Kemins grunder åk 7

Begrepp: atom, atomslag, molekyl, molekylmodell, molekylbindning, grundämne, metall, icke-metall, kemiskt tecken, periodiska systemet, kemisk förening, kemisk reaktion, fast form, flytande form, gasform, fysikalisk omvandling, smälta, koka, förångas, kondensera, stelna, smältpunkt, kokpunkt, avdunsta, molekylformel, reaktionsformel, atomkärna, proton, elektron, neutron, elektrisk laddning, jon, jonförening, jonbindning, alkemist, element, vetenskap

Metod

Arbetssätt:

• Gemensamma genomgångar
• Laborationer
• Filmer, appar

Bedömning

Du kommer få möjlighet att visa dina kunskaper genom:

• Ett aktivt deltagande i samtal och diskussioner
• Ett aktivt deltagande i laborationer
• Läxförhör: Grundämnen och deras kemiska beteckningar
• Prov

Vad borde du kunna

Atomer - naturens minsta byggstenar

• Alla ämnen är uppbyggda av mycket små byggstenar som kallas atomer.

• Det finns ungefär 100 olika atomslag. De kan sättas ihop på väldigt många olika sätt.

• Atomer är uppbyggda av mindre delar. I mitten finns en kärna som består av protoner och neutroner, runt kärnan snurrar det elektroner. Protoner har en positiv laddning, elektroner negativ.

• I en atom finns det alltid lika många elektroner och protoner. Därför är atomen oladdad (neutral)

 

Molekyler är grupper av atomer

• En molekyl är flera atomer som sitter ihop i en grupp.

• En del molekyler är små och har bara två atomer, medan andra kan ha flera tusen.

• Ofta används molekylmodeller för att visa hur atomer och molekyler ser ut. Då ser atomer ut som kulor i olika färger.

• Det “klister” som håller ihop atomerna i molekylen heter molekylbindning.

 

Grundämnen och kemiska föreningar

• Ämnen som är byggda av ett atomslag kallas för grundämnen. Syre och järn är två exempel.

• Grundämnena är uppdelade i metaller och icke-metaller.

• Metaller leder ström och värme. De är blanka och starka och kan formas om på olika sätt.

• Olika icke-metaller har väldigt olika egenskaper. Syre, väte, kol och svavel är exempel på icke-metaller.

• Alla grundämnen och atomslag har ett eget kemisk tecken. Det är en förkortning på en eller två bokstäver. Några exempel är O (syre), C (kol) och Fe (järn).

• Periodiska systemet är en tabell med alla grundämnen.

• I en kemisk förening finns det mer än en sorts atomer. Vatten är ett exempel på en kemisk förening, det är uppbyggt av två stycken väteatomer och en syreatom.

 

Joner och jonföreningar

• Om en atom förlorar elektroner eller tar upp extra elektroner får den en elektrisk laddning. Då kallas den en jon.

• Alla ämnen är byggt av atomer och joner.

• Atomer och joner av samma atomslag har helt olika kemiska egenskaper.

• När vi skriver joner med kemiska tecken skriver vi laddningen upphöjt efter tecknet, till exempel Na+.

 

Kemiska reaktioner

• Vid en kemisk reaktion tas atomerna eller jonerna i ett ämne loss från varandra och sätts ihop till andra ämnen.

• Vid en kemisk reaktion finns det alltid lika många atomer före och efter reaktionen. Inga atomer kan försvinna eller tillkomma.

 

Kemiska formler

• Vi kan beskriva molekyler med hjälp av molekylformler. Då skriver vi det kemiska tecknet för varje atomslag. Sedan sätter vi in små nedsänkta siffror som visar hur många atomer det finns av varje sort.

• Molekylformeln för vatten är H2O, det betyder att en vattenmolekyl är uppbyggd av två stycken väteatomer och en syreatom.

• En kemisk reaktion kan beskrivas med en reaktionsformel. Då skriver vi de ursprungliga ämnena, en pil och sedan de nya ämnena som bildas.

• Syrgas och vätgas kan förvandlas till vatten. Reaktionsformeln för det är:
  2 H2 + O2 → 2 H2O

 

Kemins historia

• De första som började utforska kemin var alkemisterna. De gjorde experiment och försökte förstå vad som hände. Alkemisterna trodde världen var uppbyggd av de fyra elementen luft, eld, vatten och jord.

• Fransmannen Antoine Lavoisier levde på 1700-talet. Tack vare honom blev kemin en vetenskap, för han litade bara på experiment.

• Ibland visar ny forskning att det som vi tidigare varit säkra ändå inte stämmer inom kemi. Då måste vi ändra vår uppfattning.

 

Fast, flytande och gas

• Nästan alla ämnen kan finnas i fast form, flytande form eller gasform, bara temperaturen är den rätta.

• När ett ämne smälter, kokar eller stelnar är det en fysikalisk omvandling. Eftersom molekylerna inte förändras är det hela tiden samma ämne.

• Smältpunkten är den temperatur då ett ämne börjar att smälta. Kokpunkten är den temperatur då det börjar att koka.

• Värme är rörelsen hos atomer och molekyler.

• När ett ämne smälter övergår det från fast form till flytande form. När det förångas övergår ämnet från flytande form till gasform.

• När ett ämne kondenserar övergår det från gasform till flytande form. När det stelnar övergår det från flytande form till fast form.

• När ett ämne i fast form värms upp börjar molekylerna att röra på snabbare. När dom rör dom sig tillräckligt fort börjar dom att glida runt varandra, då smälter ämnet och blir flytande. När de har så mycket fart att de kan rusa iväg åt olika håll, då förångas ämnet och vätskan blir en gas.

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen,

Centralt innehåll

• Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De kemiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.