SKA Gullvivan nov ht 22

Vårt systematiska kvalitetsarbete på Ängsgårdens förskola

 

Kartläggning och grovplanering av undervisningen

(Sker terminsvis i januari och september)

 

Var befinner sig barnen i sin lärprocess just nu? Vår bedömning utifrån observationer, samtal med barnen, verksamhetsplanens prioriterande område, förväntade effekter och läroplanen.

 

Reflektion och analys

 

– Mål ur verksamhetsplanen:

– Förväntade effekter som vi vill uppnå under läsåret:

Utveckla leken med stöd i barnens nyfikenhet, kreativitet samt lust att leka och lära.

-        Arbetslagen utvecklar leken som stimulerar barnens kommunikation, samarbete och konfliktlösning. -        Barnens lekkompetens, kommunikation och samspel stimuleras med hjälp av mindre lekgrupper. -        Pedagogerna introducerar nya lekupplevelser. -        Pedagogerna tar gestaltande och aktiv roll i leken både inomhus och utomhus. -        Pedagogerna använder organiserad och spontan lek i undervisningen. -        Arbetslagen organiserar lekar som främjar lärande och utforskande. -        Arbetslagen organiserar lärmiljöer som bjuder in till lek och lärande. -        Arbetslagen dokumenterar sitt arbete med att utveckla barnens lek i SKA -        Arbetslagen utgår från lärande objekt och fem nyckelstrategier när de planerar och organiserar för sin undervisning. -        Pedagogerna använder bildstöd för att stödja kommunikationen i barnens lek.

 

– De fem nyckelstrategierna för BFL i förskolan

1.      Att konkretisera läroplansmål för pedagogen och tydliggöra lärandeobjekt för barnen. 2.      Att ta reda på vart barnet befinner sig i sitt lärande och sedan skapa lärandesituationer och hitta belägg för barnets förståelse. 3.      Att ge feedback som utvecklar lärandet. 4.      Att utforma situationer där barnen uppmuntras att lära med och av varandra. 5.      Att stödja barnet att se och förstå sitt eget lärande.

 

Veckoreflektion v. 45

 

– Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?
Nu startar vi upp Ronja Rövardotter. Vi skapar små grupper för att leka och samtala I samband med Ronja så kommer vi att prata mycket om värdegrund, vänner och gemenskap. Här får vi även in månadens diskrimeringsgrund - etnicitet. Här finns det bra böcker som finns på avdelning att läsa tex "Allt om vänner". Vi pratar lite om väder och tex åska, vad händer när det blir åska. Vi lär oss "Vargsången" här får vi in lite språkträning. Barnens lekkompetens, kommunikation och samspel stimuleras med hjälp av mindre lekgrupper.	Då vi inte är säkra på att alla barnen vet vem Ronja Rövardotter är så tänker vi titta på första delen av filmen.	Veckans undervisning: Vi startade med att visa en bild på Ronja, det var inget barn som visste vem det var. Utifrån detta så har valde vi att se på små avsnitt varje dag på vilan. Denna bok ger många frågor från barnen hela tiden och man hör att de har ett stort intresse. Efter avsnitten har vi varit i mindre grupper för att prata. En fråga var vad är rövare och får man röva? Här blev det bra diskussioner om man får ta saker från andra utan att fråga. Varför är Mattis och Bork osams? De vill ha samma saker men är inte kompisar och kan inte leka ihop. Kan en tjej vara Rövarhövding? Ja, alla kan bara man vill. Detta med Åska har intresserat barnen och två barn visste hus åska uppstår och barnen kunde berätta om egna olika upplevelser av detta väderfenomen. Ängsmyrorna ritade Mattisborgen och det kom detaljer som blixtar, Ronja m.m. Vi repeterade Pippi och Emil, vad de kom ihop. De berättade mycket om var de bor, deras familjer, husdjur osv. Barnen tyckte Pippi var roligast. Vargsången har vi börjar att lyssna till och letat reda på texten.  Barnens lärande: Att man inte får ta något från någon annan. Vi plockade även in ett barnråd om vika sånger vi ska sjunga på lucia. Nästa planering: Fortsätter att svara på barnens frågor och tankar, många ut ifrån värdegrund. Vi fortsätter med Vargsången.

