Pedagogisk planering Svenska 16/17

Övergripande mål

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka  i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Fokusförmågor / syfte

• Syfte formulera sig och kommunicera i tal och skrift.

• Syfte läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

• Syfte anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

• Syfte urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

• Syfte söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

• Läsa och skriva Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

• Läsa och skriva Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

• Läsa och skriva Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

• Tala, lyssna och samtala Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

• Berättande texter och sakprosatexter Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

• Berättande texter och sakprosatexter Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.

• Berättande texter och sakprosatexter Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
• Berättande texter och sakprosatexter Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, t ex faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

• Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, t ex tankekartor och stödord.

• Språkbruk Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, t ex skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.

• Språkbruk Språkbruk i Sverige och i Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.

• Informationssökning och källkritik Informationssökning i några olika medier och källor, t ex i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

• Informationssökning och källkritik Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

 

 

Genomförande

Eleverna kommer att:

• ha frekventa högläsningsstunder, som också innehåller strukturerade textsamtal; olika läsförståelsestrategier används
• arbeta med både berättande texter och sakprosatexter på olika sätt, bl a innehåll, struktur och uppbyggnad
• skriva egna texter och bearbeta dessa; de får även ge och ta respons på dessa
• arbeta med presentationer på olika sätt, bl a olika retorikövningar
• tillverka en egen grammatikbok allteftersom arbetet fortgår med ordklasserna
• arbeta källkritiskt, detta integreras f f a med SO-ämnena
• jämföra texter från olika tider och olika platser i världen
• se på likheter och skillnader mellan olika språkbruk i Sverige och Norden

*Elevinflytande och delaktighet:

Eleverna

• läser olika texter utifrån vars och ens läsförmåga
• väljer själv vilken bokgenre de vill läsa och får sedan handledning och tips om lagom svårighetsgrad, dels från kamraterna, dels från läraren och skolbibliotekarien
• ger förslag på högläsningsböcker och motiverar varför just den boken är en bra högläsningsbok
• väljer oftast själva om de vill använda digitala hjälpmedel vid skrivandet
• väljer ofta själva om de vill arbeta ensamma, i par eller i grupp med t ex språkläraarbetet
• väljer själv eller i par vilket ämne deras muntliga presentationer ska handla om
• f f a de blyga och lågmälda får göra sina muntliga presentationer/argumentationer tillsammans med en kompis man känner sig trygg med

Kunskapskrav

• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Genom att göra enkla, kronologiska  sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
• Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.
• I texterna använder eleven griundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.
• De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling.
• Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet.
• Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp.
• Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.
• Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan samtal om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.
• Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och  mottagare.
• Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.

Bedömning

Bedömning sker fortlöpande under lektionerna vid t ex enskilt arbete och i gemensamma diskussioner. Bedömning sker även vid olika inlämningsuppgifter t ex läsförsåelseuppgifter och läsjournaler.

Eleverna kommer att använda sig av olika bedömningsmatriser. Där kan eleven följa sin utveckling och se nästa nivå att sträva mot. Skolverkets bedömningsmatris finns på unikum under fliken kunskaper och under ämnet svenska.

Dokumentation / utvärdering

*Elevernas arbete dokumenteras bl a i deras skrivböcker och pärmar samt i den “egna” ipaden.

* Utvärdering och uppföljning sker kontinuerligt både muntligt och skriftligt.

Ing-Marie Månsson

Läroplanskopplingar

Kriterier

• Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.