Denna planeringsmall är utformad av Göteborgs stads förskoleförvaltning och ska fungera som ett underlag för att möjliggöra det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan och att arbetet följer läroplanens mål.

För att kunna utvärdera förskolans kvalitet och måluppfyllelse behöver vi följa barns lärande och utveckling samt hur utbildningens förutsättningar påverkar barnen.

Nedanstående rubriker och underrubriker i svart färg kan du ha kvar, men hjälptext i grön färg tar du bort innan du publicerar. Texten är just hjälptext för vägledning.

Tänk på att planeringen blir synlig för samtliga pedagoger i Unikum vid publiceringen i Skolbanken, var noga med formuleringar utifrån GDPR.

 

 

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Beskriv ett nuläge. 

Använd resultat och mätningar från tidigare uppföljningar, reflektioner, analyser och andra relevanta underlag t.ex. resultat från enkäter, observationer, självskattning och synpunkter som inkommit under året.

• Var befinner vi oss just nu?

Vi ser att under föregående termin har miljön bjudit in till samtal kring bokstäver, begreppsdefinition, boksamtal och en god tillgänglighet till böcker. Miljön ser vi helt klart att den behöver arbetas mer med, då det finns några saker som gör att den inte blir pedagogens tredje hand, exempelvis tecken och bilder eller material som beskriver vad som förväntas i olika aktiviteter, lek eller situationer. Likaså att miljön behöver skapa möjlighet för barnen att på egen hand tillsammans med andra barn få utforska och stimuleras i de fokusområden vi arbetar med. 

Genom arbetet med Tre kompis - böckerna har vi erbjudit barnen utveckla sin kunskap om värdegrund. Vi ser att barnen har i större utsträckning fått erfarenhet av sociala samspelsregler, liksom rättigheter/skyldigheter, etik och moral gentemot varandra. Böcker och boksamtal har skapat förutsättningar för barnen erfarenheter av berättandets betydelse både från ett inifrånperspektiv och utifrånperspektiv.

Indelning i mindre grupper samt dagsschema ser vi har gynnat omsorg, utveckling och lärande för barnen. Detta har även bidragit till utökad kvalité hur vi har arbetat tillsammans i arbetslaget samt i hur vi har planerat, genomfört och utvärderat undervisningen

• Var är vi i det systematiska kvalitetsarbetet? Vad vill vi ta reda på, vad är vi nyfikna på och varför?

Vi ser ett behov av kartläggning över barngruppen. Vi vill ta reda på hur:

barnen kommunicerar med varandra,

barnen leker på avdelningen och vad,

barnen tar plats i rummen (vad gör barnen?),

barnen uttrycker sina önskningar och behov....

Vi tänker att utifrån kartläggningen utvärderar vi vart barnen befinner sig i deras behov och kunskaper. Vi kommer jobba med samma temaarbete  De tre kompis - böckerna. Då kan vi också följa vilka begrepp och värdegrund som barnen behöver utveckla sin kunskap i och som vi behöver fokusera samt fördjupa oss i.

• Vilka prioriterade utvecklingsområden har vi i förskolan/barngruppen just nu?

Vi kommer ha en ny konstellation i barngruppen, många som flyttar upp från yngre barnavdelning till oss på Ankaret en äldre barnavdelning. Några barn är nya för oss. Nu i början av terminen vill vi fokusera på att skapa bra sociala kontexter genom indelning av grupper då vi har sett att varit grundläggande samt ett arbetssätt som gynnat omsorg, trygghet och utveckling och lärande för barnen. Rutiner och strukturer för dagen ser vi också har gynnat kvalitén och vi behöver även där lägga fokus på att förtydliga dessa i miljön genom bilder på avdelningen och så detta blir tillgängligt för alla.

Målområden läsår 22/23:

- Öka och synliggöra alla barns inflytande och delaktighet i verksamheten.

- Öka/höja språkundervisningskvalitén inom och utomhus.

