Språk, begrepp, rörelseglädje. Läsåret 22/23

Vi fokuserar på att arbeta med språk, språkligmedvetenhet och motorik med mycket musik, rörelse, sång , dans och vi ska arbeta med böcker/berättelser. Vi presenterar böcker/berättelser och ramsor för barnen. Det barnen sedan visar extra intresse för utforskar och arbetar vi vidare med. Tillsammans gör vi en spännande resa genom de böcker/ berättelser barnen visar extra intresse för. Barnens intresse och vad vi pedagoger vill utmana barnen i styr hur vi arbetar med de olika böckerna/berättelserna.

Nationellt mål:
Lpfö-18: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utv…..

- ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.

Nuläge: 

Många av barnen pratar men behöver utmanas i att berätta och därmed utveckla sitt språk och lära nya begrepp.

Barn har stort rörelse behov och visar rörelseglädje med eller utan musik.

Lönnens mål:

Ge barnen ett större ordförråd och fler begrepp. Våga berätta mer och använda det verbala språket.

Syfte:
Varför gör vi detta?

Lpfö-18: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utv…..                                      

  •intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i   olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans, •förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,

LITERATUR HÄNVISNINGAR:

För att kunna vara en demokratisk medborgare krävs det att individen har ett antal rättigheter. Yttrandefrihet, rösträtt är några av de rättigheter som oftast brukar nämnas i relation till mänskliga rättigheter och demokratiskt medborgarskap.Men för att kunna utnyttja dessa rättigheter behöver också individen ha ett antal kunskaper och förmågor. En av dessa viktiga förmågor är språket.

Text: Anders Broman, på uppdrag av Skolverket.

Bok: Tanke - Visa -Språk. Musisk pedagogik med barn. Av Berit Udden.

•Att använda musiska uttrycksformer för/med barn i pedagogiskt tanke- och språksyfte kan alltså handla om alla åldrar från noll år till tonåren…en musisk pedagogik som …..främjar deras mognad för att kunna läsa och skriva.

•Barnet sjunger och visar visor för att kunna organisera sina tankar i syftet att formulera talspråket.

•Det innebär att vi måste uppmärksamma barnet på skiftningar i musik och andra ljud vad gäller styrka, snabbhet, tonhöjder, klanger, rytmer etc.

•En medveten musisk pedagog bygger in visan med rörelselek och dans i vardagsarbetet. Hon/han tar till vara den levande sångens och musikens sociala funktioner för glädje och gemenskap samt dess samlande kraft för koncentration av barnens tanke- och språkförmåga.

Så här ska det gå till:

Vad ska undervisningen innehålla? Så här ska det gå till:

Vi börjar med att presentera boken Ingrid och Ivar går på skattjakt. Läsa boken, gestalta med figurer och eller oss pedagoger och visa med projektor.

Vi går på skattjakt i skogen och samlar skatter.

Ingrid och Ivar kommer i skogen.

Vi lyssnar in barnen och ser vad dom fastnar för och visar extra intresse för i boken. Vi ser hur vi kan fördjupa oss i och hur vi kan arbeta mer med just det. Sång, musik, rörelse, skapande.

Vi försöker kontinuerligt lyssna in och prata med barnen om hur de vill fortsätta vårt arbete kring boken.                            
Det kan även vara vi pedagoger som presenterar en idé till barnen utifrån något vi vill utmana och undervisa barnen i. Eller ett område/ämne där vi ser  möjligheter att utveckla/utmana/undervisa om något som är aktuellt i barngruppen.

 

Innehåll, det här har vi gjort!

V.41

Vi delade upp oss i grupper, äldre och yngre. De äldre barnen började prata om långa, korta, tjocka och tunna pinnar. Efter det så valde barnen egna pinnar som de fick lov att måla. Där diskuterades färger och hur en kunde blanda.

De yngre barnen målade pinnar med varm fingerfärg och använde även begreppen lång, kort m.m.  Det blev ett konstverk som de eventuellt ska fortsätta bygga på

V.42

Vi gick i skogen alla på Tisdagen. Vi följde en snitslad bana som var gjord med bilder av Ingrids prickiga mössa. Vi hittade bl.a. pinnar med olika egenskaper. Vi gick över och under grenar och omkullfallna träd, upp och ner för backar o.s.v. Begrepp!

