Språk och kommunikation - inriktning flerspråkighet och interkulturellt förhållningssätt

Detta är vårt fokusområde för månaderna november-januari

Fokusområden

Under året har vi fyra olika fokusområden. Vi arbetar övergripande med tema berättande men fördjupar oss under året i dessa områden:

1. Normer och värden (augusti-oktober)
2. Språk och kommunikation - flerspråkighet och interkulturalitet (november-januari)
3. Matematik (februari-mars)
4. Naturvetenskap och teknik (april-juni)

Kartläggning

Under vårt föregående fokusområde; normer och värden har vi arbetat mycket med känslor och som fortsättning även socialt samspel och hur man är en bra kompis. Vi kan se att barnen oftare kommer till oss vid konflikter men även att de har fått fler verktyg att använda sig av om de är osams. Fler barn har börjat använda namnen på sina kompisar och uppmärksamma om en kompis inte är i rummet till exempel. Många barn börjar också se och uppmärksamma varandra i leken. Vi vill fortsätta att utveckla och förstärka barnens "kompiskänsla" och en gruppkänsla där vi kan belysa att alla är lika viktiga.

I barngruppen ser vi att många barn har utvecklat sitt språk och ordförråd mycket. Vi har också flera olika språk i barngruppen och detta vill vi uppmärksamma genom att lära oss några ord, som vi använder mycket på förskola, från varje språk. Till exempel "hej, mjölk, vatten" eller andra enkla ord. Vi vill även be vårdnadshavare att tipsa oss om musik som barnen gillar så att vi kan göra en spellista med barnens favoriter.

Vi har uppmärksammat att många av barnen är väldigt engagerade när vi spelar musik, sjunger och dansar. Barnen kommer ofta själva och pekar på bilder av olika barnsånger, som vi har uppsatta på avdelningarna, och vill att vi ska sjunga. De kommer också till oss och visar att de vill dansa och lyssna på musik i lekhallen. De visar även stort intresse för skapande. Vi har lyckats fånga de flesta barnen i skapande genom att erbjuda dem att sitta antingen vid bordet eller på golvet, att de får välja om de vill ha förkläde eller inte och använda olika typer av färg. Framöver vill vi därför ta med oss både skapande, dans och musik in i nästa fokusområde. 

Som start på denna terminen valde vi att arbeta med samtliga pinoböcker för att låta barnen få upptäcka och lära känna Pino. Men vi känner att det är för brett att arbeta med alla pinoböckerna och att vi tappar nyfikenhetsfrågan: Hur kan vi utveckla barnens språk och identitetsskapande med sagan som drivkraft? Därför går vi vidare att arbeta med endast en bok i taget.

Mål

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

- sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald

(Läroplan för förskolan, 2018)

 

Indikatorer

En indikator är ett mindre och mätbart mål som vi använder för att kunna se och mäta barnens förändrade kunnande.

Barnen börjar prata om de andra barnen som kompisar

Barnen använder och har en förståelse för begreppen; tillsammans, kompisar, fixa, hjälpa, tung, lätt, superhjälte, springa, gå, dansa, härma, ont, blåsa, flyga.

Barnen börjar intressera sig för fler språk, till exempel genom att använda enkla ord från sitt modersmål (om hen har ett annat modersmål än svenska) eller på en kompis modersmål.

Vad?

Eftersom vi ser att barnen börjar samspela allt mer med varandra vill vi förstärka detta genom att göra ännu mer tillsammans. Vi ska göra ett "kompisträd" där varje barn får måla ett eget löv. Vi ska även sätta bilder i trädet/vid trädet på när barnen gör saker tillsammans. 

För att stärka gruppkänslan och att alla barn ska känna sig som en del av gruppen ska vi börja prata mer med barnen om deras namn. Detta är också en del i identitetsskapandet (utifrån nyfikenhetsfrågan "hur kan vi utveckla barnens språk och identitetsskapande med sagan som drivkraft) och vi ska koppla det till Pino-boken vi har valt. 

Vi har valt att framöver arbeta med boken "Superhjälten Pino". Barnen har uppskattat när vi har läst denna bok innan både i bokform och på polyglutt.

Vi har också sett ett stort intresse för rörelse och dans och därför ska vi göra flera dans/rytmikstationer under perioden och även ta in musik som barnen gillar hemifrån. Här tar vi gärna emot tips från er vårdnadshavare. Dessa aktiviteter är också ett verktyg i att stärka gruppkänslan.

Varför?

Vi har valt boken "Superhjälten Pino" eftersom barnen visat intresse för den samt att den innehåller mycket av det vi vill arbeta med. Under vårt föregående fokusområde så har vi sett att barnen visar större intresse för sina kompisar, samspel och att hjälpa varandra. I boken hjälper Pino sina vänner med olika problem och i slutet är alla tillsammans.

I vår utbildning och undervisning utgår vi från ett sociokulturelltperspektiv/samspelsteori. Här är samspel, scaffolding (stöttning), proximala utvecklingszonen (den närmaste utvecklingszoonen där barnen har möjlighet att utvecklas), lek, fantasi, kreativitet och språk centrala begrepp i barnets lärande. Inom dessa teorier är synen på lärande att det sker i samspel med miljö och andra individer. Barnets egen motivation är också viktig för dess lärande men även att barnet själv ser och förstår sitt egna lärande och utveckling (Pihlgren, 2020).

Läroplansmålet vi valt i detta fokusområde beskriver att vi ska skapa kunskap och intresse hos barnen för olika kulturer. Genom att vi tar hjälp av vårdnadshavare för att lära oss ord från varje barns språk samt tipsa oss om musik som barnet gillar hemma vill vi inkludera varje barns hemkultur i undervisningen på förskolan. Hemkultur är ett begrepp som Johannes Lunneblad använder i sin bok "den mångkulturella förskolan" (2013). Han menar att genom att använda hemkultur istället för att fokusera på olika länders kulturer så är det lättare att inkludera alla barn. Eftersom att alla i ett land/en kultur inte nödvändigtvis har samma traditioner och högtider. Genom att fokusera på hemkulturen/varje barns intresse inkluderar vi alla barn.

Lärandet sker i relation mellan barn, mellan barn och pedagoger eller mellan barnen och materialet. Var och en som ingår i det relationella fältet bildar sin egen förståelse, sitt varande och tänkande, men smälter samman eller fångas upp i en kollektiv process, där lärandet pågår emellan alla inblandade (Rinaldi 2006,2007 i Åsén m.fl 2016)

Hur?

Vi ska fortsätta att använda oss av två stationer med mer planerad undervisning och sedan flera stationer där barnen styr mer. Vi ser att detta fungerar bra i vår barngrupp och barnen får ett större inflytande över sin undervisning. Genom att arbeta på detta sätt ser vi att vi kan komma nära barnen och tydligare se vad de är intresserade av och kunna ta till oss det i planeringen av undervisningen. Vi ska bli bättre på att koppla undervisningsstationerna till boken vi har valt för att knyta ihop undervisningen bättre. Vi upplever att undervisningen hittills har varit lite spretig.

Genom att vi ska arbeta med "superhjälten Pino" så vill vi lägga lite extra fokus på att utforska vad en superhjälte är. Vad ska man göra för att vara en superhjälte? Alla får vara superhjälte en dag genom att få välja musik, väja vilken frukt vi ska ha och hjälpa till att hämta matvagnen o.s.v.

För att utveckla barnens språk ytterligare har vi valt att även under lunchen låta barnen välja vilken hemvist, bord och stol de vill sitta och äta. Vi har sett att det finns några barn som har ett mer utvecklat ordförråd och genom att alla barn väljer plats så hoppas vi att barnen kommer blanda sig och att barn som inte har lika mycket ordförråd ska kunna lära sig och inspireras av sina kompisars samtal vid bordet. Överlag så arbetar vi mycket med att språkbada barnen genom att vi pratar mycket med barnen för att kunna utmana dem i språket. 

En fråga för oss att ta med oss under fokusområdet är hur vi ska göra barnens hemkulturer synliga i miljön. Att få gemenskapen synlig gör vi genom bland annat trädet vi ska skapa tillsammans där alla barn har varit med och skapat samt satt upp. 

Dokumentation

Vi kommer fortsätta att dokumentera genom att ta bilder och filma våra stationer. Vi skriver även ut bilder regelbundet som vi har framme på avdelningarna som barnen kan ta fram och titta på när de vill. De har tidigare visat stort intresse för de bilderna där de känner igen någon och vill gärna dela med sig av bilderna till både andra barn och oss vuxna. Vi tänker även att barnen själva ska få fotografera det de tycker är viktigt i undervisningen vi gör. 

I tamburen och även här på Unikum kommer vi att fortsätta dela med oss av bilder på de processer vi går igenom tillsammans med barnen. Som utvecklingsområde kring dokumentation och reflektion ska vi bli bättre på att ta tillvara och utveckla barnens reflektioner. Ta vara på både den spontana reflektionen och bli bättre på att planera in reflektion under veckan. 

Frågor till reflektion:

Dessa frågor ska vi som pedagoger använda vid reflektion. Alla frågor måste inte besvaras men kan vara till hjälp.

Vad verkade barnen mest upptagna av/mest intresserade av (vad visar barnen/vad säger barnen? Hände något oväntat? Vad ledde det till?

Mina tankar utifrån det som skedde kopplat till tema berättande och målet med aktiviteten? (Påverkan och inverkan)

Hur påverkade platsen, materialet, innehållet, gruppen, introduktionen, andra tillägg?

Vad tänker jag om mitt bidrag som pedagog, introduktionen, ledarskapet? (lärdomar)

Vilka nya frågor väcktes hos mig och barnen?

Frågor att använda till analysen:

Dessa frågor ska vi som pedagoger använda när vi analyserar.

Är vi på rätt väg för att nå våra mål enligt planeringen och indikationerna? Hur ser vi det?

Vilka problemområden har vi identifierat utifrån reflektionen?

Vilka effekter har undervisningen haft på barnet/barnens förändrade kunnande (titta på indikationerna utifrån övergripande målen)?

Vad har varit framgångsrikt (innehåll, undervisningsstrategier, metoder, miljöer)? Vad har varit mindre bra?

På vilket sätt och i vilka andra situationer utöver undervisningstillfällena kan barnen visa att de tillägnat sig erfarenheter utifrån undervisningen? Hur vet vi det?

Vilka bakomliggande orsaker förklarar de resultat vi ser och vilka konsekvenser får det för förskolans måluppfyllelse?

Utifrån de resultat vi fått utifrån ovanstående analysfrågor; hur tänker vi arbeta vidare? Vilka effekter förväntar vi oss?

Läroplanskopplingar

Läroplan

• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,