 

Veckoreflektion v. 46

 

– Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?
Lärobjekt: Skogsdjur Vi går till skogen och gör ett "hösttjut"  Här kommer vi att plocka in skogsdjur både de verkliga och även de som finns i boken, rumpnissar, vildvittror m.m Pedagogerna tar gestaltande och aktiv roll i leken både inomhus och utomhus.	Vi sorterar vår djur och lägger de i olika lådor, Skogs djur, Dinosaurier och Savannen djur.	Veckans undervisning: Alla barnen var med på samlingen och där sorterades djuren. Det var olika diskussioner om vart djuren hör. Vi gjorde olika "Latjolaiban" lådor med fyra olika djur och så fick barnen gissa vilket djur som ska bort samt att motivera varför tex  En låda med Fjälluggla, havsörn, pingvin och falk. Vilken ska bort? * Pingvinen för den tillhör inte Ronja * Pingvinen för att den inte kan flyga *Fjällugglan för att den inte äter fisk osv. Det var en rolig aktivitet med många roliga samtal och dialoger om hur vi tänker olika. Något barn gjorde egna förslag på lådor. Ängsmyrorna träffades och gick den nya aktivtetsvägen som kommunen ritat på en gångbana i närheten. Vi lekte bla Emil kull men vi har fortfarande några som är dåliga förlorare när de inte vinner en lek. Här blev det en viss konflikt när man blir tagen och inte kan vinna. Vi har haft utvecklingssamtal med vårdnadshavare till Ängsmyror, det är inga andra som har haft önskemål om det. Barnens lärande: I detta lärandet har vi fått in matematik - sortering och språk - kommunikation, dialog utifrån våra skogs djur. Barnen har också fått lära sig vilka de vanligaste skogsdjuren är samt att vissa bara finns i böcker och fantasi. Nästa planering: Vi går till skogen och fortsätter att prata om skogsdjur samt leka vidare.

 

Veckoreflektion v.  47

 

– Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?
Lärobjekt: Lek i storgrupp samt värdegrund. Att leka gemensamt och dela glädjen över att deltaga i leken är något vi tar med oss från arbetet med Emil där vi hade några "dåliga förlorare" Vi går till en skogen för att leka rövare, Mattisrövare och Borkarövare. Vi kommer att skapa olika ställen där de kan röva olika saker och sedan kommer de att få räkna föremålen. Frågan är om man får röva och ta? Arbetslagen utvecklar leken som stimulerar barnens kommunikation, samarbete och konfliktlösning.	På samlingen kommer vi att prata om det måste vara en som vinner eller om man kan vinna i grupp?	Veckans undervisning: Denna vecka har vi haft gemensamt, för hela förskolan, advent och jul introduktion i lekhallen.  Vi har haft mindre barn denna vecka pga av sjukdomar och där av att vi inte kunna genomföra det som var tänkt i stor grupp men vi har varit i skogen och lekt rövare men inte "rövat och tagit" för det flyttar vi till nästa vecka. Vi hoppas då att det är fler barn i gruppen. Vi pratade även om vilka djur som kan finns i vår lilla skog bla hittade barnen kottar och pratade om vilket djur som har ätit den. Barnen fascinerades av en islandshäst som kom töltande på stigen. Denna vecka har vi i stället passat på att leka i små grupper i andra konsultationer än vad barnen brukar. Det har ändå varit ett samtal på samlingarna om man får ta något från någon annan eller ska man fråga först? Man hör hur barnen tänker olika samt att för vissa är det självklart att ta medans andra tycker man ska fråga. Kanske beroende på vad de har med sig i sina ryggsäckar hemifrån?  Vi har även börjat öva inför lucia. Barnens lärande: Att man inte får ta utan att fråga. Vilka djur bor i vår lilla skog tex ekorre och rådjur. Nästa planering: Vi tar med oss det vi kunnat göra till nästa vecka - lek i stor grupp.