Onsdag delade upp oss i yngre och äldre och jobbade som förra veckan med begrepp. Igenkänning!Tjock, smal, lång, kort. De äldre barnen målade valfri pinne med pensel de yngre med varm finger färg. Benämner de olika färgerna.

V. 43
Vi dansar och sjunger! Tärningens siffra avgör vilken dans det blir…..t.ex. en två….paras ihop med en tärning med två prickar. Vi räknar till två på bilderna som hör till sångerna och sjunger och rör oss till den sång vi hamnar på. MELODI, SPRÅK, GLÄDJE.

Vid ett annat tillfälle: Efterhand som vi sjunger om djuren får barnen bestämma om vi ska lägga sångdjuret på de långa pinnarna eller de korta…..BEGREPP, SPRÅK,

De yngre barnen tittar på bilderna som vi tog när de målade pinnar och vi pratar om dom. Vi tittar också på den fina tavlan som vi gjorde med alla pinnarna. Stolta barn. De äldre barnen mäter sina pinnar och hänger dom efter längd på en lång pinne som de hänger upp där ut. Även här stolta barn.

Vi berättar sagan om Bockarna Bruse med pinnar i olika dimensioner. På fredagen gestaltar barnen sagan i lekhallen.

Även denna vecka följer vi Ingrids mössa i skogen. Denna gången går vi hela banan.

V.44 Höstlov

V.45

Barnen har plockat löv. Vi benämnde utseende och vilket träd löven tillhörde. Stora , små….Med löven skapade vi på olika sätt. Yngre barn stor tavla med ett stort löv, många små. Äldre gjorde färgtryck med löv. Många begrepp och samtal medan vi skapade. 

V.46

Återigen plockade vi löv men i skogen denna gången så det blev olika sorters löv. Sen gjorde vi ungefär samma som veckan innan. De stora barnen som målade på löven hade stöpplare och tryckte på färgen, det la sig jämnare och när barnen tryckte dem på papper sedan syntes det mycket bättre. De små barnen fortsatte att klistra fler löv på sin tavla och gjorde klart den. 

V.47

 Hela Lönnen gör en gemensam tavla av tjocka, långa, smala pinnar. Stora och små löv. En repetition av de begrepp vi arbetat med under en tid. Tycktes uppskattat av barnen och roligt att göra något gemensamt alla på Lönnen. Många av barnen klarar begreppen nu , roligt! Flera barn använder begreppen om än inte alltid med rätt innebörd men det är en bra början och träning av språket och ordförrådet.

Sedan började vi göra stora eller små julgranskulor till vår gemensamma julgran. Klistrade på olika former och glittrade.

Vecka 48

Alla barn har gjort julgranskulor till vår julgran. Barnen flyttar gärna kulorna och klär om granen. Det är roligt och det är ju meningen att granen ska användas och inbjuda till nyskapande! Alla barn får flytta på alla kulor.

Vi har börjat med vår adventskalender där barnen programmerar roboten till rätt datum. Där läser vi av QR koden som är en film frånDjuren på djuris. Vi tittar på den på storbild och pratar om vad som hände på filmen efteråt.

Vi sjunger och dansar alla sånger och danser i vår kulpåse. Även det uppskattat av barnen tycks det.

v.49

Vi blandar vidare med temat och julpyssel. Vi gick en promenad till skogen och barnen fick samla på sig en massa kottar som vi sedan målade gröna och hällde på glitter och annat så att de skulle likna små julgranar.

v.50 

Denna veckan tog vi en paus från temat och lyssnade in barnen vad de ville göra. Det blev många olika förslag som ny lera, lekhallen m.m och vi gjorde det mesta.

Vecka 51

 

Ingrid och Ivar ska skriva GOD JUL på ett kort till farmor och farfar och mormor och morfar. Men dom saknar bokstäver. Dom hittar bara ett G! Dom Ingrid och Ivar vill gärna ha hjälp att hitta de bokstäver de saknar.

