Sländan - jag till vi med digitala verktyg som stöd

En baklängesplanering för att nå målet att skapa en trygg och empatisk barngrupp, från jag till vi. Digitala verktyg används på ett producerande sätt i undervisningen utifrån projekt.

 

Målområde

Bakgrund: Barngruppen består av både nya barn som ska skolas in samt barn som redan gått på förskolan. Även nya pedagoger välkomnas till förskolan. I Vigelsjö gårds kvalitetsrapport har vi sett att vi behöver utveckla likvärdigheten i hur vi använder digitala verktyg i undervisningen. Vi ser att undervisningen är ojämn utifrån pedagogens kompetens och intresse för digitala verktyg. I förskolans läroplan står det att "Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen.

Mål:

1.  Att skapa en god gruppkänsla för förskolans barn. Känna trygghet i förskolans rutiner, miljö samt med de människor som vistas där. 

2. Samsyn i hur digitala verktyg ska berika undervisningen på ett skapande och lärande sätt.

 

Syfte: 

1. Utveckla sin självkänsla, självförtroende, samt utveckla sina egna förmågor både enskilt och tillsammans med andra. Vi vill stärka barngruppens relationer och samspel till varandra. Skapa en trygg grupp där vi alla är en del av ett Vi, där allas olikheter accepteras och barnens förmåga att hantera konflikter utvecklas.
2. Att barnen får en likvärdig undervisning där digitala verktyg används på ett lärande sätt.

 

Mål ur Lpfö 18 vi väljer att fokusera på utifrån vårt utvecklingsområde:

-Förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler. 

- Får goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen.

- Främja barnens förmåga att ta ansvar för sig själva och för samvaron i barngruppen

- Förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.

- Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens...

Barnens intressen, initiativ och behov: bygga med olika material och digitala verktyg, rita, leka med kompisar. Barnens behov: kunna uttrycka sina känslor, förstå lek regler.

Specifika mål

Vad vill vi att barnen ska förstå och lära sig? Vilka begrepp och ord är viktiga?

Förståelse: 

• Förståelse för sin identitet. 
• Glädjen att vara med andra människor. Att respektera ett nej/stopp. 
• Förståelse för hur digital teknik fungerar.
• För källkritik; allt vi ser är inte sant. 

Förmågor:

• Att förstå och läsa av andra människor känslouttryck och respektera dessa. Att nej/stopp betyder sluta. Olika sätt att visa samtycke till lek/kram/hjälp. 
• Att programmera analogt/digitalt.
• Skapa och vara kreativa med digitala verktyg som hjälp, ett av de 100 språken.
• Digitala verktyg som hjälp i kommunikation.

Begrepp:

Kompis, jag, du, vi, tillsammans, familj, hemma, förskolan, stopp/nej, iPad/lärplatta, projicera, robot, programmering 

Vetenskaplig grund: Boken "Digitalt meningsskapande i förskolan" Erika Kyrk Seger finns tillgänglig att läsa i för att fördjupa sitt kunnande på PUT-tid.

Pedagogernas kunskaper i området

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet: 

Paddagogiskt cafe 3 tillfällen HT22 för att vidareutveckla sin digitala kompetens

Utvärdering

Hur vet vi att vi nått våra mål när projektet är avslutat?

