Dystopier

Vad är dystopier och varför skrivs dem? Vi undersöker i vilka historiska sammanhang dystopier skrivs och vad det är som gör att vi vill skriva och läsa dystopier i olika tider. Vi går igenom typiska drag, som särskiljer genren från andra. Vi läser utdrag ur en dystopi tillsammans, läser böcker och samtalar om innehållet. Du skriver också en egen dystopisk berättelse, där du får skapa med hjälp av genrens inslag! Hur ser din dystopiska version av framtiden ut? Vilka hot ser du idag som skulle kunna leda till en katastrof? Vad kan hända med makten i samhället? Hur skulle det påverka människor? Finns det någon som skulle våga trotsa systemet?

Bedömning – Vad som skall bedömas och hur det går till. Kopplade kunskapskrav

Detta innebär att du ska:

Du läser en dystopi och samtalar regelbundet med din läsgrupp. Sista samtalstillfället spelar ni in och skickar till mig där jag bedömer ditt deltagande i samtalet.

Du skriver läslogg kring den dystopi du läser, där jag bedömer hur du reflekterar kring och sammanfattar innehållet. 

Du skriver en dystopisk berättelse, där genrens typiska inslag finns med. Möjlighet till respons och bearbetning med kamrater och lärare ges under lektionstid. Efter inlämning görs bedömning av hur du skriver berättande texter utifrån typiska drag samt skrivregler.

Mål – Syfte, centralt innehåll och konkretiserade mål

Undervisning – Genomförande och tidsplan

Under en 5-veckorsperiod ska du:

• gå igenom typiska drag för den dystopiska genren
• läsa utdrag ur en dystopisk klassiker och diskutera innehållet
• läsa en dystopisk roman
• samtala i grupp om innehållet i boken
• skriva en egen dystopisk berättelse
• ge och ta respons på skriven text

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll

• Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.
• Sammanfattning av texter.
• Analys av texter med koppling till upphovsperson, tid och andra texter samt utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
• Språkliga strukturer och normer. Stavning, meningsbyggnad, styckeindelning och olika typer av textbindning. Ordklasser och satsdelar.
• Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument.
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Epik, lyrik och dramatik. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i berättande och poetiska texter. Bildspråk, gestaltningar, parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
• Några skönlitterärt betydelsefulla författare och deras verk samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.