👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Hägernstensåsens förskolor - Undervisningsplan för Fjärilen och Nyckelpigan

Skapad 2022-06-17 14:30 i 233171 Förskolan Gläntan Stockholm Hägersten-Älvsjö
Förskola
Avdelningens undervisningsplan beskriver hur ni ska lägga upp undervisning utifrån målen i förskolans läroplan, Hägerstensåsens förskolors utbildningsplan, enhetens övergripande projekt Hållbar framtid, samt övriga relevanta styrdokument.

Innehåll

Inledning

Hägerstensåsens förskolors undervisning bygger på Läroplanen för förskolan, Lpfö 18. Skollagen, Barnkonventionen, Stockholms stads skolprogram, Verksamhetsplan 2021, Utbildningsplan för Hägerstensåsens förskolor samt personalens pedagogiska yrkeskompetens. Vi arbetar även utifrån Planen med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling, samt stadens kulturplan. Vår undervisning vilar på enhetens gemensamma vision:  

Hägerstensåsens förskolor - där delaktighet, mångfald och samarbete ger en likvärdig utbildning där trygga barn med lust lär och utvecklas.

Alla barn i Hägerstensåsens förskolor ges samma förutsättningar till utbildning. Vår pedagogiska metod är ett utforskande arbetssätt där utveckling och lärande sker i samspel med omgivningen, dvs. i interaktion mellan olika individer, miljöer och material. Vi arbetar ämnesöverskridande i projektet Hållbar framtidsåväl social, ekonomisk och miljömässig. Inom projektarbetet ges barnen möjligheter till både planerade och spontana undervisningstillfällen där musik, språk, rörelse, skapande, drama, naturvetenskap, lärande för hållbarhet, matematik och teknik / läroplanens mål integreras.  I projekt utgår vi ifrån barnens intressen, hypoteser och teorier. Vi ger barnen möjlighet att fördjupa och utveckla sina förmågor genom att göra oss nyfikna på vad som redan upptar barnen, vilket undersökande och utforskande de redan håller på med. För att utmana barnen och väcka lust och nyfikenhet till gemensamt lärande organiserar vi oss i mindre gruppkonstellationer. Våra lärmiljöer bjuder in till lek, utforskande och upptäckande och materialet är rikligt, varierat och tillgängligt. Vi arbetar med pedagogisk dokumentation för att fånga och driva barnens pågående lärprocesser och lärstrategier. Genom att dokumentera det som sker och samtala, reflektera och analysera tillsammans med barnen och arbetslaget kan vi förstå mer om hur barnen tänker och gör och utmana dem vidare.

Vår främsta utgångspunkt är att erbjuda barnen en trygg, rolig och lekfull, men också omväxlande och meningsfylld utbildning. Barnsynen präglas av en tilltro till barns kapacitet att utvecklas och lära i sin takt och på sitt sätt. Därför är vår övergripande målsättning att utveckla varje barns tillit till sig själv och sina egna speciella förmågor. För att detta ska kunna uppnås krävs att vi pedagoger är lyhörda, delaktiga och flexibla. I den dagliga samvaron med barngruppen eftersträvar vi att varje barn ska uppleva att vi tar det på allvar, att barnet är en betydelsefull person och en viktig gruppmedlem. Vår ambition är också att vårdnadshavarna ska känna förtroende för vår utbildning och att de ska uppleva att deras barn lär, trivs, utvecklas hos oss.

Utbildningen dokumenteras kontinuerligt och genom reflektion och analyser i dokumentationerna, får vi kunskap om barnens intressen, förförståelse och behov i olika situationer. Vi söker och efterfrågar även barnens tankar kring, och synpunkter på våra aktiviteter och vår miljö. Genom att använda oss av pedagogiska dokumentationer möjliggörs vi att tillsammans i arbetslaget, med barnen och med vårdnadshavarna reflektera över utbildningen. Dessa pedagogiska dokumentationer syftar till att föra barnens lärande och utveckling framåt, liksom avdelningens pedagogiska verksamhet.