 

 

 

Alla vill hjälpa I och I att hitta bokstäverna så vi ger oss ut på en långdans runt på förskolan för att se om vi kan hitta några. Vi klämmer i med Hej tomtegubbar och dansar in till Björken…

Vi dansar sedan långdans genom alla avdelningar på Skogsgläntan och letar bokstäver. Björkens barn hakar på i långdansen och senare också några kastanjen barn. Dom vill också hjälpa till att leta bokstäver. Efter en lååång långdans har vi hittat alla bokstäver till GOD JUL tror vi.

Vi sätter oss i lekhallen i en stor cirkel och tar fram bokstäverna. Flera av barnen berättar att dom har dessa bokstäver i sina namn. Så bra barnen kan, roligt! Ingrid och Ivar försöker sätta ihop bokstäverna till GOD JUL och efter ett par försök lyckas dom. Nu står det GOD JUL och Ingrid och Ivar kan skicka julkort till mormor och morfar och farmor och farfar!

Barnen tycks uppskatta långdansen och jakten på bokstäverna. Många är uppmärksamma och hittar figurerna (som har bokstäverna) som inte riktigt passar in i miljön eller inte har funnits där innan. Dom pekar, där!! Roligt! Så bra och roligt det är att hjälpas åt!

Barnen har önskat att få måla och dekorera fler grankottar. Det har vi gjort och hängt upp dom som är färdiga. Fint! Vi har fortsatt att programmera på vår julkalender och titta på avsnitt om Djuren på djuris. Vi tränar på att prata om det som hänt på filmen och hur dom löste situationen och hur djuren kände sig och varför. Kunde man löst situationen på fler sätt? Detta är svårt. Men flera av barnen lyssnar och någon kommer med någon kommentar om filmen. 

 

V.3

Inskolningarna lämnades själva för första gången och det har gått bra. Sen har vi fortsätt vårt tema med Ingrid och Ivar med en ny bok, ”Ingrid och Ivar letar spöken”. Vi började med att läsa den tillsammans. Sedan träffade vi Ingrid ute och hjälpte henne att plocka stenar och vi hittade även Ivar som klätt ut sig till spöke. Efter det dansade vi spökdansen i skogen. 
Barnen har sedan lekt mycket inne på Lönnen med stenarna och berättat olika sagor m.m. 

Vecka 4

Vi har tvättat våra stenar som vi samlat i vår skatt med Ingrid och Ivar. Det var undervisning om att flyta eller inte flyta. Många begrepp, stor, liten, lång, kort, tung, lätt vad flyter? Varmt, kallt vatten. Balansera stenar och pinnar i ”båtar”. Hur lasta? När sjunker det? 
Ingrid och Ivar lekte med former när vi var ute. Barnen fick bestämma vilken form de skulle hoppa till. Vi byggde formerna med stenar och vi har letat former runtomkring oss på gården. När vi sjunger lägger vi sångdjuren i en form. Vi har dansat spökdans. Även i vår hinderbana använder vi många begrepp och instruktioner. Lyssna och musik = språk.

Vecka 5

Barnen hade som förslag att vi skulle måla våra stenar. Vi tittar på och läser Ingrid och Ivar letar spöken och målar sedan stenarna vita som spöken. Många begrepp används när vi målar, väljer stenar och när vi gör ny lera. Musik och rörelse saga i lekhallen tycktes uppskattat av barnen. Sång och dans stund på avd i veckan och tillsammans med Björken på fredagen. Barnen tycks också uppskatta detta mycket! Vi dansade tills det var tid för lunch. 

V.6
På tisdagen gick vi en promenad med alla barnen. De äldre barnen gick i skogen och de yngre gick en promenad i närområdet. När vi skulle ha samling sedan så tog vi fram våra former och skulle lägga sånger i dem men då undrade barnen om de var längre än formerna.

Sen läste vi en ny saga för barnen ”spökena som bytte färg”. Sagan var väldigt uppskattad av barnen och de har bett om att få höra den många gånger. Barnen fick även fortsätta måla spöken men denna gången fick de välja en egen färg att måla sitt spöke i. När vi skulle gå till lekhallen delade vi upp oss så de äldre hade ena halvan och de yngre hade andra halvan. Det gick väldigt bra för båda grupperna. 

Vecka 7

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• utmana barnens nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik,
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,