med att det viktiga är inte alltid att vinna utan att få vara med.

Nästa tillfälle: Jobba vidare i stora lekgrupper att deltaga och inte alltid vinna.

 

Aktiva åtgärder

Månadsvis

Aktuell diskrimineringsgrund

September - kön

Oktober - ålder

November - etnicitet

Februari - religion

Mars - funktionsvariation

April - sexuell läggning

Maj - könsöverskridande identitet

 

Har vi stött på att något barn eller vuxen blivit kränkt på grund av de sju diskrimineringsgrunderna?

Om ja, beskriv fallet och vilka åtgärder vidtogs för att det inte händer igen.

Vilken diskrimineringsgrund arbetar vi med under den aktuella månaden?

Hur arbetar ni förebyggande i vardagen?

 

När de två äldsta grupperna skulle åka på bio så var det att barn som blev väldigt sur över att inte få åka med. Efter en stund släppte det och hen hittade nya aktiviteter. 

 

Ålder

 

Vi jobbar ju med våra åldersgrupper på avdelningen men vi ser ju också utifrån de olika barnens utveckling. Ibland kanske behöver ett barn vara med i en annan grupp för att klara uppgifterna samt inte känna att de inte kan.

Barnen leker med varandra och det är sällan vi hör att de säger till varandra att "du är för liten och inte får vara med",.

Vi pratar mycket med barnen om att vi är alla stora barn på denna avdelningen.

 Terminsanalys

sker terminsvis (juni och december)

Hur långt har vi kommit i arbetet med det valda målet och de förväntade effekterna?

Vad fungerade bra?

Vad kan utvecklas?

     

 

På vilket sätt har barnen varit delaktiga i planering, genomförande och dokumentation?

 
   

 

 

 


Läroplanskopplingar

öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,

förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,

förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,

får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback