Puls Historia - Senmedeltid och Stormaktstiden (Åk6)

I boken Puls Historia läser vi om hur Sverige blir en stormakt. De många krigen och hur de påverkade vanliga människor. Hur kungarna blir enväldiga. Hur adelns makt först ökar men sedan minskar. De grymma häxjakterna. Olika folkgrupper i det svenska riket. Barnens plats i historien.

Så här arbetar vi

- Vi utgår från grundboken Puls Historia, där vi läser både i helklass och enskilt.

- Vi arbetar med tillhörande instuderingsfrågor i Puls arbetsbok 3. 

- Vi samtalar och reflekterar i grupp och helklass.

- Med hjälp av pedagogiskt filmmaterial så fördjupar vi oss i viktiga företeelser under Medeltiden och Stormaktstiden.

 

Mål

- Förmågan att göra jämförelser mellan stormaktstiden och vår tid.

- Förmågan resonera om hur levnadsvillkoren har förändrats samt orsaker till förändringarna och konsekvenser av dem.

- Förmågan att söka information och att kritiskt granska källor.

 

Fakta och begrepp som hör till stormaktstiden:

- Hur Sverige kom att bli en stormakt.

- När var Sverige en stormakt?

- Svenska regenter och andra viktiga personer under stormaktstiden.

- Vad har stormaktstiden betytt för Sverige idag?

- Kända och viktiga händelser (Vasaskeppet, 30-åriga kriget, häxprocesserna)

- Hur Sveriges gränser förändrades.

 

Bedömning

Du kommer att bedömas utifrån:

- Hur väl du deltar i diskussioner i klassen.

- Hur väl du utvecklar dina svar i arbetsboken.

- Dina resultat på tillhörande tester om Medeltiden och Stormaktstiden.

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.