Ped. planering lärområden Estetiska lärprocesser & rörelse och Naturvetenskap & miljö

På Bosgårdens pedagogiska enhet syns det att vi främjar Lärande, Lust och Framtidstro. Genom temasagan Sagotjuven och dess karaktärer fokuserar vi nu Naturvetenskap & Miljö och Estetiska lärprocesser & rörelse.

Varför?

Vi ser att vatten fascinerar barnen, både utomhus i vattenpölar och inomhus. Genom Bläckfisken som lever i vatten vill vi utforska detta tillsammans med barnen. Vi vill medvetandegöra barnen om vad vi använder vatten till och hur vi kan bidra till ett renare vatten. Vi utforskar vattnets olika former tex is, vad flyter/sjunker. 
Vi kopplar vårt arbete med vatten till skapande med färg. 

Barnen ser djur på vår gård som fåglar, maskar, gråsuggor. Vi har träd och buskar och vi vill lära barnen bemöta djur och natur med respekt. 

Flera barn på Humle visar intresse för skapande aktiviteter  som att sjunga, måla och dansa. Vi vill använda detta för att arbeta med estetiska lärprocesser men också för att ta in det digitala skapandet. 

Skolverket menar att ”det är i både individens och samhällets intresse att barnen får stora möjligheter att utveckla motorisk förmåga, rörelseglädje och motivation för fysisk aktivitet för att vara fysiskt aktiva livet ut. Fysisk aktivitet påverkar barnens fysiska och mentala utveckling positivt och har stora hälsoeffekter.” Vi ser ett rörelsebehov hos barnen och vill stärka detta och ge barnen rörelseglädje.

Vad?

 

V 46 uppmärksammar vi Barnboksveckan och Bläckfisken kommer på besök. 

Tillsammans med Bläckfisken, Olivia och H2o  utforskar vi vattnets olika former som tex is. De har med sig föremål som barnen får pröva om de flyter eller sjunker. Vad händer med Bäckfisken och andra djur i våra hav/sjöar och vattendrag om vi slänger skräp där? 

Vi sjunger sånger och spelar instrument kring tema vatten och djur och tränar på sånger till vårt Luciafirande. 

Vi upptäcker och utforskar i ateljén tillsammans med temafigurerna. 

Olivia, Bläckfisken och H2o kommer introducera rörelse med barnen. De pratar om vikten av rörelse och återhämtning. 

På undervisningarna kommer barnen att få möta ord som knyter an till de lärområden  vi arbetar med. Vi introducerar ” Språkbåten” där vi utforskar ett ord i taget med bild, olika språk, TAKK och qr-kod till en sång. Denna båt sitter i barnens lärmiljö så de kan reflektera, samtala och lära tillsammans. Under utbildningen som pågår hela dagen är vi pedagoger språkande förebilder och har planerade samtal med barnen. 

 

 

Hur?

Vi kommer att dela barnen i 2 grupper och dessa kommer att följas åt i så stor utsträckning som möjligt, tex vid undervisning, lek och vid matbordet.

Varje grupp kommer att ha en ”inneförmiddag” med 2 pedagoger. Där får de barn som vill tid och  möjlighet att fördjupa sig i det vi undervisar om. 

Vi kommer använda ateljén i mindre grupper om 2-3 barn där barnen får utforska och bekanta sig med den miljön. 

Vi använder TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) för att förstärka det talade språket.

 

 

Estetik ses som en viktig del av barns alla olika sätt att uttrycka sig och kommunicera på. Ateljeristan Stina Braxell skriver i Skapande barn - att arbeta med bild i förskolan (2010) att alla individer har ett ”språk” som sitt främsta, det vill säga det språk man uttrycker sig starkast genom. Förhållningssättet kring de hundra språken visar oss att barnen inte ska begränsas till ett språk, det talade språket, utan de ska uppmuntras att uttrycka sig på det sätt som faller sig naturligt för dem. Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta, Emilia Larsson Samoladas, Moa Bäversten Lärarförlaget 2021 

 

Språk är makt! Med språk kan du påverka ditt eget liv och andras. Med språk kan du uttrycka tankar och åsikter och visa kunnande. Genom språk formas din identitet, du blir någon både för dig själv och i andras ögon. Språk- och kunskapsutvecklande  arbetssätt stöttar barnens utveckling av den språkliga basen och bygger en bro mellan det enkla sociala vardagsspråket och det mer abstrakta och tekniska kunskapsrelaterade språket som främst förekommer i skriftlig form i bland annat barnböcker och annan text. 

Mångfaldens förskola Anniqa Sandell Ring Studentlitteratur AB, Lund

 

 

Dokumentation
För vem? Hur ska det dokumenteras? Vad, vem, hur, varför.

• Med barnens samtycke kommer vi ta foton, filma och anteckna det som händer i undervisningssituationer och under utbildningen. Här strävar vi efter att möjliggöra inflytande och delaktighet i dokumentationen tillsammans med barnen.
• Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom lärområdet.
• Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer, resonemang samt observationer av barnen. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det.
• Vi lägger ut det vi gjort på unikum för att få vårdnadshavarna delaktiga i det vi gör, samt ge dem möjligheten att samtala hemma kring dokumentationen tillsammans med sina barn.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,