Vi använder oss av V. Tuomelas fem språkpedagogiska principer (se bilaga 1) i syfte att stödja barns tillägnande av språket under hela dagen. Vi delar upp gruppen i grupper om färre barn med närvarande pedagoger i syfte att optimera kommunikationsutrymmet. Vi använder oss även av öppna frågor och utmaningar (se bilaga 2). Barnen möjliggörs att uttrycka sina tankar och idéer samt att ta del av varandras åsikter, strategier och kunskaper. De öppna frågorna och utmaningarna bidrar även till att stärka barnens tillit till sitt eget tänkande och det möjliggör för oss pedagoger att ta fasta på barnens förförståelse och anpassa verksamheten så det utgår ifrån barnens beröringspunkter, intressen och referensramar. Vi skapar möjligheter för barnen att möta och upptäcka matematik och matematiska begrepp under hela dagen och göra matematik konkret för barnen genom att samla, jämföra, sortera, klassificera, dela, och räkna i för barnen lustfyllda och meningsfulla sammanhang, där vi pedagoger benämner matematiska begrepp och använder oss av ett i övrigt rikt och nyanserat matematiskt språk (se bilaga 3).

Den fysiska lärmiljön (se bilaga 4) på avdelningen är utformad för att möjliggöra kommunikativa möten och dialog och syftar även till att utmana barnens utforskande. Materialet i lärmiljöerna är därför synligt, lättillgängligt, signalstarkt och undersökningsbart och har skapats utifrån följande ledord: Utforskande, Kommunikation, Lättillgänglighet, Interaktivitet, Glädje, Inflytande, Likheter/olikheter och Fantasi. Genom vårt arbetssätt och vårt bemötande av alla barn vill vi uppmuntra, stödja och utveckla barnens lärande via undervisning i lek och utforskande.

I det följande presenteras de arbetssätt som Nyckelpigan valt att, utifrån utbildningsplanen och uppdragen i övriga styrdokument, fokusera på under HT  2021/ VT 2022.

Planering

Ord att förhålla sig till vid planeringen:

  • Organisering
  • Förhållningssätt
  • Arbetssätt
  • Lärmiljö
  • Tid
  • Pedagogisk dokumentation

 

Så här planerar vi att undervisa för att uppnå målen inom Normer och värden:

Vi vill göra barnen delaktiga i grundläggande demokratiska beslut. Genom olika material kan barnen lättare se hur de demokratiska besluten växer fram.  Vi kommer att lägga vikt vid samarbetsövningar för att stärka gruppdynamiken och lära känna varandra. Genom att dramatisera olika problemlösningar inför barnen vill vi få en diskussion om vad som händer. Vi pedagoger är goda förebilder för barnen

Deluppföljning: barnen är delaktiga i sin verksamhet. detta har genomsyrat hela terminen där de både tillsammans och enskilt har beslutat vad som ska innehålla. eftersom vi har ett öppet klimat har barnen fått möjlighet att själva välja vart de vill vara inomhus exempelvis. 

Slutanalys: Ett exempel för en växande delaktighet och lära känna demokratiska principer är att vi ändrade på sittplats-rutinen inför lunchen och mellanmålet. Vi öppnade upp för diskussioner och reflektioner med barnen hur de vill sitta. Detta möjliggjorde att barnen började uttrycka sina önskemål.

Barnens verksamhet visar sig nu genom ett öppet klimat mellan Nyckelpigan och Fjärilen pga. vi samarbetar kring alla rutiner, övergångar och aktiviteter. Detta gör det möjligt att barnen kan individuellt uttrycka var de vill vara och vad de vill göra. På detta vis kan vi lättare fördela personalen efter behov. Barnens integritet väger stort i verksamheten tex. vi tydliggjorde privata platser såsom toaletten med tydliga skyltar. 