Uteverksamhet

Vart  befinner vi oss?
I dagsläget känner vi oss begränsade utav utformningen av gården, då vi inte upplever möjligheter att avgränsa gården. Alla avdelningar använder gården samtidigt då vi inte har något schema över hur den används. Vi ser att vi pedagoger ofta befinner oss i mitten av gården eller står vid fasta ställningar som t ex gungor, klätterställning för att ha uppsyn över hela gården och för att enkelt kunna vara behjälpliga om barnen behöver hjälp. Vi ser att det dialog som sker med barnen oftast är på deras initiativ och att det oftast är för att svara på någon fråga, hjälpa till för att hämta leksak/gå på toa/trösta/medla i konflikt etc. Uteverksamheten är inte lika tydlig som den är inne, vi kan bli bättre på att uttala förväntningar och möjligheter genom att samtala med barnen mer om vad som ska/kan hända när vi går ut.

Vi tar initiativ till att ha stationer men då det inte är uttalat vem som ansvarar för stationen så försvinner ofta materialet från platsen när pedagogen försvinner, och syftet med aktiviteten fallerar. 

Barnen visar att de inte riktigt vet vad som finns att leka ute. I dagsläget finns ingen tydlighet i rollekar och aktiviteter som vi kan ha med de lekmaterial som finns.

Vart vill vi?
Skapa rum med fasta stationer på gården som inte kräver en pedagog men kan locka till trygghet, lek och lärande (den tredje pedagogen), men som även ska kunna användas i undervisningssyfte. Att vi kan ta ut material till stationerna när vi planerar olika typer av undervisning. Vi önskar möjligheter att avgränsa gården i olika områden. Skapa utrymmen för avskildhet. 

Att alla avdelningar har möjlighet att använda gården själva vid någon tidpunkt, exempelvis att yngre går ut först och sedan de äldre, och då kan de yngre gå in. 

Att bildstöd ska finnas vid de olika stationerna. Laminera böcker, flanosagor, sångkort, vid någon station. 

Uteateljé vid förrådet.

Taktila/sinnestavlor som kan fästas på väggar.

Vi önskar kistor till de stationer som vi kan lägga i tillhörande lekmaterial. 

 

Hur ska vi ta oss dit?

• Genom att ges tid, resurser och möjlighet att iordningsställa vår vision i den fysiska miljön.
• Diskutera fram ett gemensamt förhållningssätt och ha det synligt för oss pedagoger i utemiljön.
• Låta barnen skapa material inne för att ta med det skapade materialet till utemiljön. Alltså göra barnen delaktighet i våra gemensamma förhållningssätt. 
• Uteateljé där det finns inspirationsbilder tillgängligt, som även kan bytas ut och varieras.
•  

 

 

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Vilket utvecklingsområde ser vi och vad är det vi vill uppnå, hur ser det ut när vi nått målen.

Prioriterat målområde: Beskriv prioriterat målområde och koppling till målformuleringar och taggar för läroplanen

Förväntat resultat: Beskriv förväntat resultat. Vilka effekter och förändringar förväntar vi oss se hos barnen som visar att vi är på rätt väg? Vad konkret vill vi uppnå?

Stöd i forskning och vetenskaplig grund: Beskriv kortfattat

 

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Vilka aktiviteter/insatser ska vi göra, beskriv specifika handlingar som ska göras för att uppnå vårt utvecklingsområde

Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära: Vilka förmågor, färdigheter, begrepp ska barnen få möjlighet att möta, förstå och utveckla. På vilket sätt erbjuder vi det, hur och när? 

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande: Barnsyn, atmosfär, attityd och förhållningssätt. Hur planerar och organiserar vi undervisningen så att alla barn känner sig kompetenta och upplever att de har goda förutsättningar för att leka, lära och utvecklas?

Hur ska lärmiljön utformas inne och ute: Fysiskt, socialt och språkligt för att främja lek, lärande, utforskande och skapande. Tillgång till material, anpassningar och tillgänglighet.

Hur kommer vi följa upp och utvärdera effekterna: vad ska dokumenteras? Vem/vilka ska dokumentera? Hur och när ska det dokumenteras och följas? 

• Under vilken tidsperiod ska vi arbeta mot de utvalda målen?
• Hur ska vi följa upp arbetet mot målen, för att bedöma måluppfyllelsen?
• Hur ska vi ta tillvara på den spontan undervisningen?

 

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
• Effekter i form av barns utveckling och lärande
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?