 

Veckoreflektion v. 48

 

– Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?
Lärobjekt: Återberätta I samband med att vi avslutar Ronja så får de lyssna till sagan och rita ner det de ser i sitt huvud. Pedagogerna introducerar nya lekupplevelser.		Veckans undervisning: Vi gjorde avslutning av Ronja Rövardotter i skogen. Det blev en stund mys tillsammans på stenmuren sedan blev det en rövarlek. Barnen var indelade i två grupper, Mattisrövare och Borkarövare, med tydliga gränser var man fick springa. En pedagog var Mattis och en var Borka på var  sin sida av Helvetesgapet och vid sidorna var det vildvittror och grådvärgar. Här i mellan fanns det skatter (bollar) som man skulle röva och ta samt en  större skatt som man sedan skulle röva från varandra. Denna lek tyckte barnen om och de förstod precis vad som skulle göras. Det blev också ett tydligt avslut med en timer där barnen under tid skulle da den största skatten från varandra. Till skogen hade vi även lite svenska skogsdjur (plast) med oss. Vi pratade om vilka som finns där och att vildvittror m.m finns i sagans värld. Vi repeterade och pratade om alla gestalter i boken. Ängsmyrorna fick möjlighet att sitta och rita samtidigt som vi läste lite ur boken. De ritade självklart borgen samt Ronja och Birk. Kul att se och höra hur barnen kan kunde koncentrera sig, rita och lyssna. Ängsmyrorna hade även en träff ihop med Smörblommans ängsmyror. Vi gjorde experiment. Testade ytspänning genom att stoppa fingret i ett glas med vatten och kanel. Vi gjorde regnbågar av varmt vatten och godisar. Slime gjordes av vatten och majsstärkelse och det var en positiv upplevelse för barnen att känna hur man kunde forma det till fast form och när man släppte så blev det flytande form. Barns lärande: Barnen har lärt sig att Ronja är en av Astrids berättelser och att man inte får ta något från någon utan att fråga. Nästa planering: Vi tar med oss barnens glädje över att leka i stor grupp och hur bra det fungerar med tydliga instruktioner.

 

Aktiva åtgärder

Månadsvis

Aktuell diskrimineringsgrund

September - kön Oktober - ålder November - etnicitet Februari - religion Mars - funktionsvariation April - sexuell läggning Maj - könsöverskridande identitet

 

– Har vi stött på att något barn eller vuxen blivit kränkt på grund av de sju diskrimineringsgrunderna? Om ja, beskriv fallet och vilka åtgärder vidtogs för att det inte händer igen.	– Vilken diskrimineringsgrund arbetar vi med under den aktuella månaden?	– Hur arbetar ni förebyggande i vardagen?
En förälder känner sig kränkt över att de måste lämna in ett arbetsgivarintyg över mellandagarna. Hen anser att vi inte har någon rätt att kräva det av dem.	Etnicitet	Det är viktigt att prata med barnen om alla barns lika värde oavsett var man kommer ifrån. Några barn har utländskt påbrå men det är inget som kommer upp bland barnen till diskussion.  Litteratur: * Allt om familjer *Allt om vänner * Den dag du börjar * Min familj * Konrads klänning samt kompis böckerna. Alla finns på hyllan på dokumentationsväggen. Vi har plockat fram mallar på ett luciatåg av nabbipärlor när det finns blandade nationaliteter. En uppskattad av aktivitet.

 Terminsanalys

sker terminsvis (juni och december)

– Hur långt har vi kommit i arbetet med det valda målet och de förväntade effekterna?	– Vad fungerade bra?	– Vad kan utvecklas?

 

– På vilket sätt har barnen varit delaktiga i planering, genomförande och dokumentation?
Vi har pratat med barnen utifrån boken och vad som händer och där har barnen varit med och delaktiga om vad vi kan göra utifrån boken tex gå till skogen samt att leka med skogens djur. De stora barnen har varit med och valt bilder från skogsaktivteten för att sätta i avdelningens dokumentationspärm.

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• föra fortlöpande samtal med barns vårdnadshavare om barnets trivsel, utveckling och lärande samt genomföra utvecklingssamtal, och
• fantasi och föreställningsförmåga,