Så här planerar vi att undervisa för att uppnå målen inom Omsorg, utveckling och lärande:

Vi introducerar nytt material för att skapa förståelse för materialets funktion. Vi har delvis utforskande material men vi vill ha mer utforskande och laborerande material som barnen kan upptäcka med. Det ska väcka deras nyfikenhet. Vi använder oss av naturmaterial med olika matematiska begrepp tillsammans med barnen. Vi ser till att skapa material som kan användas inne som ute. Vi kommer använda oss av aktivitetspåsar som vi tar med oss ut när vi går på utflykter och går till skogen. Vi använder oss av att arbeta i olika stationer där vi utnyttjar avdelningens yta och barnen väljer stationer själva med ett visst antal på varje station.

Deluppföljning: Vi har arbetat mycket med laboratorium eftersom vi har gjort den station på fjärilen där barnen kan själv och lärarledda undervisning där barnen kan undersöka komma med hypoteser och diskutera i mellan varandra vad som händer och kan hända. Inne på Nyckelpigan har vi Naturhörnan där vi med barnen har gått runt in närområdet och skaffat material där vi har undersökt längder, vikt och jämfört likheter och olikheter. vi har olika aktivitetspåsar när vi går ut. ett material som barnen uppskattar är naturfrämjandes Mulle olika klurigheter. Vi har olika stationer på båda avdelningarna som barnen utnyttjar och vi delar upp barnen i smågrupper.

Slutanalys: Vi har tagit med oss att jobba med stationsarbete som vi har inomhus även utomhus för att skapa trygga platser där barnen kan utforska olika saker. På detta sätt skapas små öar på en och samma gård så att barnen kan fördela sig och hitta var sina aktiviteter. Husprojektet inkluderar olika ämnen så som matematik,  skapande, språk och rörelse samt samarbete med vårdnadshavarna.

Så här planerar vi att undervisa för att uppnå målen inom Barns delaktighet och inflytande:

Vi tar tillvara på FNs barnkonvention och arbetar med en artikel i taget. Vi synliggör och lyfter fram barnens tankar, känslor och åsikter. tillsammans med barnen för vi en diskussion om hur vi ska ha en bra arbetsmiljö, vilket material barnen uttrycker intresse för och hur miljön på avdelningen ska utformas. Vi är ett team tillsammans med barnen

Deluppföljning: Vi har i olika sammanhang arbetat med kompisböckerna. Där vi tillsammans har funderat kring hur de känner och tänker i olika situationer

Slutanalys: Kompisböckerna tar vi alltid fram som levande material på både avdelningar särskilt mycket när vi ser utvecklingsbehov i barngruppen kring olika teman såsom: integritet, hälsa osv.

 

Så här planerar vi att undervisa inom enhetens gemensamma projekt Hållbar Framtid:

Vi återanvänder material som kartonger, toalettrullar, papper och glasburkar. Vi har diskussioner tillsammans med barnen om återvinningsprocessen för att skapa förståelse och respekt för den miljö och material vi har. Vi tar tillvara på utemiljön genom att ta in material från skogen så som kottar, pinnar, stenar, kastanjer m.m. Vi gör barnen medvetna om sitt eget värde och sitt välmående för att förstärka barnens egna framtid ur ett psykosocialt perspektiv

Deluppföljning: Vi återanvänder olika material till att exempelvis skapa olika saker i ateljén. här har det blivit robotar av gamla mjölkkartonger och toalettrullar. Vi har också som vi skrev tidigare att barnen när de är ute på promenader kommer med saker det vill att vi ska ha i våra miljöer. barnen kommer också med naturmaterial som de hittar på vägen hit eller har varit iväg på semester och tar med sig något som vi både pratar kring och har i våra läromiljöer.

Slutanalys: Både genom undervisning, temainriktat arbete men också genom det spontana intresse av barnen har gjort att vi använde mycket naturmaterial för att leka med, utforska, skapa med. Vi lyfter dagligen med barnen på vilket sätt en hållbar framtid skulle kunna skapas tex. genom att inte slösa med olika material. Vid matstunden gör vi transparent vad som händer när vi slänger en massa mat och hur viktigt det är att vi känner efter vad vi verkligen behöver för att känna oss mätta. 

Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra att kommunicera för att växa in i ett hållbar samhälle där man inte skriker till varandra.

 

Så här planerar vi att arbeta med lärområdet Högläsning:

Under vilostunden arbetar vi som mest med högläsningar i två mindre grupper. Högläsning genomsyrar vår verksamhet under hela dagen då både vi pedagoger och barn hittar tillfällen att läsa och diskutera tillsammans. Vi arbetar med högläsning på olika sätt bland annat genom att använda oss av vår smartboard, pollyglutt, massagesagor och ritsagor, detta ger ett varierat utbud kring högläsning. 
Vi fortsätter att arbeta kring böckerna vi högläser om genom att diskutera och arbete med dem i efterhand.

Deluppföljning: Detta gör vi dagligen. i smågrupper läsa en bok och sedan diskutera kring den. det kan vara allt från återvinning till när får man säga stopp min kropp osv... Vi har oftast också olika uppdrag där bokens innehållet utgör ett tema som vi arbetar kring.

Slutanalys: Vi valde ut böcker som vi jobbade lite djupare med. Genom detta arbetssätt har vi kopplat olika aktiviteter till böckerna för att arbeta mot läroplans målen. Vi skapade, lekte , dramatiserade och reflekterade kring dessa böcker. Vi jobbade både med naturmaterial med också digital kring dessa böcker.

 

Så här planerar vi att arbeta med lärområdet Rörelse enligt Strategi för rörelse och fysisk aktivitet:

Deluppföljning: Barnen har fått varit med och byggt upp olika slags hinderbanor där de har fått klättra krypa, åla, hoppa och springa. när vi är ute på våra olika uppdrag ges möjligheten att få röra sig på olika sätt. Vi skapar också möjligheter att inomhus göra olika aktiviteter så som rörelse oliks lekar och hinderbanor.

Slutanalys: Vi utvecklade våra miljöer inomhus och utomhus så att man kan röra på sig på ett annat sätt tex. bygga hinderbanor med kartonger, krypa genom en hylla, vi gjorde utflykter, FN-internationella dagen för idrott, utveckling och fred som vi firade på fotbollsplanen. I och med att vi utvecklade vår utemiljö samt förråd så har barnen fått tillgång till cyklar dagligen. Detta skapar mindre konflikter för att cyklarna inte är lika speciella längre som förr ut.

 

Så här planerar vi att arbeta enligt Hägersten-Älvsjös förskolors Språkprogram:

Vi uppmärksammar barnens modersmål/ och världens språk. Vi gör barnen medvetna om att det finns fler uttryckssätt och språk än det verbala tex. teckenstöd/ kroppsspråk. Delvis utgår vi från litteracite

Deluppföljning:

Slutanalys: I våra projekt har vi delvis använt teckenstöd men även i miljön har vi börjat lägga till teckenbilder för olika material. Vi har lyft särskilt på samlingarna hur man kan uttrycka olika ord på olika språk. Detta sker mer spontant än på ett planerat sätt. Vi använde oss av polyglutt  för att introducera olika språk. Vi pedagoger uppmuntrar till kommunikation och dialoger oavsett hur barnen uttrycker sig. Barnen vågar mer att uttrycka sig pga. släpper in alla tankar och uttryckssätt och åsikter. 

  

Så här ska vi arbeta med kulturaktiviteter enligt Hägersten-Älvsjös kulturplan, Förskolan som kulturell mötesplats:

(Hur många barn har erbjudits att ta del av någon professionellt arrangerad kulturaktivitet?)

Vår verksamhetsplanering utgår från det vidgade kulturbegreppet i enighet med stadsdelens kulturplan. Utöver detta kommer vi att använda oss av kulturpengen samt att ta del av stadens kostnadsfria kulturerbjudanden. Vi planerar att besöka teatrar, museer samt bibliotek. Vi integrerar eget kulturskapande i lärandet tillsammans med barnen i form av drama, musik, sång, måleri, teater, dans, bokläsning/samtal samt eget skrivande. Utbildningens utformning utgår även från barnens populärkultur.