Specifika mål	Påbörjad utveckling	En bit på väg	Måluppfyllelse
Upplevd trygghet hos vårdnadshavarna	I utveckling/ uppföljningssamtal under HT uppger några VH att de upplever sina barn trygga.	I utveckling/ uppföljningssamtal under HT uppger de flesta VH att de upplever sina barn trygga.	I utveckling/ uppföljningssamtal under HT uppger alla VH att de upplever sina barn trygga. I Norrtäljeenkäten svarar alla vårdnadshavare att de upplever att deras barn är trygga.
Pedagogerna har planerat och genomfört undervisning, dokumenterat, reflekterat och följt upp utifrån några aktiviteter nedan vid återkommande tillfällen.	Grupplärloggar finns i Unikum där spontanundervisning med gruppstärkande aktiviteter påbörjats vid enstaka tillfällen med några barn. Ej systematiskt och uppföljt.	Grupplärloggar finns i Unikum där planerad undervisning med gruppstärkande aktiviteter påbörjats vid upprepade tillfällen med de flesta barnen. Planering, reflektion och uppföljning finns i rutan under lärloggen.	Flertalet lärloggar finns i Unikum där pedagogerna har planerat och genomfört undervisning, dokumenterat, reflekterat och följt upp utifrån några aktiviteter nedan vid återkommande tillfällen med alla barn.
Likvärdig undervisning där digitala verktyg används på ett producerande och skapande sätt.	Pedagogerna har i reflektionsprotokoll på avdelningsreflektion fördjupat sina diskussioner och planerat för på vilket sätt digitala verktyg ska användas i barngruppen.  Spontan undervisning sker (behöver inte vara dokumenterad) där barnen bekantar sig med digitala verktyg på ett producerande sätt.	Vi har grupplärloggar som visar på att vi planerad och spontan  undervisning med digitala verktyg på ett producerande/skapande sätt. Det finns individuella lärloggar för flera barn där de använder digitala verktyg på ett skapande/producerande sätt.	Vi har grupplärloggar som visar på att vi planerar och genomför undervisning samt reflekterar där digitala verktyg finns med på ett producerande/skapande sätt. Det finns individuella lärloggar för alla barn där deras förändrande lärande inom digitala verktyg synliggörs.

Startaktivitet

Vi har börjat med tre olika tema. Temat  ’jag’ skapar vi självporträtt med hjälp av olika material och digitala verktyg. IKT grupp jobbar med appen Quiver, samt naturgrupp utforskar i närmiljöer och naturen.

Aktiviteter:

• Självporträtt- Vi målar självporträtt och tränar på namnen på kroppens delar. Skapa självporträtt med hjälp av olika verktyg.
• Använd digital verktyg som mickroskåpsägg, finger Paint, Quiver.
• Använd Takk i temat ’jag’ och vardags situationer.
• Mitt namn- Vi tränar och lär oss alla våra namn.- Lär oss våran första bokstav, målar och dekorerar den.- Vi tillverkar egna namnskyltar till våra lådor på avdelningen.
• skapa egen persontecken med hjälp av TAKK
• Lekar - Genom lek lär vi barnen att interagera med varandra utifrån givna regler samt känna glädje och skratta tillsammans.
• Min familj- Vad är en familj och hur många är det i våra familjer?- Har vi husdjur?- Vilket språk pratar vi i våra familjer? 
• Genom litteratur och dramatisering vill stimulera barnens samspel och ge verktyg för att hantera konflikter och kunna känna empati.

Lärmiljö:

 - I ateljén finns alltid ett bord med material för självporträtt med inspiration med speglar i olika storlekar för att se helhet/detaljer och foton på våra ansikten. Denna aktivitet ska vara tillgänglig varje dag flera gånger. Med tiden förändras materialet från några pennor till olika tekniker och skapande sätt. 

- Vi ordnar ett speciellt ställe för meeting/samling/möte där vi varje dag erbjuder barnen att sjunga namnsånger. QR koder med sånger på barnens modersmål erbjuds. Barnens namn finns utskrivet med foto där vi visar vilka som är här och vilka som är frånvarande med bildstöd och TAKK. Vi erbjuder lekar där barnen tränas på att vara i centrum och att låta andra ta plats. Som tex hunden och benet, björnen sover och gubben i lådan. 

- Tillsammans med vårdnadshavarna lär vi känna hela familjen och skapar en dokumentationsvägg där foton på barnens familjer sitter. Med QR kod kan barnen scanna och höra en inspelning där familjen säger "Hej "barnets namn"". Detta för att skapa ett ställe för att tanka trygghet. 

- Litteratur från biblioteket ordnad med innehåll fokuserat på olika familjekonstellationer, relationer för yngre åldrar ex Konrad serien och "vem" av Stina Wirsen. 

- Utifrån en utvald bok tar vi fram rekvisita för att kunna konkretisera och utveckla sagan genom drama. På så sätt undervisar vi barnen i konflikthantering och tränar på att visa empati.