Deluppföljning:

Slutanalys: Vi har hämtat böcker från biblioteket, vi var på teaterbesök, barnen skapar sina egna rekvisita och bjuder in varandra till föreställningen. Barnen skapar sina egna regler som alla får följa. Barnen bygger sin scen och väntar in att alla kommer på både bio och teater. Barnen leker förskolan, bio, loppis, glasskiosk osv.  Barnen lyfter mycket  om vad de gör hemma kring kultur. 

Dessa samverkansformer ska vi genomföra med vårdnadshavarna:

Vi erbjuder ett ”Möte för Vårdnadshavare” under höstterminen. Vi bjuder in till Vernissage i slutet på varje termin. Vårdnadshavarna erbjuds introduktions-, mellanliggande-, samt avslutningssamtal. Vi erbjuder även extra samtal vid behov och önskemål. Vi har ett interkulturellt förhållningssätt där vi efterfrågar vårdnadshavarnas delaktighet i utbildningen. Genom att synliggöra och involvera barns hemkulturer möjliggörs skapandet av trygghet och självtillit hos barnen.

Deluppföljning:

Slutanalys: Vi skapade utställningsmöjligheter i fönstren för barnen och sina skapelser och konstruktioner. Vi har en dialog med vårdnadshavarna och barnen om vad vi gör i våra projekt. Vi lägger upp inlägg, information och nyheter på skolplattformen för att nå ut till alla vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna har börjat använda sig även av notis/kommentarfälten på skolplattformen för att informera oss. Vi har regelbundna samtal med vh. 

 

Så här ska vi arbeta miljöeffektivt enligt planen för Kemikaliesmart förskola:

Samtliga pedagoger ska genomgå den webbaserade utbildningen som planen erbjuder. Genom enhetens gemensamma projekt Hållbar framtid, ska enheten utveckla arbetet med källsortering. På avdelningarna pågår även ett papperssorterings- samt emballageåtervinningsarbete. Vi strävar efter att alltid släcka belysning i utrymmen som vi inte befinner oss i. Vi undviker stand-by-lägen på elektronisk utrustning och strävar efter att packa torkskåpen torkeffektivt. Miljöarbetet ska vara en integrerad del av den pedagogiska verksamheten och barnen ska ges möjlighet att aktivt delta i arbetet. Vi uppmärksammar internationella dagen för Moder jord. Vi deltar i Skräpplockardagar i samarbete med ”Håll Sverige rent”. Vår undervisning ska ge barnen möjlighet att utveckla kunskaper om hur de kan bidra till en hållbar framtid och de ska även ges möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt

Deluppföljning:

Slutanalys: Vi sorterar ut materialet som inte är kemikaliesmart och vi köper in hållbar material.  Vi använder oss av återvinningsstationer för att tydliggöra på vilket sätt man kan sortera skräp. Många barn återanvänder materialet för sina skapelser från dessa stationer. Vi pratar mycket i barngruppen hur vi kan ta hand om vår miljön (energiagenter).

 

Så här ska vi arbeta med digitalisering enligt de pedagogiska ställningstaganden i planen Digitalisering på Hägersten-Älvsjös kommunala förskolor:

Arbetet med digitalisering i förskolans utbildning ska utvecklas. Alla barn ska ha likvärdig tillgång till digitala verktyg och ska ges möjlighet att utveckla en digital kompetens. Barnen ska erbjudas och utmanas att använda sig av digitala verktyg som en integrerad del i utbildningen där de inte blir passiva konsumenter utan är aktiva producenter. Barnen utmanas att med hjälp av digitala verktyg och olika medier söka information utifrån behov och intresse. Vi ska möjliggöra för barnen att själva med hjälp av olika digitala verktyg dokumentera sina lärprocesser. Vi ska använda ändamålsenliga digitala redskap för att följa upp barnens utveckling och lärande för att genom reflektion och analys förbättra undervisningen.

Deluppföljning:

Slutanalys: vi har börjat använda i-movie och stopmotion för att skapar sina egna filmer och berättelser/ sagor både i projekt och spontant. Vi använder oss av lärplattan/datorn för att söka information om något. Vi uppmärksamma barnen att det är viktigt att vara källkritisk.  

 

Så här ska vi arbeta med samtal med vårdnadshavare:

(antal erbjudna, antal genomförda, genomförande)

Inför samtalen sitter hela arbetslaget tillsammans och diskuterar barnen kopplat till utbildningen, dvs. hur utbildningens hela organisation samt vårt arbetssätt/förhållningssätt möjliggör för barnen att bli. Detta syftar till att möjliggöra att alla i arbetslaget står beredda att genomföra samtalen samt att transparensen kring synen på det enskilda barnet maximeras. När vi sedan påbörjar samtalet meddelar vi vårdnadshavarna att det som tas upp under samtalet är grundat på arbetslagets gemensamma syn på barnet kopplat till utbildningen samt att den som genomför samtalet är ett ”språkrör” för arbetslagets samlade tankar. Då flera pedagoger reflekterar kring- och samtalar om barnet kopplat till utbildningen uppnår vi en så objektiv och rättvis bild av barnet som möjligt är. Under samtalen efterfrågas även vårdnadshavarnas bild av barnet. Samtalen utgår från, ett inom enheten för ändamålet särskilt framtaget samtalsunderlag. Samtalen genomförs dagtid och en pedagog deltar i varje samtal om inte särskilda önskemål eller omständigheter föreligger. Samtliga samtal dokumenteras enligt underlaget. Efter genomförda samtal återkopplas och analyseras det som framkommit av arbetslaget gemensamt i syfte att informera varandra och planera hur utbildningen skall utformas i för att möta varje enskilt barns intresse och behov. Alla vårdnadshavare erbjuds ett mellanliggande samtal under vårterminen. Introduktions- och avlutningssamtalen erbjuds utöver de mellanliggande. Språkkartläggningen genomförs i samband med Introduktionssamtalet. Avslutningssamtalet erbjuds alltid under november-december, terminen innan avslut.

Deluppföljning:

Slutanalys: Vi har genomfört alla våra samtal och dokumenterat dessa samtal.

 

Så här ska vi arbeta med introduktion:

Vi arrangerar digitala visningar av förskolorna för vårdnadshavare och barn, som enhetens pedagogiska utvecklingsledare ansvarar för. Före introduktionsstart skickas information om introduktionen och utbildningen till hemmen. Vi använder oss av familjeaktiv introduktion. Vi använder oss av ett inom enheten framtaget introduktionsdokument. 

Deluppföljning:

Slutanalys: Vi använder oss av familjaktiv introduktion när vi behöver det.

 

Så här ska vi arbeta med överintroduktion mellan avdelningarna:

Inför en flytt mellan avdelningar besöker barnet/barnen den nya avdelningen. Under vårterminen ansvarar personalen för att så ofta som tillfälle ges erbjuda barnet/barnen att besöka de nya avdelningarna

Deluppföljning:

Slutanalys: Barnen kommer på besök på sina nya avdelningar. Detta sker några gånger innan de börjar på nya avdelningen.

 

Så här ska vi arbeta med de blivande skolbarnen enligt Plan för övergång förskola-skola: 

Alla blivande skolbarn i enheten ingår i Flyttfågelgruppen där de under gemensamma träffar med focus på processen och genom utforskandet tillsammans förbereder sig inför skolstart. Skolbarnsansvariga pedagoger på varje förskola i enheten ansvarar för gruppen och aktiviteterna. Hägerstensåsens förskolor har samarbete med Hägerstensåsens skola samt med Västertorpsskolan. Vid önskemål från vårdnadshavare deltar ansvariga lärare i trepartssamtal med informationsöverföring. Vårdnadshavare måste vara närvarande under samtalet och besluta om att släppa på förskolans sekretess gällande barnet.  Under vårterminen erbjuds de blivande skolbarnen olika aktiviteter i tvärgrupper både på den egna förskolan men också inom enheten. Besök i samarbetsskolornas matsalar genomförs och vi arrangerar en enhetsövergripande gemensam avslutning med bl.a. utdelning av diplom.

Deluppföljning:

Slutanalys: Vi har besökt skolans matsal och lekt några gånger på skolgården. Vi gjorde samarbetsövningar med andra förskolor och reflekterade med flyttfåglarna kring övergången. DVS. känslor, intervju, tankar, hypoteser. Detta gjorde vi genom att skapa, rita, prata, leka. Vi hade avslutningssamtal med vh. som vi lagt in i skolplattformen. Vi genomförde några trepartsamtal. Vi hade både delar och hela dagar med bara flyttfåglar för att barnen i samma åldersgrupp skulle knyta an till varandra och för att kunna lyfta alla tankar och känslor med varandra kring övergången. 

 

Så här ska vi arbeta processinriktat i projektform och med pedagogisk dokumentation:

Barnens tankar, idéer och erfarenheter är i fokus och styr verksamheten. Deras frågor, nyfikenhet och lust styr projektens längd, takt och riktning. Projekten har inget färdigt slutmål eller datum, det är processen inte produkten som är viktig. Det som under arbetets gång väcker barnens intresse tas fasta på och leder oss vidare i arbetet. Pedagogerna är medforskande och processerna dokumenteras för att efter reflektion och analys föra arbetet framåt. Vi ska se pedagogisk dokumentation som ett förhållningssätt, och som kommunikation samt som motor i uppdraget att dokumentera, följa upp och utveckla förskolans utbildning. Vi dokumenterar utbildningen för att ta vara på barnens idéer, förförståelse och intressen. Vi observerar, dokumenterar, reflekterar och analyserar i syfte att stödja barnens möjligheter att se, hitta strategier, göra upptäckter, minnas, förstå och få syn på sina egna lärandeprocesser. Arbetet syftar även till att möjliggöra ett samlärande mellan barnen. Barnen ska göras delaktiga i dokumentationsarbetet genom tillgänglig dokumentation som erbjuder återbesök i densamma samt att de utmanas att själv dokumentera. Vi har olika reflektionsforum; Lärarforum där avdelningsansvariga lärare en gång i månaden träffas för att reflektera och analysera kring utbildningsfrågor, Avdelningsreflektion där pedagogerna i arbetslaget veckovis träffas och Nätverksgrupper där pedagoger från alla förskolor i enheten träffas och reflekterar kring specifika ämnen. Den pedagogiska dokumentationen ska möjliggöra för vårdnadshavarna att bli delaktiga i vad barnen intresserar sig för i utbildningen. Dokumentationen från verksamheten utgör även grund för det systematiska kvalitetsarbetet som bedrivs på enheten. Dokumentationen syftar även till att möjliggöra för oss i förskolan att nå ut till samhället i stort.

Deluppföljning:

Slutanalys: Vi skapade en gemensam levande dokumentationsvägg för hela Gläntans förskolan i mitten av förskolan där alla kan sätta upp dokumentation som berör gemensamma aktiviteter såsom förskolans dag, loppet och midsommar och teater osv.

Vi strävar efter ett växande dokumentation. Dokumentationen av våra projekt används i arbetslagen och i barngruppen för att reflektera och komma tillbaka och utveckla vidare projektet. På detta sätt växer dokumentationen i takt med projektet. Där synliggörs det individuella lärandet men också det kollegiala lärandet. 

Under lärartiden reflekterar vi lärare tillsammans kring våra projekt för att kunna utveckla de vidare.

 

Så här ska vi arbeta enligt Plan med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling: 

Planen med aktiva åtgärder ska ses som ett levande dokument och dess innehåll ska alltid ställas mot aktiviteter inom ramen för utbildningen. Planen är också ett arbetsredskap i situationer som uppstår inom ramen för dess innehåll. Planen arbetas aktivt med under avdelningarnas reflektionsforum, lärarforum, förskolemöten samt under avdelningsmöten.

Deluppföljning:

Slutanalys: På förskolemötet lyfter vi frågorna kring diskriminering och kränkande behandling och om vi behöver anpassa vårt arbetssätt för att skapa en trygg verksamhet för barnen och pedagoger. Vi gjorde en uppföljning av planen med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling.

 

Traditioner på Hägerstensåsens förskolor:

Påsk: Traditionell lunch samt skapande aktiviteter med anknytning till påsk och vår.

Internationella dagen för Moder jord/skräpplockardagen med "Håll Sverige rent" 22 april: Vi uppmärksammar med bl.a. skräpplockaraktiviteter.

Förskolans dag: Firas med lekar, maskerad, hattparad/karneval. Aktiviteterna ska kopplas till Förskolans läroplan och uppdrag. Lunch med efterrätt serveras i långbord.

Vernissage VT: Hålls något datum under de två första veckorna i juni. Bubbelvatten och salta pinnar serveras. Tid. 15-17. Under vernissagen visas dokumentation samt alster från den gånga terminen med koppling till läroplan och projekt. Utställningen ska stå uppe ca. en vecka. Tipspromenad är valbar.

Midsommarfirande: Firas med traditionella ringlekar. Lövad stång är valbar. Lunch i långbord med jordgubbar och grädde till efterrätt.

FNdagen 24oktober: Firas med samtal och aktiviteter som har fokus på barnkonventionen. Under veckan serveras maträtter från olika länder och kulturer. vi tillverkar ljuslyktor som använd vid manifestation som äger rum i anslutning till FNdagen.

Lucia och Jul: Luciadagen firas tillsammans på förskolorna genom att de äldre barnen lussar för och tillsammans med  de yngre barnen. Luciatåget och eller luciasamlingen filmas och visas för vårdnadshavare under vernissagen. Barnen bjuds på pepparkaka och clementin. Under december smyckas avdelningarna med ljusslingor, sker skapande aktiviteter med koppling till vinter och jul samt bakning av pepparkakor. Nedräknings-/julkalendrar med koppling till läroplansmålen och projektet kan användas. 

Vernissage HT: Hålls något datum under de två första veckorna i december. Pepparkakor och ljummen saftglögg serveras. Tid. 15-17. Under vernissagen visas dokumentation samt alster från den gånga terminen med koppling till läroplan och projekt. Utställningen ska stå uppe ca. en vecka. Tipspromenad är valbar.

Födelsedagsfirande: Födelsedagsbarnet uppmärksammas under dagen med t.ex. speciell stol, sång, findukat till lunch. De barn som fyller år under helgen uppmärsammas nästkommande vardag. Om barnet fyller år under sommaruppehållet ges ett grattiskort till berörd vårdnadshavare då barnet går på sommarledighet.

Valbara traditioner:

Nobeldagen: Firas med trerätters lunch, dans och diplomutdelning. Under dagen kan olika experiment och aktiviteter, kopplade till läroplansmålen, genomföras.

Rockasockandagen: Aktiviteter under dagen uppmärksammar likheter och olikheter som tillgång.

TAKKdagen: Uppmärksammar genom olika aktiviteter tecken som kommunikationsmedel.

Tipspromenader under vernissagerna: Ska alltid kopplas projektet/utbildningen.

Lövad stång vid midsommarfirandet.

Höstfest under något datum vecka 44: Vi erbjuder maskerad, dans, skapande aktiviteter kopplade till höst och läroplan samt eventuellt någon rolig maträtt.

 

Följande uppföljningsmetoder använder vi oss av:

  • Reflektioner/Lärloggar
  • Observationer
  • Pedagogiska dokumentationer
  • Pedagogiska promenader
  • Vårdnadshavares synpunkter på utbildningen
  • Dagliga samtal med barnen
  • Barnintervjuer
  • Introduktionssamtal/mellanliggande samtal/avslutningssamtal
  • Förskoleundersökningen
  • Deluppföljning av Undervisningsplan
  • Slutanalys av Undervisningsplan
  • WKI
  • Lärarforum